&w=3840&q=90)
NEETs
NEET är en förkortning för 'not in employment, education or training', som används för att beskriva situationen för många unga personer i åldern 15 till 29 år i Europa. Syftet med NEET-konceptet är att bredda förståelsen för ungas sårbara status och att bättre övervaka deras problematiska tillgång till arbetsmarknaden.
Eurofound ger insikter i detta ämne genom att följa NEET-trender i hela EU, analysera könsskillnader och övervaka effekterna av kriser som den stora lågkonjunkturen och COVID-19-pandemin. Dess resultat stöder policyer som Youth Guarantee och belyser behovet av mer riktade åtgärder för unga kvinnor och mödrar.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Young people in the Western Balkans
This report analyses data from Eurofound’s 2021 European Working Conditions Telephone Survey and its 2022 Living, working and COVID-19 e-survey, as well as data from official statistics, to examine employment trends, working conditions and the social situation of young people in the Western Balkans (Albania, Bosnia and Herzegovina, Kosovo, Montenegro, North Macedonia and Serbia). Employment trends are also presented for Türkiye. This report is part of Eurofound’s ongoing effort to support informed policymaking in EU accession countries through the Instrument for Pre-accession Assistance (IPA). It is the first output from a project financed by the Directorate-General for Neighbourhood and Enlargement Negotiations (DG NEAR) under the auspices of the IPA. Its aim is to provide knowledge that will support better-informed social, employment and work-related policies in the Western Balkans and Türkiye. It offers a comparative perspective between the countries and with the EU based on sound statistical analysis and expert consultation.
Has Europe failed its youth?
In this episode of Eurofound Talks, Mary McCaughey speaks with Eurofound researchers Eszter Sandor and Massimiliano Mascherini about the situation for young people in Europe, from the impacts of the economic crisis and Great Recession to the aftermath COVID-19 pandemic and voting trends in the recent European Parliament elections.They discuss how, while there have been some positive trends in employment in recent years, there are concerning issues facing young people in Europe that need to be overcome – not just for the young people in question, but also for broader economic and societal stability.Becoming adults: Young people in a post-pandemic world
During the pandemic, many young people had to change their plans for the future. While at the end of 2023 young people’s labour market situation was more favourable than it had been in recent years, many obstacles remained on their route to independence, such as the rising cost of living and inability to move out of the parental home. This report explores young people’s wishes and plans for the future – and the well-being outcomes related to these plans – in the context of the current labour market and housing situation and progress on the implementation of the EU’s reinforced Youth Guarantee.
NEETs blev en av de mest utsatta grupperna efter den stora lågkonjunkturen 2008–2013. Ungdomsarbetslösheten steg över 40 % i många EU-länder, vilket visar hur unga är mer sårbara för ekonomisk recession än andra åldersgrupper.
I EU27 nådde andelen NEET:er i åldern 15–29 år sin topp på 16,1 % år 2013, med viss förbättring under de följande åren tack vare politiska åtgärder som Youth Guarantee. År 2019 hade andelen sjunkit till 12,6 %, den lägsta nivån på tio år.
COVID-19-pandemin och relaterade ekonomiska restriktioner har bidragit till en ökning av NEET-andelen till 13,8 % år 2020, som ett resultat av arbetslöshet och hinder för utbildning och träning för unga. Andelen NEETs har stadigt minskat sedan 2021 och nådde en rekordlåg nivå på 11,2 % år 2023. Dessutom är andelen motarbetade arbetstagare bland NEET-befolkningen också på sin lägsta registrerade nivå.
NEET-andelen för unga kvinnor i åldern 15–29 år i EU låg på 15,5 % år 2020 och är fortfarande högre på 12,5 % år 2023 än andelen 10,1 % för unga män. Andelen är högre för unga kvinnor i nästan alla medlemsstater.
I många länder är unga mödrar nu mer benägna att vara NEET än unga män, där familjeansvar är den största orsaken till NEET. EU-policyåtgärder som riktar sig specifikt till unga mödrar eller unga kvinnor i allmänhet är dock sällsynta. Ökat fokus kan behövas på könsdimensionen i NEET-frekvensen.
Oroande nivåer av psykiskt välbefinnande rapporteras bland unga i EU, särskilt när det gäller känslor av ensamhet och depression, där unga lider av pandemins och minskade sociala interaktioner mer än den äldre befolkningen.
Med införandet av Youth Guarantee har antalet NEET:er i åldern 15–29 år minskat, från cirka 14 miljoner vid krisens höjdpunkt 2008–2013 till 9,3 miljoner 2019 (12,6 %), vilket ökade under covid-19-pandemin och återigen sjönk till 8,2 miljoner 2023 (11,2 %). Eurofounds forskning uppskattar dock att förlusten för europeiska ekonomier i förmåner och förlorade intäkter och skatter är betydande (142 miljarder euro per år 2015). Detta har stor påverkan på EU:s ekonomiska och sociala utveckling.
