&w=3840&q=90)
Kollektivavtal
Kollektivavtal avser alla förhandlingar mellan en eller flera arbetsgivare (eller deras organisationer) och en eller flera arbetstagarorganisationer (fackföreningar) för att fastställa arbetsvillkor och anställningsvillkor, inklusive frågor relaterade till lön och arbetstid, samt för reglering av relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare, enligt ILO-konvention 154. Ett antal dimensioner av kollektivavtal ('förhandlingsstruktur') har identifierats. Dessa inkluderar täckning som avser andelen anställda som direkt påverkas av avtal; nivån på vilken förhandling sker; omfattningen eller omfattningen av ämnen som förhandlingar omfattar; och djup – det vill säga i vilken utsträckning avtal gemensamt genomförs och ses över.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Utvecklingen inom arbetsmarknadsrelationer 2025
Denna publikation innehåller individuella landsrapporter om utvecklingen inom arbetsmarknadsrelationer i var och en av EU:s 27 medlemsstater och Norge år 2025, baserat på nationella forsknings- och undersökningsresultat.Arbetsmarknadsrelationer: Diskurs om och utveckling av arbetstidsarrangemang under 2025
Förändringar i arbetstidsarrangemang i hela EU under 2025 speglar mångfalden i nationella arbetsmarknadssystem och de nivåer på vilka social dialog äger rum. Denna artikel analyserar diskursen och utvecklingen under 2025 gällande övertid, tidsregistrering, semester och minskning av arbetstid.Nationella minimilöner i EU: policydriven tillväxt, fortsatt konvergens och ökad närhet till förhandlade löner
Under det senaste året fortsatte de nationella minimilönerna att öka avsevärt i hela EU, särskilt i central- och östeuropeiska länder, vilket fortsätter att minska de regionala skillnaderna. EU:s direktiv om minimilön har blivit en betydande drivkraft bakom höjningar av minimilönen i många länder, överstiger inflationsnivåerna och ökar snabbare än de kollektivt överenskomna lönegolven i många lågavlönade sektorer.Eurofound samlar in information på landsnivå om kollektivavtal i EU genom sitt nätverk av Eurofound-korrespondenter. Inom hela EU är täckningen av kollektivavtal mycket varierad, vilket Eurofounds forskning visar. Cirka 60 % av de anställda omfattas av kollektivavtal i EU, men detta varierar från 80 % eller mer i vissa länder till mindre än 10 % i andra (Europeiska kommissionens data).
Kollektivavtal, kärnan i organiserade arbetsmarknadsrelationer, sker i olika institutionella sammanhang. Nationella system varierar vad gäller de respektive rollerna för kollektivavtal och lagstiftning i regleringen av arbetsmarknaden, i vilka nivåer förhandlingar sker på (sektorsgränsa, sektorsiella, företag och arbetsplats, regionala, yrkesmässiga) och i hur förhandlingar på olika nivåer kan hänga samman (artikulation). Graden av centralisering och samordning av kollektivavtal – och särskilt löneförhandlingar – är viktiga drag i systemet, med konsekvenser för både arbetsmarknads- och makroekonomiska resultat. Resultatet av kollektivavtal är vanligtvis ett kollektivavtal. Sådana avtal kan reglera både procedurerna för relationer mellan undertecknande parter och anställningsvillkoren för de arbetstagare som omfattas av avtalet, såsom lön och arbetstid.
Även om fördraget om Europeiska unionens funktion erkänner de sociala parternas autonomi, särskilt vad gäller löneförhandlingar, utövar EU:s politik ändå ett betydande inflytande på kollektivavtalen och det bredare arbetsmarknadssystemet. Till exempel har de landsspecifika rekommendationerna (CSR) inom ramen för den europeiska terminen behandlat frågor som att anpassa löneutvecklingen till produktivitet, minimilönesättning och löneindexeringssystem. Mer generellt sker kollektivavtal inom en ram som delvis fastställs av EU-lagstiftning, inklusive bestämmelser om lika lön för arbete av lika värde samt kraven i arbetstidsdirektivet och relaterad lagstiftning.
