&w=3840&q=90)
Sociala parter
'Sociala parter' är en term som i allmänhet används i Europa för att beteckna representanter för ledning och arbetsmarknad (arbetsgivarorganisationer och fackföreningar), och i vissa sammanhang offentliga myndigheter, som deltar i social dialog. Termen 'europeiska sociala partners' avser specifikt de organisationer på EU-nivå som deltar i europeisk social dialog, enligt artiklarna 154 och 155 i fördraget om Europeiska unionens funktion (TEUF). Arbetsmarknadsparterna spelar en nyckelroll i styrningen av anställningsrelationen och är nyckelaktörer i arbetsmarknadsrelationssystem. I de flesta EU-medlemsstater formar de arbetsvillkor och påverkar socialpolitiken, antingen genom kollektivavtal eller tripartit social dialog. De är sammanlänkade delar i ett flernivåsystem som inkluderar europeisk, nationell, sektoriell, regional (provinsiell eller lokal), företags- och etableringsnivå.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Representativitet för de europeiska sociala partnerorganisationerna: Järnvägssektorn
Denna studie ger information som möjliggör en bedömning av representativiteten hos aktörerna i den europeiska sektorskommittén för social dialog för järnvägssektorn.En plats vid bordet, men vem bestämmer? Sociala parter i styrningen av offentliga anställnings- och socialförsäkringsinstitutioner
Denna artikel undersöker fackföreningars och arbetsgivarorganisationers engagemang i styrningen av offentliga arbets- och socialförsäkringsinstitutioner i de 27 EU-medlemsstaterna och Norge, samt rapporterar om deras eventuella inflytande i dessa institutioner.Representativeness of the European social partner organisations: Commerce sector – 2026
This study provides information allowing for an assessment of the representativeness of the actors involved in the European sectoral social dialogue committee for the commerce sector.Eurofound undersöker och rapporterar om utvecklingen rörande de sociala parterna, och forskningen undersöker hur de har svarat i EU:s medlemsstater och Norge på de många nya politiska, juridiska och sociala utmaningar som uppstått under de senaste åren.
EUF erkänner och främjar de sociala parternas roll på EU-nivå och dokumenterar EU:s åtagande att underlätta dialog mellan de sociala parterna, med respekt för deras autonomi. Detta erkännande illustreras av antagandet av de fleråriga arbetsprogrammen för de sociala parterna. I dessa program fastställer de sociala parterna själva sina prioriteringar och förhandlingsagendor och beslutar om lämpliga instrument för social dialog.
Under årens lopp har det ökat erkännandet av EU-nivåns roll bland de europeiska institutionerna. Detta återspeglas till exempel i inrättandet av ett årligt tripartit socialt toppmöte mellan Europeiska rådet, Europeiska kommissionen och de sociala parterna, vilket möjliggör för dessa att bidra, i samband med sin sociala dialog, till de olika komponenterna i EU:s ekonomiska och sociala styrning. De viktigaste tvärindustriella organisationerna som representerar de sociala parterna på EU-nivå är:
Europeiska fackföreningskonfederationen (ETUC)
Konfederationen av europeiska företag (BusinessEurope)
Föreningen för hantverk och små och medelstora företag i Europa (SMEunited, tidigare UEAPME)
Europeiska centret för arbetsgivare och företag som tillhandahåller offentliga tjänster och tjänster av allmänt intresse (CEEP)
De sociala parterna spelar en framträdande roll i utformningen av EU:s sociala lagstiftning. Kommissionen måste samråda med de sociala parterna innan förslag inom socialpolitiken lämnas in genom en obligatorisk tvåstegskonsultation (Artilce 154 FEUF). Dessutom kan de sociala parterna förhandla fram avtal som kan genomföras antingen autonomt enligt nationella praxis eller genomföras på deras begäran på EU-nivå genom ett rådsbeslut (artikel 155 FEUF). I detta avseende har avtal om sociala parter som genomförts på EU-nivå spelat en betydande roll i utvecklingen av EU:s sociala regelverk.
Dessutom ser de europeiska institutionella organen de två sidorna av industrin som nyckeln till utvecklingen av den europeiska terminen, cykeln av samordning av ekonomisk och finanspolitisk politik inom EU. Även om de sociala parternas roll i terminen inte tydligt anges i den lagstiftningsramen, har deras deltagande erkänts och stärkts i förordning 1175/2011 om övervakning av budgetpositioner samt övervakning och samordning av ekonomiska politiker. Den omarbetade europeiska terminen, som inleddes 2015, ger mer tid för dialog och större engagemang från de sociala parterna på alla nivåer. I mars 2025 undertecknade kommissionen och de tvärindustriella sociala parterna ett gemensamt avtal om att stärka den europeiska sociala dialogen. Detta bygger på Val Duchesse Socialpartnersdeklarationen 2024.
