&w=3840&q=90)
Ungdom
Ungdom är den term som används för att beskriva perioden mellan barndom och vuxenliv. Även om detta kan vara en flytande definition, används den också i policytermer för att hänvisa till specifika åldersgrupper. Att skapa en bra miljö för ungdomar där de kan växa upp, studera och arbeta är ett viktigt mål för Europa och för Eurofound – men det står inför särskilda utmaningar. Ungdomar har länge stått i centrum för EU-politiken och detta gäller särskilt i dag.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Att överbrygga klyftan: Ojämlikheter i tillgången till tidig barndomsutbildning och omsorg
Även om förskoleutbildning och omsorg (ECEC) har varit kärnan i flera av de senaste EU-initiativen, finns det en risk att vissa barn hamnar på efterkälken. Denna artikel undersöker deltagandegrad i ECEC och syftar till att undersöka hur barn som riskerar fattigdom eller social utestängning kan få tillgång till denna viktiga del av utbildningssystemet.AI används redan på Europas arbetsplatser, men inte på bekostnad av unga arbetstagare
Den snabba användningen av AI under de senaste åren har lett till debatt om huruvida teknologin försvagar sysselsättningsmöjligheterna för unga. Denna artikel undersöker bevisen i hela EU27 genom att jämföra arbetsmarknadsutfall för unga och prime age-arbetstagare mellan 2011 och 2025, samtidigt som faktisk användning av generativ AI skiljs från potentiell exponering för den.Den utelåsta generationen: Europas bostadsmarknad sviker sina unga
I Europas huvudstäder har en tyst men djupgående avkoppling ägt rum. I årtionden antydde det underförstådda samhällskontraktet att när ekonomierna växte och unga arbetare kom in på arbetsmarknaden, skulle de så småningom säkra nycklarna till sina egna ytterdörrar.Sysselsättningsgraden bland unga i EU är högre än någon gång sedan 2007, och andelen unga som varken arbetar eller studerar är historiskt låg (11 % 2024). Dessutom är andelen arbetslösa som inte fungerar som arbetskraft bland unga som varken arbetar eller studerar på den lägsta uppmätta nivån. Detta är en förbättring jämfört med covid-19-pandemin, då ungdomar drabbades hårdast av att förlora sina arbeten, eftersom de var överrepresenterade i de sektorer som drabbades hårdast av pandemirestriktionerna och oftare arbetade med tillfälliga kontrakt eller deltid.
Det finns tecken på att kvaliteten i arbetet för unga har förbättrats, med färre ofrivilliga tidsbegränsade anställningar, större upplevd anställningstrygghet och bättre balans mellan arbete och privatliv än under pandemiåren.
Covid-19-krisen hade en oproportionerlig inverkan på ungdomars livstillfredsställelse och psykiska välbefinnande jämfört med äldre grupper. Detta förbättrades mellan våren och sommaren 2020 när nedstängningarna lättade, men sjönk till sin lägsta punkt våren 2021 när restriktioner och skolstängningar återkom, vilket bidrog till minskad livstillfredsställelse och psykiskt välbefinnande där nästan två tredjedelar av ungdomarna riskerade att drabbas av depression. Sedan pandemin har ungas psykiska välbefinnande förbättrats, om än i mindre utsträckning än bland den äldre befolkningen.
Nya rön visar att en obalans mellan ambitioner och konkreta planer, särskilt när det gäller att hitta ett jobb, är förknippad med en högre risk för depression bland unga människor. Missmatchningar mellan önskemål och planer är vanligast när det gäller boende: att flytta ut från föräldrahemmet eller att flytta ihop med en partner och köpa ett hus.
Bostäder är ett av de största hindren för att ungdomar ska bli självständiga, och det är mindre sannolikt att de som har det sämre ställt ekonomiskt kan flytta ut från föräldrahemmet, vilket innebär ytterligare ekonomiska påfrestningar för hushållet. Unga som bor hemma hos sina föräldrar löper störst risk att få ekonomin att gå ihop.
Ungdomars förtroende för institutioner är överlag fortfarande högre än för andra grupper, trots att de har drabbats hårdast av covid-19-krisen när det gäller psykisk hälsa och sysselsättning. Det kommer att vara viktigt för beslutsfattarna att bygga vidare på detta sociala kapital och se till att investeringar i ungdomar fortsätter att stå högst upp på EU:s politiska agenda.
En lång rad åtgärder infördes för att stödja unga under pandemin. Det handlade bland annat om den förstärkta europeiska ungdomsgarantin, nationella initiativ för att få ungdomar att stanna kvar i skolan och åtgärder för att minska hindren för befintligt ekonomiskt stöd och socialt skydd särskilt för ungdomar. Många av dessa politiska åtgärder var dock tillfälliga. För att säkerställa större motståndskraft i framtida kriser kommer det att vara avgörande för beslutsfattarna att prioritera långsiktiga åtgärder för ungdomar, såsom permanenta förbättringar av tillgången till arbete och lärlingsplatser och åtgärder för att öka anställningstryggheten.
Samtal med Eurofound
Eurofound har arbetat mycket med ungdomsfrågor som rör sysselsättning, livskvalitet och social sammanhållning. Forskningen fortsätter att titta på frågor som påverkar ungdomar inom flera ämnesområden, särskilt sysselsättning och arbetsmarknad, levnadsvillkor och livskvalitet samt tillgång till offentliga tjänster.
