Nya anställningsformer är samlingsnamnet för de alltmer diversifierade anställningsformer som vuxit fram och blivit allt viktigare under de senaste 20 åren. Vid sidan av de traditionella anställningsförhållandena finns nya arbetsformer som kännetecknas av att arbetsmönster, avtal, arbetsplatser samt arbetets varaktighet och tidsschema är föränderliga, liksom av en ökad användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) eller en kombination av dessa.
De sociala, ekonomiska och tekniska förändringarna i Europa har gett upphov till nya anställningsformer i hela Europa. Covid-19-pandemin har även lett till en ökning vad gäller omfattningen av de nya anställningsformerna. Många av dessa skiljer sig mycket från ”traditionellt arbete”. De förändrar det traditionella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. De kännetecknas också av okonventionella arbetsmönster och arbetsplatser.
EU:s politiker är intresserade av hur dessa nya anställningsformer kan hjälpa till att bygga en mer motståndskraftig och inkluderande arbetsmarknad. Diskussionen kretsar även kring hur man kan säkerställa ett fullgott socialt skydd och anständiga arbetsvillkor. Ett mycket viktigt inslag i debatten är hur man kan undvika en situation där dessa nya anställningsformer är mindre gynnsamma för arbetstagarna än mer etablerade anställningsformer.
År 2017 tillkännagav Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som fastställer 20 grundprinciper som är nödvändiga för välfungerande arbetsmarknader. Den kompletterande handlingsplanen från 2021 framhäver att digitaliseringen, samt de förändringar som har skett runtom i världen på grund av pandemin, kräver en omfattande riktlinjedebatt som inte bara fokuserar på sysselsättningsgraden utan även på skäliga arbetsvillkor som grund för arbetstillfällen av hög kvalitet.
Europeiska kommissionen tog också upp frågan om arbetsvillkoren i sitt meddelande Att forma EU:s digitala framtid. Goda arbetsvillkor är nyckeln till en framgångsrik digital omvandling som främjar innovation och teknikspridning.
Eurofounds arbete om nya anställningsformer hänger samman med Europeiska kommissionens prioriteringar 2019–2024 för ett Europa rustat för den digitala tidsåldern.
To fill existing knowledge gaps, since 2013 Eurofound has been exploring the characteristics of emerging forms of employment in EU Member States. The research looks at the implications for working conditions and the labour market.
In 2015, Eurofound conducted a Europe-wide mapping exercise to identify emerging trends. This exercise led to the categorisation of nine broad types of employment forms that are new or have become increasingly important in European Member States since 2000: employee sharing, job sharing, voucher-based work, interim management, casual work, ICT-based mobile work, platform work, portfolio work and collaborative employment. A range of case studies, carried out as part of the study, show how these new employment forms operate in Member States and their effects on working conditions and the labour market.
In 2020, Eurofound conducted a follow-up review of new forms of employment which tracked their scale, scope and incidence and highlighted their increasing relevance for European labour markets.
Eurofound continues to examine in more detail some of the new trends identified. Research in 2016 looked in particular at the win–win potential of strategic employee sharing for both employers and employees. In 2020, a study on telework and ICT-mobile work (T/ICTM) analysed the implications of these arrangements on employment and working conditions.
För att fylla det befintliga kunskapsgapet har Eurofound sedan 2013 undersökt vad som kännetecknar de framväxande anställningsformerna i EU:s medlemsstater. I forskningen tittar man på följderna för arbetsvillkoren och arbetsmarknaden.
Eurofound utförde 2015 en Europaomfattande kartläggning för att identifiera framväxande trender. Denna kartläggning ledde till kategoriseringen av nio huvudtyper av anställningsformer som är nya eller som har blivit allt viktigare i EU:s medlemsstater sedan år 2000: personaldelning, arbetsdelning, voucherbaserat arbete, interimsstyrelse, tillfällig anställning, IKT-baserat mobilt arbete, arbete via digitala plattformar, portföljarbete och anställning på bemanningsföretag. Ett antal fallstudier, som utfördes som en del av studien, visar hur dessa nya anställningsformer fungerar i medlemsstaterna och hur de påverkar arbetsvillkoren och arbetsmarknaden.
År 2020 utförde Eurofound en uppföljningsgranskning av de nya anställningsformerna som följde upp vad gäller deras omfattning, tillämpningsområde och incidens, och denna granskning visade deras ökande relevans för arbetsmarknaderna i Europa.
Eurofound fortsätter att undersöka några av de nya trender som identifierats närmare. Under 2016 tittade forskarna i synnerhet på den goda potentialen hos strategisk personaldelning för såväl arbetsgivare som arbetstagare. År 2020 utfördes en studie som analyserade distansarbete och IKT-mobilt arbete (T/IKTM) och konsekvenserna av dessa arbetsformer vad gäller anställnings- och arbetsvillkoren.