Europeiska kommissionen: Kommissionen och de sociala parterna undertecknar ett gemensamt pakt för att stärka den sociala dialogen i Europaopens in new tab
Europeiska kommissionen: Europeiska terminenopens in new tab
Europeiska kommissionen: Samråd med de sociala parternaopens in new tab
BusinessEurope: Europeisk social dialog – Arbetsprogram 2022–2024opens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
31 March 2025
National-level social governance of the European Semester and the Recovery and Resilience Facility
The Recovery and Resilience Facility (RRF) is integrated into the European Semester framework for economic and social policy coordination. It is the cornerstone of the NextGenerationEU package and provides funds to Member States for the implementation of the reforms and investments in their recovery and resilience plans until the end of 2026.
This report looks at the extent and quality of social partner involvement in the European Semester and in the RRF. It examines the question of how the social partners have been involved in the design and implementation of national recovery and resilience plans and how satisfied they have been with this involvement. It also aims to identify general trends in the implementation of the national plans, with a particular focus on measures in the social policy field. The involvement of the social partners came to the fore with the adoption of a new economic governance framework in April 2024, which introduced national medium-term fiscal-structural plans on which the social partners need to be consulted.
19 July 2023
Supporting regions in the just transition: Role of social partners
This report investigates the involvement of social partners in the just transition to a climate-neutral economy, with a particular focus on the territorial just transition plans. These plans aim to support the regions most negatively affected by the just transition by assisting workers to retrain, relocate and find other jobs, and also support industries that need to phase out fossil fuels or other greenhouse gas-intensive activities. The role and input of the social partners in these plans and their views on the just transition are explored. An analysis of social dialogue practices and examples of collective agreements shows the range of topics covered by the social partners. The report also investigates the role of the energy crisis in the just transition and how it has contributed to delays in the implementation of territorial just transition plans in certain Member States.
10 December 2021
Social partners going digital: Using digital tools and adapting social dialogue processes
Digital transformation is changing the world of work. This report looks at how social partners – the actors involved in the regulation of employment relationships – are increasingly adopting technological solutions to improve the services that they provide to their members and facilitate collective bargaining processes. Technological tools offer social partners the opportunity to enhance consultation, engage with their members through digitised processes, improve services and increase networking activities, as well as addressing the issue of membership decline. The findings of this report show that the extent to which the social partners use digital technologies varies greatly across the EU Member States, Norway and the United Kingdom. Provisions in collective agreements on several aspects of digitalisation have been identified in about half of the countries. Through these provisions, social partners encourage their members to boost training on digital skills, ensure fair and safe working conditions and take account of data protection and employee monitoring practices. The European social partners’ autonomous framework agreement on digitalisation has provided inspiration to national-level organisations, and follow-up actions in this regard have the potential to greatly benefit their members.
9 March 2021
Involvement of social partners in policymaking during the COVID-19 outbreak
Since 2016, Eurofound has closely monitored the involvement of national social partners in policymaking as part of the European Semester cycle. In 2020, the focus was on their involvement during the first months of the COVID-19 outbreak. While the pandemic has presented a huge challenge to social dialogue, the results of the analysis highlight how social dialogue can be an effective tool in shaping policy initiatives and finding solutions to emergency situations affecting businesses, workers, the economy and society. It is clear that the participation of social partners in the design and implementation of national recovery and resilience plans in 2021 will be key in the recovery process and for strengthening social dialogue going forward.
30 August 2020
Role of social partners in tackling discrimination at work
This report assesses the role of the social partners in tackling workplace discrimination. Against the background of EU and national anti-discrimination legislation, it highlights the extent to which the need to tackle discrimination on different grounds is on the radar of cross-sectoral social partners. It also provides an overview of the measures taken to deal with the persistent incidence of discrimination on the grounds of age, disability, race or ethnic origin, religion or belief, and sexual orientation or gender identity.
24 June 2020
COVID-19: Policy responses across Europe
The effect of the COVID-19 pandemic on the lives of individuals and societies, including on the economy and labour markets, is unprecedented. The impact of the global health emergency has placed a growing number of businesses under threat, putting the jobs of more and more workers at risk and impacting the livelihoods of many citizens. Policymakers moved swiftly in an effort to mitigate the social and economic effects on businesses, workers and citizens. Eurofound’s COVID-19 EU PolicyWatch database provides information on initiatives introduced to cushion these effects. Drawing on the content of this database of around 500 policy initiatives (April 2020), this report aims to present an overview of both large-scale government measures and collective agreements that impact on large groups of workers, setting this in the context of the evolving labour market situation.