Ungdomssysselsättningen och frågor som påverkar ungdomar står fortfarande högt upp på EU:s politiska dagordning. Efter att redan ha betalat det högsta priset under den förra lågkonjunkturen visade det sig att ungdomar var bland dem som var mest utsatta för de allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin och de restriktiva åtgärderna.
För att undvika att historien upprepar sig lanserade kommissionen i juli 2020 ett stödpaket för ungdomssysselsättning som är uppbyggt kring fyra delar för att skapa en "bro till jobb" för nästa generation. Kommissionen har lagt fram ett förslag till rådets rekommendation omen väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti, som ska ersätta rekommendationen från 2013, som ett konkret politiskt instrument för att hantera de sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenserna av covid-19. Syftet är att se till att alla ungdomar under 30 år får ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning. Detta initiativ är kopplat till företagens behov av att tillhandahålla den kompetens som behövs, särskilt för den gröna och digitala omställningen. Det innebär att åldersintervallet som omfattas av ungdomsgarantin förlängs från 15–24 år till 15–29 år.
Stödpaketet för ungdomssysselsättning innehåller också ett förslag om yrkesutbildning, en förnyad satsning på lärlingsutbildning och ytterligare åtgärder för att stödja ungdomssysselsättningen.
Detta initiativ bygger på tidigare åtgärder på EU-nivå. Kommissionens meddelande från 2016 Att investera i Europas unga syftade till att stödja ungdomar i form av ett ungdomspaket. Paketet stöder bättre möjligheter att få tillgång till sysselsättning via ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga, som lanserades 2013, bättre möjligheter genom utbildning samt bättre möjligheter till solidaritet, rörlighet i utbildningssyfte och deltagande.
Som en del av detta arbete fastställs i EU:s senaste ungdomsstrategi (2019–2027), som antogs den 26 november 2018, ramen för samarbetet med medlemsstaterna om deras ungdomspolitik. Aktiviteterna är indelade i tre huvudsakliga handlingsområden, kring orden "Engagera", "Ansluta" och "Stärka".
I januari 2020 lade kommissionen fram sitt meddelande Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar. Detta banade väg för en handlingsplan för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som upprepar EU:s åtagande om ungdomsgarantin. I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som föreslogs av EU-kommissionen i mars 2021 och följdes av en förklaring vid det sociala toppmötet i Porto i maj 2021, infördes nya, ambitiösa mål för unga, såsom att minska andelen unga i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar från 11 % (2024) till 9 % senast 2030.
EU-kommissionen: Den förstärkta ungdomsgarantinopens in new tab
EUR-Lex: Stöd till ungdomssysselsättning: En väg till jobb för nästa generationopens in new tab
Europeiska kommissionen: EU:s ungdomsstrategiopens in new tab
Europeiska kommissionen: Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheteropens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
21 May 2024
Becoming adults: Young people in a post-pandemic world
During the pandemic, many young people had to change their plans for the future. While at the end of 2023 young people’s labour market situation was more favourable than it had been in recent years, many obstacles remained on their route to independence, such as the rising cost of living and inability to move out of the parental home. This report explores young people’s wishes and plans for the future – and the well-being outcomes related to these plans – in the context of the current labour market and housing situation and progress on the implementation of the EU’s reinforced Youth Guarantee.
6 July 2022
Fifth round of the Living, working and COVID-19 e-survey: Living in a new era of uncertainty
The fifth round of Eurofound's e-survey, fielded from 25 March to 2 May 2022, sheds light on the social and economic situation of people across Europe two years after COVID-19 was first detected on the European continent. It also explores the reality of living in a new era of uncertainty caused by the war in Ukraine, inflation, and rising energy prices.
The findings of the e-survey reveal the heavy toll of the pandemic, with respondents reporting lower trust in institutions than at the start of the pandemic, poorer mental well-being, a rise in the level of unmet healthcare needs and an increase in the number of households experiencing energy poverty.
16 December 2021
The impact of COVID-19 on young people in the EU
&w=3840&q=75)
23 October 2020
Youth in a time of COVID
Watch the webinar - Being young in the COVID-19 pandemic
3 July 2019
Inequalities in the access of young people to information and support services
In recent years, concerns have been expressed at EU and national level that the combined stresses arising from school, parental expectations and societal pressures can make the transition to adulthood difficult for young people – with the risk of a long-lasting negative impact. One way of easing the transition is to provide appropriate information and support services during these critical life-changing years. However, it appears that not all young people have access to such services. This report describes the characteristics of the young people who face most difficulties in accessing social and health services, the types of services most relevant to them and the main challenges they face in accessing information and support services. It also looks at what service providers can do to ensure they reach young people in need of their support and presents innovative examples of how to tackle inequalities in access to services.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Eszter Sándor
Senior research managerEszter Sandor är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hon har expertis inom undersökningsmetodik och statistisk analys, har arbetat med att förbereda och hantera den europeiska undersökningen om livskvalitet och nu senast e-undersökningen Leva, arbeta och covid-19, och ansvarar för kvaliteten på datamängderna. Hennes forskningsområden är ungdomars välbefinnande och livskvalitet i hushåll och familjer, inklusive subjektivt välbefinnande, balans mellan arbete och privatliv och levnadsvillkor. Hon har tidigare arbetat som ekonomisk konsult i Skottland med fokus på ekonomiska konsekvensbedömningar, utvärderingar och input–output-analys. Hon har en magisterexamen i ekonomi och internationella relationer från Corvinus University i Budapest.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
