&w=3840&q=90)
Arbetsmarknadsrelationer
Fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och offentliga myndigheter har alla en roll i styrningen av anställningsförhållandet. De är sammanlänkade delar i ett system som fungerar på europeisk, nationell, sektoriell, regional och företagsnivå. Under de senaste åren, i takt med att tekniken och arbetsformerna utvecklas i en ständigt föränderlig ekonomisk miljö, har systemen för arbetsmarknadsrelationer ställts inför kritiska utmaningar.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Arbetsmarknadsrelationer: Diskurs om och utveckling av arbetstidsarrangemang under 2025
Förändringar i arbetstidsarrangemang i hela EU under 2025 speglar mångfalden i nationella arbetsmarknadssystem och de nivåer på vilka social dialog äger rum. Denna artikel analyserar diskursen och utvecklingen under 2025 gällande övertid, tidsregistrering, semester och minskning av arbetstid.En plats vid bordet, men vem bestämmer? Sociala parter i styrningen av offentliga anställnings- och socialförsäkringsinstitutioner
Denna artikel undersöker fackföreningars och arbetsgivarorganisationers engagemang i styrningen av offentliga arbets- och socialförsäkringsinstitutioner i de 27 EU-medlemsstaterna och Norge, samt rapporterar om deras eventuella inflytande i dessa institutioner.Minimilöner 2026: Årlig översyn
Fastställandet av minimilön i hela EU har blivit ett alltmer dynamiskt och noggrant övervakat politikområde, format av införandet av EU:s direktiv om minimilön och ett decennium av ihållande reala tillväxt i lagstadgade nivåer. Denna rapport undersöker de lönebeslutsdiskussioner som ägde rum i medlemsstaterna och Norge 2025, med fokus på länder med och utan nationell minimilön, samspelet mellan minimilöner och kollektivavtal i lågavlönade sektorer, samt den växande rollen av indikativa referensvärden i utformningen av nationella beslut.Under 40 år har Eurofound utvecklats till ett viktigt expertcentrum för att övervaka och analysera trender i arbetsmarknadsrelationer. Detta inbegriper kopplingar mellan den sociala dialogen på EU-nivå och på nationell nivå. Med hjälp av kunskaperna i sitt nätverk av Eurofounds korrespondenter i EU:s medlemsstater och Norgehar kommissionen fångat utvecklingen i alla medlemsstater och i EU som helhet.
Eurofound har tagit fram en rad jämförande analyser, artiklar och fallstudier i EU och Norge på området arbetsmarknadsrelationer, samt regelbundet uppdaterade databaser om relaterade ämnen.
Forskningen kartlägger och diskuterar viktiga dimensioner och indikatorer som är relevanta för systemen för arbetsmarknadsrelationer i Europa under 2000-talet. En annan forskningstråd handlar om hur arbetsmarknadens parter i EU och Norge har utforskat nya ämnen, verktyg och innovativa metoder för att möta de många nya politiska, rättsliga och sociala utmaningar som har uppstått under de senaste åren.
Lön och arbetstid fortsätter att vara områden av stort intresse och ses över årligen. En del av den senaste uppdateringen av lönesättningen är inriktad på lagstadgade minimilöner i hela EU, medan en annan är inriktad på kollektiva löneförhandlingar.
Sedan 2006 har Eurofound genomfört studier om representativiteten europeiska sektoriella arbetsmarknadsparter, på uppdrag av Europeiska kommissionen. Dessa studier är utformade för att ge den grundläggande information som behövs för att inrätta och driva de europeiska branschvisa dialogkommittéerna.
I detta sammanhang inledde Europeiska kommissionen 2015 en "nystart" för den europeiska sociala dialogen. I ett gemensamt uttalande i juni 2016 underströk kommissionen, Europeiska unionens råd och arbetsmarknadens parter dess grundläggande roll som en viktig del av EU:s sysselsättnings- och socialpolitik.
I september 2023 tillkännagav kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett toppmöte mellan arbetsmarknadens parter med europeiska arbetsmarknadsparter i Val Duchesse 2024 för att ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens, i likhet med toppmötet om social dialog på samma plats för nästan 40 år sedan. I mars 2025 undertecknade kommissionen och de branschövergripande arbetsmarknadsparterna en gemensam pakt om att stärka den europeiska sociala dialogen. Detta bygger på 2024 års deklaration från arbetsmarknadens parter i Val Duchesse.
