Arbetsmarknadens
"Arbetsmarknadens parter" är en term som i Europa allmänt används för att hänvisa till företrädare för arbetsmarknadens parter (arbetsgivarorganisationer och fackföreningar), och i vissa sammanhang offentliga myndigheter, som deltar i den sociala dialogen. Termen "arbetsmarknadens parter på EU-nivå" avser specifikt de organisationer på EU-nivå som deltar i den europeiska sociala dialogen, i enlighet med artiklarna 154 och 155 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Arbetsmarknadens parter spelar en nyckelroll i styrningen av anställningsförhållandet och är nyckelaktörer i systemen för arbetsmarknadsrelationer. I de flesta av EU:s medlemsstater formar de arbetsvillkoren och påverkar socialpolitiken, antingen genom kollektivförhandlingar eller genom social trepartsdialog. De är sammanlänkade delar i ett styrelsesystem på flera nivåer som omfattar europeisk, nationell, sektoriell, regional (provinsiell eller lokal), företags- och etableringsnivå.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Representativitet för de europeiska sociala partnerorganisationerna: Jordbrukssektorn – 2026
Denna studie ger information som möjliggör en bedömning av representativiteten hos de organisationer som ingår i den europeiska sektorskommittén för social dialog för jordbrukssektorn. Deras relativa representativitet legitimerar deras rätt att bli konsulterade och deras förmåga att förhandla fram avtal. Syftet med Eurofounds studier om representativitet är att identifiera relevanta nationella och europeiska sociala partnerorganisationer inom sektorn. Denna studie identifierar Europeiska federationen för livsmedels-, jordbruks- och turistfackföreningar (EFFAT), som representerar arbetstagare, och Arbetsgivargruppen för professionella jordbruksorganisationer i Europeiska unionen / Kommittén för professionella jordbruksorganisationer i Europeiska unionen (GEOPA-COPA), som representerar arbetsgivare, som de mest representativa europeiska sociala partnerorganisationerna inom jordbrukssektorn.
Engagemang av arbetsgivarorganisationer och fackföreningar i European Termin 2024–2025
Denna rapport undersöker fackföreningars och arbetsgivarorganisationers roll i utformningen av de medellångsiktiga finanspolitiska strukturplanerna och de årliga framstegsrapporterna för 2025. Den analyserar de sociala parternas engagemang på nationell nivå med regeringar, liksom deras engagemang med Europeiska kommissionen i faktainsamlingsuppdrag, landsrapporter och landsspecifika rekommendationer, och bedömer deras deltagande i den bredare europeiska terminen, inklusive det nya ramverket för social konvergens.Representativeness of the European social partner organisations: Personal services sector – 2026
This study provides information allowing for an assessment of the representativeness of the actors involved in the European sectoral social dialogue committee for the personal services sector.Eurofound undersöker och rapporterar om utvecklingen när det gäller arbetsmarknadens parter, och forskningen undersöker hur de har reagerat i EU:s medlemsstater och Norge på de många nya politiska, rättsliga och sociala utmaningar som har uppstått under de senaste åren.
I EUF-fördraget erkänns och främjas den roll som arbetsmarknadens parter spelar på EU-nivå och EU:s åtagande att underlätta dialogen mellan arbetsmarknadens parter, med respekt för deras självständighet. Detta erkännande illustreras av antagandet av de fleråriga arbetsprogrammen för arbetsmarknadens parter. I dessa program fastställer arbetsmarknadens parter själva sina prioriteringar och sin förhandlingsagenda och beslutar om lämpliga instrument för den sociala dialogen.