Med ungas situation som också förvärrades av COVID-19-pandemin analyserar Eurofound krisens påverkan på dessa siffror, baserat på tidigare forskning om ungdomar.
Att minska ungdomsarbetslösheten och sträva efter att effektivt engagera så många av Europas unga som möjligt i arbetslivet är kärnan i EU:s politiska agenda. Den ekonomiska krisen 2008–2013 ledde till höga nivåer av ungdomsarbetslöshet och därmed frånkoppling bland unga. Mot bakgrund av detta har forskare och regeringsföreträdare sökt nya sätt att övervaka och analysera förekomsten av sårbarhet på arbetsmarknaden och frånvaro bland unga.
NEET-konceptet har sedan 2010 använts i stor utsträckning som en indikator för ungdomsinriktade policyer om anställningsbarhet, utbildning, träning och även social inkludering i EU:s medlemsstater.
NEETs nämndes specifikt för första gången i europeiska policydiskussioner i Europe 2010 flaggskeppsinitiativet 'Youth on the move'. Ålderskategorin som täcktes av termen var 15–24 år och utvidgades senare till att omfatta personer i åldern 15–29. Begreppet är nu centralt integrerat i policydebatten på EU-nivå. År 2023 var 11,2 % av befolkningen i åldern 15–29 NEET, vilket är en historiskt låg nivå. NEET-andelen steg under pandemin till 13,8 % år 2020, men har stadigt minskat sedan dess.
I april 2013 antogs Europeiska kommissionens förslag till Europeiska unionens råd om att införa en ungdomsgaranti i alla medlemsstater. Att minska antalet NEET är ett uttryckligt politiskt mål för ungdomsgarantin. Detta initiativ syftade till att säkerställa att alla unga i åldern 15–24 får ett högkvalitativt erbjudande om anställning, fortbildning, lärlings- eller praktikplats inom fyra månader efter att ha blivit arbetslösa eller lämnat formell utbildning. Införandet av ungdomsgarantin i medlemsstaterna, via ungdomsarbetsinitiativet, har bidragit till att förbättra situationen på plats och minska antalet NEET:er.
I december 2016 lanserade kommissionen initiativet 'Investering i Europas ungdom', en förnyad insats för att stödja unga. Med tanke på den positiva effekten av ungdomsgarantin fram till dess ökade kommissionen finansieringen för ungdomssysselsättningsinitiativet fram till 2020 för att uppmuntra mer effektiv kontakt med unga.
En ny EU-ungdomsstrategi antogs 2018 och fastställer en ram för samarbete med medlemsstaterna kring deras ungdomspolitik för perioden 2019–2027. Strategin fokuserar på tre kärnområden, centrerade kring orden 'engagera, knyta an, stärk'. Samtidigt hade COVID-19 en allvarlig inverkan på lärlingsplatser och utbildning. För att stödja den ekonomiska återhämtningen efter pandemin lanserade den nya kommissionen den 1 juli 2020 ett paket för ungdomsanställningsstöd för att erbjuda en 'bro till jobb' för nästa generation. Kommissionen lade fram ett förslag om en rådsrekommendation om 'En bro till jobb – förstärkning av ungdomsgarantin', som ska ersätta 2013 års rekommendation. Den förlänger åldersspannet som omfattas av ungdomsgarantin från 24 till 29 år.
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som föreslogs av Europeiska kommissionen i mars 2021 och följdes av en deklaration vid Porto Social Summit i maj 2021, introducerade nya, ambitiösa mål för unga, såsom att minska andelen NEETs i EU till 9 % till 2030.
Europeiska kommissionen: Den förstärkta ungdomsgarantinopens in new tab
EUR-Lex: Kommunikation om investeringar i Europas ungdomopens in new tab
Europeiska kommissionen: EU:s ungdomsstrategiopens in new tab
EUR-Lex: Ungdomsarbetsmarknadsstöd: En bro till jobb för nästa generationopens in new tab
Europeiska kommissionen: Den europeiska pelaren för sociala rättigheter handlingsplanopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
21 May 2024
Becoming adults: Young people in a post-pandemic world
During the pandemic, many young people had to change their plans for the future. While at the end of 2023 young people’s labour market situation was more favourable than it had been in recent years, many obstacles remained on their route to independence, such as the rising cost of living and inability to move out of the parental home. This report explores young people’s wishes and plans for the future – and the well-being outcomes related to these plans – in the context of the current labour market and housing situation and progress on the implementation of the EU’s reinforced Youth Guarantee.