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
24 October 2023
Working time in 2021–2022
The most important changes in the regulation of working time in Europe in 2021 and 2022 were related to the transposition of two European directives: the Work–life Balance Directive and the Transparent and Predictable Working Conditions Directive. The reduction of working time and more specifically the four-day working week have been increasingly debated in many EU Member States. In 2022, the average collectively agreed working week in the EU stood at 38.1 hours. Of the sectors analysed, agreed working hours were shortest in public administration, at around 37.7 hours – still longer than the overall average – and longest in the retail sector, at 38.5 hours. The average collectively agreed paid annual leave entitlement stood at 24.3 days in the EU, and was higher in the Member States that were part of the EU prior to its 2004 enlargement (EU14), at 25.3 days, than in the other Member States, at only 20.9 days. If working collectively agreed hours, full-time workers in the EU27 would have worked, on average, 1,726 hours in 2022, with an average of 1,698 hours in the EU14 and 1,822 hours in the other Member States.
29 June 2023
Minimum wages in 2023: Annual review
The 2023 annual review of minimum wages was prepared in the context of unprecedented inflation across Europe. While this led to hefty increases in nominal wage rates in many countries, it was in many cases not enough to maintain workers’ purchasing power. Based on developments over the last decade, this report shows that, overall, minimum wage earners in nearly all countries saw their purchasing power rising, the gap between their wages and average wages narrowing, and to some degree growth exceeding labour productivity development. Despite the short-term losses in real terms, these longer-term gains did not disappear in 2023. Even in the context of rising inflation, the processes of wage setting did not change substantially. But the early impacts of the EU directive on adequate minimum wages are noticeable, with more countries electing to use the international ‘indicative reference values’ mentioned in the directive – 50% of the average or 60% of the median wage – when determining their targets for new levels. This year’s report presents, for the first time, an in-depth insight into net minimum wages for single adults, through the EUROMOD tax–benefit microsimulation model, while presenting the latest research findings on minimum wages, published during 2022.
30 August 2022
Moving with the times: Emerging practices and provisions in collective bargaining
This report analyses recent developments and emerging practices in collective bargaining processes and outcomes, mainly in the private sector. The report covers collective bargaining systems in 10 EU Member States and is based on cases identified through interviews with key stakeholders and negotiating parties at national level. It analyses the effects of the COVID-19 pandemic and the subsequent economic and social crisis on collective bargaining dynamics and collective agreements. It also investigates practices and innovations that have emerged in response to structural drivers such as technological change, decarbonisation and climate-neutrality policies, and workforce ageing. It assesses the capacity of collective bargaining systems to adapt to structural changes in work, production and the labour market as well as medium-term trends.
10 December 2021
Social partners going digital: Using digital tools and adapting social dialogue processes
Digital transformation is changing the world of work. This report looks at how social partners – the actors involved in the regulation of employment relationships – are increasingly adopting technological solutions to improve the services that they provide to their members and facilitate collective bargaining processes. Technological tools offer social partners the opportunity to enhance consultation, engage with their members through digitised processes, improve services and increase networking activities, as well as addressing the issue of membership decline. The findings of this report show that the extent to which the social partners use digital technologies varies greatly across the EU Member States, Norway and the United Kingdom. Provisions in collective agreements on several aspects of digitalisation have been identified in about half of the countries. Through these provisions, social partners encourage their members to boost training on digital skills, ensure fair and safe working conditions and take account of data protection and employee monitoring practices. The European social partners’ autonomous framework agreement on digitalisation has provided inspiration to national-level organisations, and follow-up actions in this regard have the potential to greatly benefit their members.
11 December 2020
Industrial relations: Developments 2015–2019
As part of its mandate to promote dialogue between management and labour, Eurofound has monitored and analysed developments in industrial relations systems at EU level and in EU Member States for over 40 years. This flagship report is based on the work done in this context during the last programming period (2015–2019). It draws on the extensive monitoring of industrial relations systems and social dialogue carried out by Eurofound on an ongoing basis. The overall aim of the report is to assist policymakers and industrial relations actors both to understand the challenges facing social dialogue and to identify possible ways to contribute to balanced and well-functioning industrial relations systems going forward.
