Rejäla höjningar av de nationella minimilönerna till 2025 – kopplat till EU-direktivet?

Den bild som framträder i de flesta länder efter höjningarna för 2025 är en ökning av köpkraften bland minimilöntagare, även om de nominella höjningarna i allmänhet är lägre än 2024. Genom att sätta lägre löneökningar har de som sätter minimilönerna reagerat på den fallande inflationen. Men även om inflationen spelar en mindre roll kan en annan faktor spela in i fastställandet av minimilöner – minimilönedirektivet, som har påverkat höjningarna av de nationella minimilönerna i flera länder.

Betydande förändringar av minimilönerna

De nationella minimilönerna ökade mellan den 1 januari 2024 och den 1 januari 2025 i alla länder utom Cypern (Spanien kommer snart att tillkännage sin nya nivå).

När det gäller förändringarna av de nominella räntorna i olika länder visar figur 1 följande:

• Betydande ökningar i de flesta av de central- och östeuropeiska medlemsstaterna, med ökningar på nästan 23 % i Rumänien (till följd av den regelbundna uppdateringen i januari 2025 och ett ad hoc-ingripande i juli 2024). 15 % i Kroatien och Bulgarien. 12 % i Litauen. 10 % i Tjeckien och Polen. 9 % i Ungern och Slovakien. och 8 % i Estland

• Betydande ökningar på över 6 % i Grekland (ny sats fastställd i april 2024 enligt ordinarie praxis), Irland och Portugal. och strax under 6 % i Nederländerna (till följd av två regelbundna uppdateringar, i juli 2024 och januari 2025) och Lettland

• måttliga ökningar strax under 4 % i Malta, Belgien (en ökning på +3,8 % från april 2024 på grund av automatisk indexering), Tyskland, Luxemburg, Frankrike (en ökning på +2 % från november 2024 på grund av automatisk indexering) och Slovenien. Beslutet för Spanien framgår inte av diagrammet, där en ökning på 4,4 procent som föreslagits av regeringen för närvarande diskuteras med arbetsmarknadens parter (arbetsgivarna har föreslagit en ökning på 3 procent).

• Ingen förändring på Cypern, eftersom landets nya lagstadgade minimilön först höjdes 2024, och en justering planeras endast vartannat år.

Inflationens roll när det gäller att driva upp minimilönerna håller på att dämpas

Höjningarna av de nominella minimilönerna var i allmänhet lägre än ett år tidigare: den genomsnittliga ökningen mellan januari 2024 och januari 2025 är över 7 %, medan den mellan januari 2023 och januari 2024 var nästan 10 %. En av de uppenbara faktorer som påverkar fastställandet av minimilönerna i år är den avmattade inflationen i många länder: preliminära siffror baserade på prisnivåer mellan december 2023 och december 2004 återspeglar en genomsnittlig inflationstakt på 3 %, vilket är lägre än de nästan 4 % som registrerades för ett år sedan (mellan december 2022 och december 2023). [1]

Mot denna bakgrund av något mer blygsamma nominella höjningar av minimilönerna till följd av betydligt lägre inflation är den allmänna bilden i de flesta länder en ökad köpkraft bland minimilöntagarna. Under de senaste 12 månaderna har de nationella minimilönerna höjts mer än inflationen i alla länder utom Cypern och Belgien (där reallönen minskade) och Slovenien (där den var mer eller mindre konstant). Det verkar som om detta också kommer att vara fallet i Spanien. I reala termer är ökningen av minimilönerna betydande i de flesta central- och östeuropeiska medlemsstater (Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Litauen, Tjeckien, Polen, Slovakien och Ungern) och Irland, bland de västeuropeiska medlemsstaterna.