9 November 2021
Impact of COVID-19 on young people in the EU
Following a long recovery from the economic crisis (2007–2013), young people in the EU proved to be more vulnerable to the effects of the restrictions put in place to slow the spread of the COVID-19 pandemic. Young people were more likely than older groups to experience job loss, financial insecurity and mental health problems. They reported reduced life satisfaction and mental well-being associated with the stay-at-home requirements and school closures. While governments responded quickly to the pandemic, most efforts to mitigate the effects of restrictions were temporary measures aimed at preventing job loss and keeping young people in education. This report explores the effects of the pandemic on young people, particularly in terms of their employment, well-being and trust in institutions, and assesses the various policy measures introduced to alleviate these effects.
9 May 2021
Living, working and COVID-19 (Update April 2021): Mental health and trust decline across EU as pandemic enters another year
The third round of Eurofound's e-survey, fielded in February and March 2021, sheds light on the social and economic situation of people across Europe following nearly a full year of living with COVID-19 restrictions. This report analyses the main findings and tracks ongoing developments and trends across the 27 EU Member States since the survey was first launched in April 2020. It pinpoints issues that have surfaced over the course of the pandemic, such as increased job insecurity due to the threat of job loss, decline in mental well-being levels, erosion of recent gains in gender equality, fall in trust levels vis-à-vis institutions, deterioration of work–life balance and growth of vaccine hesitancy. The results of the survey highlight the need for a holistic approach to support all the groups hit hard by the crisis in order to prevent them from falling further behind.
23 October 2020
Youth in a time of COVID
14 December 2017
Long-term unemployed youth: Characteristics and policy responses
While the youth labour market has improved considerably since 2014, one legacy of the recent economic crisis is the large cohort of long-term unemployed young people, which represents nearly one-third of jobless young people. This report provides an updated profile of the youth labour market in 2016 and describes trends over the past decade. It explores the determinants of long-term unemployment, at both sociodemographic and macroeconomic levels. It also provides evidence on the serious consequences for young people of spending a protracted time in unemployment, such as scarring effects on income and occupation and on several dimensions of young people’s well-being. The report concludes with a discussion of selected policy measures recently implemented by 10 Member States in order to prevent young people from becoming long-term unemployed or, if they are in such circumstances, to integrate them into the labour market or education.
4 July 2016
Exploring the diversity of NEETs
The concept of NEET (young people not in employment, education or training) has, since 2010, been widely used as a tool to inform youth-oriented policies in the 28 Member States of the European Union. While it has been a valuable addition to more traditional indicators used to understand the economic and social vulnerability of young people and their labour market participation, it has often been criticised because of the heterogeneity of the population it captures. This report explores the diversity of NEETs and suggests seven subgroups into which the NEET population can be disaggregated using data routinely collected for the EU Labour Force Survey. Through analysis of the data for each of these subgroups, it offers a contemporary overview of the composition of the NEET population, both at EU28 level and in each Member State. It is hoped this information will help policymakers more precisely target interventions intended to ease young people’s engagement with the world of work and training. A separate annex presents detailed information on the composition of NEETs in the 28 Member States.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Eszter Sándor
Senior research managerEszter Sandor är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hon har expertis inom undersökningsmetodik och statistisk analys, har arbetat med att förbereda och hantera den europeiska undersökningen om livskvalitet och nu senast e-undersökningen Leva, arbeta och covid-19, och ansvarar för kvaliteten på datamängderna. Hennes forskningsområden är ungdomars välbefinnande och livskvalitet i hushåll och familjer, inklusive subjektivt välbefinnande, balans mellan arbete och privatliv och levnadsvillkor. Hon har tidigare arbetat som ekonomisk konsult i Skottland med fokus på ekonomiska konsekvensbedömningar, utvärderingar och input–output-analys. Hon har en magisterexamen i ekonomi och internationella relationer från Corvinus University i Budapest.
Massimiliano Mascherini
Head of UnitMassimiliano Mascherini är chef för socialpolitikenheten på Eurofound sedan oktober 2019. Han började på Eurofound 2009 som forskningsledare och utformade och samordnade projekt om ungdomssysselsättning, NEETs och jämställdhet. År 2017 blev han senior forskningschef och ledde ny forskning om övervakning av konvergens inom EU. Dessutom ledde han konceptualiseringen av den europeiska livskvalitetsundersökningen 2026. År 2025 tilldelades han Brendan Walsh-priset för bästa artikel publicerad i Economic and Social Review. Tidigare var han vetenskaplig tjänsteman vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. Han studerade vid universitetet i Florens, där han hade aktuarie- och statistikvetenskap som huvudämne och erhöll en doktorsexamen i tillämpad statistik. År 2014 erhöll han en vetenskaplig kvalifikation som docent i social statistik och demografi från det italienska universitetets och forskningsdepartementet. Han har varit gästforskare vid University of Sydney och Aalborg University samt gästprofessor vid Pontifical Academy of Social Sciences.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