Europeiska kommissionen: Europeiska terminenopens in new tab
Europeiska kommissionen: Kommissionen välkomnar politisk överenskommelse om tillräckliga minimilöner för arbetstagare inom EUopens in new tab
Europeiska kommissionen: Arbetstidsdirektivet (2003/88/EG)opens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
26 January 2024
Minimum wages for low-paid workers in collective agreements
In this pilot project, Eurofound successfully established the feasibility of, and piloted, an EU-wide database of minimum pay rates contained in collective agreements related to low-paid workers. A conceptual and measurement framework was devised, a total of 692 collective agreements – related to 24 low-paid sectors of interest – were selected to be ‘fully coded’ and representative data on negotiated minimum pay were compiled for 24 EU Member States. Based on more than 3,202 renewal texts, time series of collectively agreed minimum rates were created from 2015 to 2022 for 19 countries. This is the first time that an EU-wide data collection has provided comparative time series on negotiated pay. Key findings are is that in some countries outdated agreements contain rates below the applicable statutory minima, and that the potential of collective agreements to regulate pay generally or for employees earning higher wages than the minimum pay is not always fully capitalised on.
See also the national country reports (Eurofound papers), providing meta-data for the data collection, at the end of this web page.
30 August 2022
Moving with the times: Emerging practices and provisions in collective bargaining
This report analyses recent developments and emerging practices in collective bargaining processes and outcomes, mainly in the private sector. The report covers collective bargaining systems in 10 EU Member States and is based on cases identified through interviews with key stakeholders and negotiating parties at national level. It analyses the effects of the COVID-19 pandemic and the subsequent economic and social crisis on collective bargaining dynamics and collective agreements. It also investigates practices and innovations that have emerged in response to structural drivers such as technological change, decarbonisation and climate-neutrality policies, and workforce ageing. It assesses the capacity of collective bargaining systems to adapt to structural changes in work, production and the labour market as well as medium-term trends.
4 March 2016
The importance of collective bargaining in establishing working time in Europe
1 March 2016
Working time developments in the 21st century: Work duration and its regulation in the EU
This report examines the main trends and milestones characterising the evolution of the most important aspects of collectively agreed working time in the European Union during the first decade of the 21st century. Drawing primarily on information collected by Eurofound across all EU Member States and Norway, it focuses in particular on five sectors: chemicals, metalworking, banking, retail and public administration. The report describes the institutional regimes of regulation and assesses the evolution of agreed working hours (hours expected to be spent on work according to collective agreements or agreed between employers and employees) and usual working hours (hours usually spent in practice in work activities) between 1999 and 2014. The report points to the tension that exists between the pressure for decreased working hours in favour of a better work–life balance and fewer health problems for workers and the need for working time flexibility to meet the demands of a modern world economy.
4 November 2015
Collective bargaining in Europe in the 21st century
Collective bargaining systems in the EU have undergone a steady change since the end of the 1990s. But as businesses across Europe struggle to respond to intensifying global competition, pressure from employers for greater flexibility in collective bargaining is increasing, especially since the 2008 economic crisis. This report sets out to map developments in all major aspects of collective bargaining (apart from pay and working time, which have been analysed separately by Eurofound) over the past 15 years. In doing so, it aims to distinguish long-term trends and to identify changes brought on by the crisis. It also aims to identify the directions collective bargaining is likely to take in the coming years. The study finds a common and strong trend of convergence across the EU towards decentralisation and more flexibility in collective bargaining processes, but with significant asymmetries in the timing and pace of change.
11 September 2015
Pay in Europe in different wage-bargaining regimes
National wage-bargaining institutions are crucial in achieving pay outcomes that help to increase employment and economic growth within the context of avoiding macroeconomic imbalances within the European Monetary Union. Using a large set of empirical macroeconomic data from a variety of sources, including Eurofound and the European Commission AMECO database, this report analyses how the institutional features of national wage bargaining regimes influence pay outcomes. These features include bargaining level, type and level of coordination, use of opening clauses and the existence of wage pacts. The impact of government intervention through extension and derogation clauses and tripartite councils is also examined. The results of the study indicate that the key institutional variables of the wage-bargaining regime that influence pay outcomes are the type of coordination (how coordination is achieved) and the bargaining level.
