Stridsåtgärder
Stridsåtgärder är ett av de grundläggande medel som står till arbetstagarnas och deras organisationers förfogande för att lösa arbetskonflikter och främja sina ekonomiska och sociala intressen. Den kan ta sig många uttryck, från ett fullständigt tillbakadragande av arbete på obestämd tid till mer begränsade former av kollektivt handlande där det inte finns något upphörande av arbetet. Strejkrätten är uttryckligen erkänd i många länders konstitutioner och/eller lagar. På EU-nivå är strejkrätten inskriven i artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Rätten till kollektiva åtgärder för arbetsmarknadens parter ingår också i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Eurofound undersöker för närvarande om det är möjligt att införa en övervakare av stridsåtgärder.
Nytt och kommande
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
29 July 2024
3 November 2022
19 May 2022
This publication consists of individual country reports on working life during 2021 for 28 countries – the 27 EU Member States and Norway. The country reports summarise evidence on the impact of the COVID-19 pandemic on working life based on national research and survey results during 2021. They outline the policy responses of governments and social partners in their efforts to cushion the socioeconomic effects and include a focus on policy areas related to adapting to the pandemic and the return to work. This includes in particular a focus on new health and safety arrangements at work, new work arrangements, policies to address labour shortages and wages and wage setting. The reports also explore the impact of the pandemic on social dialogue, collective bargaining and industrial action.
Please note that there is no consolidated report on working life in the EU in 2021.
Höjdpunkter för Stridsåtgärder
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
7 February 2022
Collective labour disputes in the EU
In recent years, apart from some intermittent spikes, there has been a general decrease in industrial action across the EU Member States. During the COVID-19 pandemic, this trend has continued, with the most significant labour disputes not surprisingly occurring in the human health and social services sector, the education sector and the transport and logistics sector. This report analyses the data collected in 2018–2019 by Eurofound during the piloting of its Industrial Action Monitor (IAM) database. Using cluster analysis, the research classified industrial action in Europe into five categories: national disputes of interest and rights, sometimes involving different forms of employment; extended disputes about collective pay agreements; localised disputes about employment problems, working time and restructuring, with short work stoppages; localised disputes about workers’ rights and grievances over company policies; and disputes concerning public policies.
In terms of specific issues, problems over pay accounted for over 40% of disputes, employment problems accounted for 20%, other aspects of working conditions accounted for 16% and protests accounted for 13%. Noting the lack of complete data on industrial action in Europe, the analysis points to the need for a systematic collection of empirical evidence in the future to provide a sound basis for comparative analysis.
20 September 2023
Database of wages, working time and collective disputes
8 April 2021
Relative calm on the industrial action front in 2020
Experter om Stridsåtgärder
Eurofounds forskare tillhandahåller expertis och kan kontaktas för frågor eller mediefrågor.
Mária Sedláková
Research officerMária Sedláková är forskningssekreterare vid enheten för arbetsliv vid Eurofound. Hon ansvarar för att utarbeta översiktsrapporter för studier av representativitet inom olika sektorer, förvaltning och kvalitetskontroll av nationell rapportering om arbetsmarknadsrelationer, social dialog och arbetsliv, samt utveckling av ett projekt om kollektivavtal utöver lön. Innan hon började på Eurofound arbetade hon som teknisk forskningshandläggare vid avdelningen för styrning och trepartssamarbete vid Internationella arbetsorganisationen i Genève med flaggskeppsrapporten om den sociala dialogen 2022. Hon har också arbetat som forskare vid Central European Labour Studies Institute i Bratislava (2013–2020), med fokus på social dialog, kollektiva förhandlingar, arbetsvillkor och arbetssociologi. Maria har en masterexamen i statsvetenskap med inriktning mot jämförande europeisk politik från Central European University.
Christine Aumayr-Pintar
Senior research managerChristine Aumayr-Pintar är forskningschef vid enheten för arbetsliv vid Eurofound. Hon samordnar Eurofounds forskning om social dialog och arbetsmarknadsrelationer och övervakar nätverket av Eurofounds korrespondenter (NEC). Hennes huvudsakliga forskningsexpertis – som ses från ett jämförande EU-omfattande perspektiv – är inriktad på minimilöner, kollektivavtalade löner och insyn i lönesättningen mellan könen. Innan hon började på Eurofound 2009 var hon forskare i arbetsmarknads- och regionalekonomi vid Joanneum Research i Österrike. Hon har en magisterexamen i nationalekonomi och en doktorsexamen i samhällsvetenskap/ekonomi efter att ha studerat ekonomi i Graz, Wien och Jönköping.
Allt innehåll för Stridsåtgärder
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