Direktivet om minimilöner verkar ha utlöst strukturella ökningar

I och med att prisökningarna spelar en allt mindre roll i fastställandet av minimilönerna kan andra faktorer, särskilt det nya direktivet om minimilöner, spela en roll när det gäller att driva på betydande höjningar av minimilönerna från och med nu. Direktivet om minimilöner föreskriver att länder med en lagstadgad minimilön måste se till att den är "tillräcklig". I artikel 5 regleras förfarandet för att fastställa en tillräcklig minimilön. Bland många andra aspekter – bland annat aktörer, frekvens, behovet av tydliga kriterier för att vägleda processen och de delar som dessa bör omfatta – anges i punkt 4 att

Medlemsstaterna ska använda indikativa referensvärden som vägledning för sin bedömning av om de lagstadgade minimilönerna är tillräckliga. För detta ändamål får de använda vägledande referensvärden som allmänt används på internationell nivå, såsom 60 % av bruttomedianlönen och 50 % av bruttogenomsnittslönen, och/eller indikativa referensvärden som används på nationell nivå.

För de nya satserna för 2025 kan strukturella höjningar som är nära kopplade till bestämmelserna i direktivet observeras, bland annat följande.

• I Estland har arbetsmarknadens parter kommit överens med regeringen om en ram som ska säkerställa att minimilönen når 50 % av genomsnittslönen senast 2027.

• I Bulgarien grundade regeringen sitt beslut om minimilönen från den 1 januari 2025 på lagstiftning från 2023 som föreskriver en nivå på 50 % av genomsnittslönen.

• I Rumänien siktar regeringen också på att 50 % av genomsnittslönen ska ligga på 50 % av genomsnittslönen (den nya nominella nivån i januari 2025 skulle nå 47 %), i enlighet med den nya lagstiftningen om minimilöner som föregicks av trepartssamråd.

• I Tjeckien har de som fastställer minimilöner satt upp ett mål om att den nominella nivån ska nå 47 % av genomsnittslönen senast 2029.

• I Slovakien var minimilönen redan 2019 kopplad till 60 % av genomsnittslönen, men den sänktes till 57 % 2020 i samband med covid-19-pandemin. Detta steg upphävdes i oktober 2024, när parlamentet godkände ett lagförslag om att minimilönen ska ligga på minst 60 % av genomsnittslönen (under de senaste två åren), om inte arbetsmarknadens parter kom överens om en högre nivå. Regeringens beslut att höja minimilönen från 750 euro till 816 euro från och med den 1 januari 2025 nådde dock inte upp till nivån på 60 %, och det förväntas att nästa uppdatering 2026 kommer att uppnå det målet.

• I Irland fastställdes minimilönen för januari 2025 i linje med målet att nå 60 % av medianlönen senast 2026.

• I Spanien gav regeringen 2020 i uppdrag åt en ad hoc-rådgivande kommitté att höja minimilönen till 60 % av den genomsnittliga (netto)lönen senast 2023, och den senaste höjningen i januari 2025 syftar till att bibehålla den på samma nivå.

• På Malta genomförs en fyraårsplan för att höja den nationella minimilönen, baserat på ett trepartsavtal från 2023 och rekommendationer från landets låglönekommission.

• I Grekland diskuteras för närvarande ett förslag om att införa en formelbaserad justeringsmekanism för minimilöner från och med 2027.

Slutsats

Minimilöntagare kommer att få ett uppsving i fickan i januari 2025, eftersom de nominella räntorna har stigit över inflationen i nästan alla länder under de senaste 12 månaderna. I och med att prisökningarna återgår till mer måttliga nivåer har inflationens roll som drivkraft bakom betydande höjningar av minimilönerna minskat, medan det nya minimilönedirektivet har börjat göra sig gällande. Direktivets "vägledande referensvärden" för att vägleda bedömningen av minimilönernas tillräcklighet (50 % eller 60 % av genomsnitts- eller medianlönen) – även om de inte föreskrivs i direktivet – har blivit det verktyg som föredras av de flesta länder med en lagstadgad minimilön när de införlivar direktivet i nationell lagstiftning. Allt fler länder inkluderar sådana referensvärden i sin lagstiftning, och de lagstadgade minimilönerna höjs över inflationen för att komma ikapp de faktiska lönerna. Den centrala frågan är om dessa referensvärden är tillräckliga för att säkerställa att minimilönerna är tillräckliga i alla medlemsstater. Eurofounds årliga översyn av minimilöner 2025 (som kommer i mitten av 2025) kommer att innehålla en mer detaljerad granskning av frågan om hur lönesättarna gör sina bedömningar av om räntorna är tillräckliga.

Bild © Nomad_Soul/Adobe Stock

Fotnoter