10 September 2020
Capacity building for effective social dialogue in the European Union
The aim of this report is to add to the discussion on how Eurofound can contribute to supporting capacity building of social partners for effective social dialogue. The report includes a review by Eurofound aimed at identifying the capacity-building needs and initiatives of social partners in relation to national frameworks for autonomous collective bargaining, involvement in European social dialogue and the European Semester, and the development of membership and services for members. It also includes the results from stakeholder consultations and two exchange seminars held in 2019, along with a set of policy pointers for further discussion.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Valeria Virgili
Project support officerValeria Virgili är projektstödsansvarig i Working Life-enheten på Eurofound. Hon arbetar för närvarande med Social Dialogue Network, ett service-nivåavtal finansierat av Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, sociala frågor och inkludering och koordinerat av Eurofound för att stödja analys och främjande av europeisk social dialog. Innan dess genomförde hon en praktikplats och en 11 månader lång tillfällig anställning vid Eurofound, där hon bidrog till aktiviteter relaterade till Social Dialogue Network. Innan hon började på myndigheten arbetade hon i två år vid ADAPT, ett italienskt forskningscentrum specialiserat på internationell och jämförande arbetsrätt samt industrirelationer. Valeria har en magisterexamen i politik och socialpolitik från universitetet i Bologna.
Victoria Cojocariu
Research officerVictoria Cojocariu är forskare vid Working Life-enheten på Eurofound och arbetar med social dialog och arbetsmarknadsrelationer. Hon är djupt involverad i representativitetsstudier som Eurofound genomför för att stödja europeisk social dialog, samt studier som analyserar sociala parters roll på nationell och europeisk nivå och kollektivavtalspraxis. Hennes forskningsintressen inkluderar digitalisering, arbetsorganisation och arbetsplatspraxis. Sedan 2025 ansvarar Victoria för EU:s databas PolicyWatch. Innan hon började på Eurofound 2019 var Victoria forskare vid Centre for Public Innovation i Bukarest och för Open Society Foundation Romania, där hon bidrog till nationella och internationella forskningsprojekt inom migration, utbildning, tillgång till arbetsmarknaden för tredjelandsmedborgare samt mänskliga rättigheter. Hon har kandidatexamen och magisterexamen i sociologi.
Mária Sedláková
Research officerMária Sedláková är forskningsansvarig vid Working Life-enheten på Eurofound, med specialisering på jämförande arbetsmarknadsrelationer, social dialog och kollektivavtal. Hon har expertis inom innehållsanalys av kollektivavtal. Hennes nuvarande arbete undersöker de sociala parternas roll i styrningen av nationella offentliga arbetsförmedlingstjänster och sociala trygghetsinstitutioner, samt den sociala dialogens roll vid arbetsmigration. Hon bidrar också till att bedöma representativiteten hos EU-nivåsektorella sociala parter och till att underlätta de tvååriga Tripartite Exchange Seminars. Innan hon började på Eurofound bedrev Mária forskning om kollektivavtal vid avdelningen för styrning och trepartsverksamhet vid Internationella arbetsorganisationen i Genève (2020–2022), efter en period som forskare vid Central European Labour Studies Institute i Bratislava (2013–2020). Hon har en magisterexamen i statsvetenskap med specialisering i jämförande europeisk politik från Central European University.
Tina Weber
Senior research managerTina Weber är senior forskningschef vid Eurofounds enhet för arbetsliv. Hennes arbete har fokuserat på arbetskraftsbrist, effekten av hybridarbete och en 'alltid på'-kultur samt rätten att koppla av, arbetsvillkor och sociala skyddsåtgärder för egenföretagare samt effekterna av de dubbla övergångarna på sysselsättning, arbetsvillkor och arbetsmarknadsrelationer. Hon ansvarar för studier som bedömer representativiteten hos europeiska sociala partnerorganisationer. Hon har också bedrivit forskning om europeiska arbetsmarknadsråd och utvecklingen av arbetsmarknadsrelationer och social dialog inom Europeiska unionen. Innan hon började på Eurofound 2019 arbetade hon vid ett privat forskningsinstitut där hon främst utförde konsekvensbedömningar och utvärderingar av EU:s arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik. Tina har en doktorsexamen i statsvetenskap från University of Edinburgh med fokus på nationella fackföreningars och arbetsgivarorganisationers roll i den europeiska sociala dialogen.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