Under årens lopp har EU-institutionerna i allt högre grad erkänt den roll som arbetsmarknadens parter på EU-nivå spelar. Detta återspeglas till exempel i inrättandet av ett årligt socialt trepartstoppmöte mellan Europeiska rådet, Europeiska kommissionen och arbetsmarknadens parter, som gör det möjligt för arbetsmarknadens parter att inom ramen för sin sociala dialog bidra till de olika delarna av EU:s ekonomiska och sociala styrning. De viktigaste branschövergripande organisationerna som företräder arbetsmarknadens parter på EU-nivå är följande:
Europeiska fackliga samorganisationen (EFS)
Sammanslutningen för europeiska företag (BusinessEurope)
Sammanslutningen för hantverk och små och medelstora företag i Europa (SMEunited, f.d. UEAPME)
Europeiskt centrum för arbetsgivare och företag som tillhandahåller offentliga tjänster och tjänster av allmänt intresse (CEEP)
Arbetsmarknadens parter spelar en framträdande roll i utformningen av EU:s sociallagstiftning. Kommissionen måste samråda med arbetsmarknadens parter innan den lägger fram förslag på det socialpolitiska området genom ett obligatoriskt samrådsförfarande i två steg (artikel 154 i EUF-fördraget). Arbetsmarknadens parter kan dessutom förhandla fram avtal som kan genomföras antingen självständigt i enlighet med nationell praxis eller genomföras på deras begäran på EU-nivå genom ett rådsbeslut (artikel 155 i EUF-fördraget). I detta avseende har avtal mellan arbetsmarknadens parter som genomförts på EU-nivå spelat en viktig roll i utvecklingen av EU:s sociala regelverk.
Dessutom anser EU:s institutionella organ att arbetsmarknadens parter är avgörande för utvecklingen av den europeiska planeringsterminen, cykeln för samordning av den ekonomiska politiken och finanspolitiken inom EU. Arbetsmarknadsparternas roll i planeringsterminen är inte tydligt fastställd i den rättsliga ramen, men deras deltagande har erkänts och stärkts i förordning (EU) nr 1175/2011 om övervakning av de offentliga finanserna samt övervakning och samordning av den ekonomiska politiken. Den förnyade europeiska planeringsterminen, som inleddes 2015, ger mer tid för dialog och större deltagande av arbetsmarknadens parter på alla nivåer. I mars 2025 undertecknade kommissionen och de branschövergripande arbetsmarknadsparterna en gemensam pakt om att stärka den europeiska sociala dialogen. Detta bygger på 2024 års deklaration från arbetsmarknadens parter i Val Duchesse.
EU-kommissionen: Kommissionen och arbetsmarknadens parter undertecknar en gemensam pakt för att stärka den sociala dialogen i Europaopens in new tab
Europeiska kommissionen: Den europeiska planeringsterminenopens in new tab
Europeiska kommissionen: Samråd med arbetsmarknadens parteropens in new tab
BusinessEurope: Europeisk social dialog – arbetsprogram 2022–2024opens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
31 March 2025
National-level social governance of the European Semester and the Recovery and Resilience Facility
The Recovery and Resilience Facility (RRF) is integrated into the European Semester framework for economic and social policy coordination. It is the cornerstone of the NextGenerationEU package and provides funds to Member States for the implementation of the reforms and investments in their recovery and resilience plans until the end of 2026.
This report looks at the extent and quality of social partner involvement in the European Semester and in the RRF. It examines the question of how the social partners have been involved in the design and implementation of national recovery and resilience plans and how satisfied they have been with this involvement. It also aims to identify general trends in the implementation of the national plans, with a particular focus on measures in the social policy field. The involvement of the social partners came to the fore with the adoption of a new economic governance framework in April 2024, which introduced national medium-term fiscal-structural plans on which the social partners need to be consulted.
19 July 2023
Supporting regions in the just transition: Role of social partners
This report investigates the involvement of social partners in the just transition to a climate-neutral economy, with a particular focus on the territorial just transition plans. These plans aim to support the regions most negatively affected by the just transition by assisting workers to retrain, relocate and find other jobs, and also support industries that need to phase out fossil fuels or other greenhouse gas-intensive activities. The role and input of the social partners in these plans and their views on the just transition are explored. An analysis of social dialogue practices and examples of collective agreements shows the range of topics covered by the social partners. The report also investigates the role of the energy crisis in the just transition and how it has contributed to delays in the implementation of territorial just transition plans in certain Member States.
10 December 2021
Social partners going digital: Using digital tools and adapting social dialogue processes
Digital transformation is changing the world of work. This report looks at how social partners – the actors involved in the regulation of employment relationships – are increasingly adopting technological solutions to improve the services that they provide to their members and facilitate collective bargaining processes. Technological tools offer social partners the opportunity to enhance consultation, engage with their members through digitised processes, improve services and increase networking activities, as well as addressing the issue of membership decline. The findings of this report show that the extent to which the social partners use digital technologies varies greatly across the EU Member States, Norway and the United Kingdom. Provisions in collective agreements on several aspects of digitalisation have been identified in about half of the countries. Through these provisions, social partners encourage their members to boost training on digital skills, ensure fair and safe working conditions and take account of data protection and employee monitoring practices. The European social partners’ autonomous framework agreement on digitalisation has provided inspiration to national-level organisations, and follow-up actions in this regard have the potential to greatly benefit their members.