13 April 2014
Pay in Europe in the 21st century
The issue of wages has attracted particular attention at European level since the onset of the economic crisis. Changes in economic governance, notably within the European semester, have prompted discussions on wage‑setting mechanisms. While, overall, wage‑bargaining regimes have remained relatively stable over time in many countries, the most substantial changes were seen in Member States facing more difficult economic circumstances. This report provides comparative time series on wage‑bargaining outcomes across the EU Member States and Norway, discussing pay developments against the background of different wage‑bargaining regimes and looks into the link between pay and productivity developments. It also investigates the different systems and levels of minimum wages in Europe at present, carrying out an accounting exercise through a hypothetical scenario of a minimum wage set at 60% of the median national wage (with some alternative scenarios as well for comparison) in order to benchmark and evaluate minimum wage levels and systems in Europe, and to discuss the possibilities and difficulties of coordination in this matter.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Christine Aumayr-Pintar
Senior research managerChristine Aumayr-Pintar är senior forskningschef vid Working Life unit på Eurofound. Hennes huvudsakliga forskningsexpertis – närmande ur ett jämförande EU-övergripande perspektiv – kretsar kring minimilöner, kollektivt förhandlad lön, social dialog och transparens inom könslöner. Hon har varit medförfattare till Eurofounds årliga översikter om minimilöner under det senaste decenniet, har en passion för arbetsmarknadsdata och har utvecklat – bland annat – databasen om minimilöner i kollektivavtal för lågavlönade arbetstagare samt EU:s PolicyWatch-databas. Mellan 2021 och 2026 samordnade hon även Eurofounds forskning om social dialog och ledde nätverket av Eurofound-korrespondenter. Innan hon började på Eurofound 2009 var hon forskare inom arbetsmarknads- och regionalekonomi vid Joanneum Research i Österrike. Hon har en magisterexamen i ekonomi och en doktorsexamen i samhällsvetenskap/ekonomi, efter att ha studerat ekonomi i Graz, Wien och Jönköping.
Mária Sedláková
Research officerMária Sedláková är forskningsansvarig vid Working Life-enheten på Eurofound, med specialisering på jämförande arbetsmarknadsrelationer, social dialog och kollektivavtal. Hon har expertis inom innehållsanalys av kollektivavtal. Hennes nuvarande arbete undersöker de sociala parternas roll i styrningen av nationella offentliga arbetsförmedlingstjänster och sociala trygghetsinstitutioner, samt den sociala dialogens roll vid arbetsmigration. Hon bidrar också till att bedöma representativiteten hos EU-nivåsektorella sociala parter och till att underlätta de tvååriga Tripartite Exchange Seminars. Innan hon började på Eurofound bedrev Mária forskning om kollektivavtal vid avdelningen för styrning och trepartsverksamhet vid Internationella arbetsorganisationen i Genève (2020–2022), efter en period som forskare vid Central European Labour Studies Institute i Bratislava (2013–2020). Hon har en magisterexamen i statsvetenskap med specialisering i jämförande europeisk politik från Central European University.
Victoria Cojocariu
Research officerVictoria Cojocariu är forskare vid Working Life-enheten på Eurofound och arbetar med social dialog och arbetsmarknadsrelationer. Hon är djupt involverad i representativitetsstudier som Eurofound genomför för att stödja europeisk social dialog, samt studier som analyserar sociala parters roll på nationell och europeisk nivå och kollektivavtalspraxis. Hennes forskningsintressen inkluderar digitalisering, arbetsorganisation och arbetsplatspraxis. Sedan 2025 ansvarar Victoria för EU:s databas PolicyWatch. Innan hon började på Eurofound 2019 var Victoria forskare vid Centre for Public Innovation i Bukarest och för Open Society Foundation Romania, där hon bidrog till nationella och internationella forskningsprojekt inom migration, utbildning, tillgång till arbetsmarknaden för tredjelandsmedborgare samt mänskliga rättigheter. Hon har kandidatexamen och magisterexamen i sociologi.
Felix Appler
Research support officerFelix Appler är forskningsstödsansvarig vid Working Life-enheten på Eurofound. Hans arbete fokuserar på arbetsmarknadsrelationer, minimilöner och att bygga databaser kopplade till dessa ämnen. Tidigare arbetade han vid Tysklands statistiska myndighet (Destatis) och Världsbanken i Östafrika, där han genomförde hushållsundersökningar och forskning om arbetsmarknader och fattigdom. Felix har en magisterexamen i ekonomi från universitetet i Bonn.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