Data: COVID-19 EU PolicyWatch
10 September 2020
Capacity building for effective social dialogue in the European Union
The aim of this report is to add to the discussion on how Eurofound can contribute to supporting capacity building of social partners for effective social dialogue. The report includes a review by Eurofound aimed at identifying the capacity-building needs and initiatives of social partners in relation to national frameworks for autonomous collective bargaining, involvement in European social dialogue and the European Semester, and the development of membership and services for members. It also includes the results from stakeholder consultations and two exchange seminars held in 2019, along with a set of policy pointers for further discussion.
6 December 2019
European sectoral social dialogue: Facts and figures
European sectoral social dialogue plays an important role in promoting dialogue between the social partners in industrial sectors at European level. There are currently 43 European sectoral social dialogue committees that bring together the social partners from the EU Member States – representatives of trade unions and employer organisations – to engage in dialogue on behalf of specific sectors. This research report provides facts and figures on sectoral diversity, social partner organisations, and representativeness at EU, Member State and sectoral levels.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Angelina Atanasova
Research support officerAngelina Atanasova är forskningsstödsansvarig i Working Life-enheten på Eurofound. Hennes nuvarande forskningsämnen inkluderar social dialog och arbetsmarknadsrelationer, samt funktionshinders rättigheter och inkludering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Innan hon började på Eurofound 2024 arbetade hon i ett decennium med policyforskning i Bryssel, som forskare vid European Social Observatory, forskningsassistent vid juridiska fakulteten på KU Leuven och policykonsult om jämlikhet och antidiskriminering vid Open Society European Policy Institute. Hon har en doktorsexamen i EU-rätt och sociologi från KU Leuven samt en magisterexamen i offentlig politik från Central European University. Hennes huvudsakliga forskningsintressen inkluderar funktionshindrades rättigheter, jämlikhet, social inkludering och social dialog.
Victoria Cojocariu
Research officerVictoria Cojocariu är forskare vid Working Life-enheten på Eurofound och arbetar med social dialog och arbetsmarknadsrelationer. Hon är djupt involverad i representativitetsstudier som Eurofound genomför för att stödja europeisk social dialog, samt studier som analyserar sociala parters roll på nationell och europeisk nivå och kollektivavtalspraxis. Hennes forskningsintressen inkluderar digitalisering, arbetsorganisation och arbetsplatspraxis. Sedan 2025 ansvarar Victoria för EU:s databas PolicyWatch. Innan hon började på Eurofound 2019 var Victoria forskare vid Centre for Public Innovation i Bukarest och för Open Society Foundation Romania, där hon bidrog till nationella och internationella forskningsprojekt inom migration, utbildning, tillgång till arbetsmarknaden för tredjelandsmedborgare samt mänskliga rättigheter. Hon har kandidatexamen och magisterexamen i sociologi.
Mária Sedláková
Research officerMária Sedláková är forskningsansvarig vid Working Life-enheten på Eurofound, med specialisering på jämförande arbetsmarknadsrelationer, social dialog och kollektivavtal. Hon har expertis inom innehållsanalys av kollektivavtal. Hennes nuvarande arbete undersöker de sociala parternas roll i styrningen av nationella offentliga arbetsförmedlingstjänster och sociala trygghetsinstitutioner, samt den sociala dialogens roll vid arbetsmigration. Hon bidrar också till att bedöma representativiteten hos EU-nivåsektorella sociala parter och till att underlätta de tvååriga Tripartite Exchange Seminars. Innan hon började på Eurofound bedrev Mária forskning om kollektivavtal vid avdelningen för styrning och trepartsverksamhet vid Internationella arbetsorganisationen i Genève (2020–2022), efter en period som forskare vid Central European Labour Studies Institute i Bratislava (2013–2020). Hon har en magisterexamen i statsvetenskap med specialisering i jämförande europeisk politik från Central European University.
Peter Kerckhofs
Senior research managerPeter Kerckhofs är forskningschef vid enheten för arbetsliv vid Eurofound. Hans arbete är inriktat på den roll som arbetsmarknadens parter spelar i den europeiska planeringsterminen och även på nationell rapportering om utvecklingen av arbetsmarknadsrelationer. Peter har en bred expertis när det gäller att utveckla metodiken för representativitetsstudier, tillämpa europeiska och nationella representativitetskriterier i den specifika kontexten för olika sektorer, samtidigt som han samlar på sig en djupgående kunskap om landskapet för arbetsmarknadsrelationer inom olika sektorer. Peter har också arbetat med projekt relaterade till europeiska företagsråd och europeisk sektoriell social dialog. Innan han började på Eurofound arbetade han som forskare för ETUI och UCL, som politisk sekreterare för EMCEF och var vetenskaplig samordnare för doktorandskolan vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid KU Leuven. Han har en kandidatexamen i socialt arbete och en magisterexamen i statsvetenskap från KU Leuven och en i internationella relationer från UCL, och har en doktorsexamen i arbetsmarknadsrelationer från University of Manchester.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