9 March 2021
Involvement of social partners in policymaking during the COVID-19 outbreak
Since 2016, Eurofound has closely monitored the involvement of national social partners in policymaking as part of the European Semester cycle. In 2020, the focus was on their involvement during the first months of the COVID-19 outbreak. While the pandemic has presented a huge challenge to social dialogue, the results of the analysis highlight how social dialogue can be an effective tool in shaping policy initiatives and finding solutions to emergency situations affecting businesses, workers, the economy and society. It is clear that the participation of social partners in the design and implementation of national recovery and resilience plans in 2021 will be key in the recovery process and for strengthening social dialogue going forward.
30 August 2020
Role of social partners in tackling discrimination at work
This report assesses the role of the social partners in tackling workplace discrimination. Against the background of EU and national anti-discrimination legislation, it highlights the extent to which the need to tackle discrimination on different grounds is on the radar of cross-sectoral social partners. It also provides an overview of the measures taken to deal with the persistent incidence of discrimination on the grounds of age, disability, race or ethnic origin, religion or belief, and sexual orientation or gender identity.
24 June 2020
COVID-19: Policy responses across Europe
The effect of the COVID-19 pandemic on the lives of individuals and societies, including on the economy and labour markets, is unprecedented. The impact of the global health emergency has placed a growing number of businesses under threat, putting the jobs of more and more workers at risk and impacting the livelihoods of many citizens. Policymakers moved swiftly in an effort to mitigate the social and economic effects on businesses, workers and citizens. Eurofound’s COVID-19 EU PolicyWatch database provides information on initiatives introduced to cushion these effects. Drawing on the content of this database of around 500 policy initiatives (April 2020), this report aims to present an overview of both large-scale government measures and collective agreements that impact on large groups of workers, setting this in the context of the evolving labour market situation.
Data: COVID-19 EU PolicyWatch
10 September 2020
Capacity building for effective social dialogue in the European Union
The aim of this report is to add to the discussion on how Eurofound can contribute to supporting capacity building of social partners for effective social dialogue. The report includes a review by Eurofound aimed at identifying the capacity-building needs and initiatives of social partners in relation to national frameworks for autonomous collective bargaining, involvement in European social dialogue and the European Semester, and the development of membership and services for members. It also includes the results from stakeholder consultations and two exchange seminars held in 2019, along with a set of policy pointers for further discussion.
6 December 2019
European sectoral social dialogue: Facts and figures
European sectoral social dialogue plays an important role in promoting dialogue between the social partners in industrial sectors at European level. There are currently 43 European sectoral social dialogue committees that bring together the social partners from the EU Member States – representatives of trade unions and employer organisations – to engage in dialogue on behalf of specific sectors. This research report provides facts and figures on sectoral diversity, social partner organisations, and representativeness at EU, Member State and sectoral levels.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Peter Kerckhofs
Senior research managerPeter Kerckhofs är forskningschef vid enheten för arbetsliv vid Eurofound. Hans arbete är inriktat på den roll som arbetsmarknadens parter spelar i den europeiska planeringsterminen och även på nationell rapportering om utvecklingen av arbetsmarknadsrelationer. Peter har en bred expertis när det gäller att utveckla metodiken för representativitetsstudier, tillämpa europeiska och nationella representativitetskriterier i den specifika kontexten för olika sektorer, samtidigt som han samlar på sig en djupgående kunskap om landskapet för arbetsmarknadsrelationer inom olika sektorer. Peter har också arbetat med projekt relaterade till europeiska företagsråd och europeisk sektoriell social dialog. Innan han började på Eurofound arbetade han som forskare för ETUI och UCL, som politisk sekreterare för EMCEF och var vetenskaplig samordnare för doktorandskolan vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid KU Leuven. Han har en kandidatexamen i socialt arbete och en magisterexamen i statsvetenskap från KU Leuven och en i internationella relationer från UCL, och har en doktorsexamen i arbetsmarknadsrelationer från University of Manchester.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
