Pilotprojekt om minimilöner ( 2021–2023)
Efter en begäran från Europaparlamentet och ett beslut från Europeiska kommissionen genomför Eurofound ett pilotprojekt om minimilönens roll vid inrättandet av den allmänna arbetsgarantin i EU från 2021 till 2023.
Syftet med detta pilotprojekt är att ta fram uppgifter och forskningsresultat som kan användas i övervakningen av kommissionens initiativ om tillräckliga minimilöner(opens in new tab)This link opens in a new tab. De viktigaste målen kommer att undersökas i tre olika moduler:
Modul 1: Tillämpning av minimilöner och efterlevnad – tillhandahålla ett mått på efterlevnad av minimilöneregleringen och diskutera metodologiska och politiska frågor i samband med denna mätning
Modul 2: Databas över minimilöner för lågavlönade jobb – uppbyggnad av en databas över minimilöner i kollektivavtal
Modul 3: Minimitaxor i kollektivavtal – för att kontrollera att det finns minimitaxor för egenföretagare i kollektivavtal
Två expertgrupper inrättades för att stödja arbetet med detta pilotprojekt under hela dess löptid. Dessa grupper sammanför EU-omfattande sakkunskap på området för övervakning av efterlevnaden av minimilöner (modul 1) eller kollektivavtal/kollektivavtal (modulerna 2 och 3). Grupperna består av experter från fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och regeringar som utsetts av Eurofounds styrelse, yrkesverksamma som förvaltar nationella register över kollektivavtal, akademiska experter och experter från Internationella arbetsorganisationen (ILO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), det gemensamma forskningscentrumet (JRC) och Europeiska kommissionen.
Modul 1 handlar om övervakning av att minimilönerna efterlevs och efterlevs. Tillsynen är en viktig fråga överlag, särskilt när det gäller arbetslagstiftning och social lagstiftning. Det är viktigt att lagstiftningen om minimilöner efterlevs för att garantera arbetstagarnas rättigheter och skydd samt lika villkor för företag och rättvis konkurrens.
Modul 1 i pilotprojektet består av tre sammanlänkade arbetspaket som ska genomföras mellan 2021 och 2023.
Arbetspaket 1 – Metoder för att uppskatta omfattningen av bristande efterlevnad: Det första arbetspaketet inleddes i mitten av 2021 och undersöker vad som (redan) är känt om graden av bristande efterlevnad av lagstadgade och kollektivt överenskomna minimilöner i EU:s medlemsstater. I rapporten identifieras nationella källor och metoder som används för att uppskatta omfattningen av bristande efterlevnad av bestämmelserna om minimilöner och diskuteras de utmaningar som är förknippade med att få tillförlitliga uppskattningar. Utöver de nationella strategierna innehåller den en metodologisk diskussion om problemen med att kvantifiera bristande efterlevnad och undersöka om det är möjligt att använda EU-omfattande (harmoniserade) datakällor för att uppskatta omfattningen av bristande efterlevnad av bestämmelserna om minimilöner. Med förbehåll för genomförbarhet och förbehåll görs uppskattningar av omfattningen av den bristande efterlevnaden.
Arbetspaket 2 – Kartläggning av institutioner, politik och praxis för efterlevnad: I det andra arbetspaketet inleddes i slutet av 2021 undersöks de verktyg, institutioner och förordningar som medlemsstaterna för närvarande använder för att övervaka, verkställa och främja efterlevnaden av bestämmelserna om minimilöner. I rapporten undersöks de viktigaste kontrollinstitutionerna, deras kapacitet och resurser, arbetsmarknadsparternas roll i övervakningen av efterlevnaden, samordningen mellan olika aktörer samt vilka typer av strategier och åtgärder som tillämpas, inklusive sanktioner. Denna politik och praxis måste ses mot bakgrund av lagstiftningen eller andra former av reglering av minimilöner och de verkställande institutionerna. Detta arbetspaket bygger på nätverket av Eurofounds korrespondenter (NEC) och deras intervjuer med relevanta nationella aktörer.
Arbetspaket 3 – Policyanalys för utvalda sektorer: Det tredje arbetspaketet, som inleddes i mitten av 2022, kommer att avsluta den kvalitativa forskningen. Den kommer att bygga på resultaten från det första och det andra arbetspaketet och kommer att försöka göra en djupgående undersökning av drivkrafterna och hindrande faktorer för bristande efterlevnad, vilka politiska åtgärder som verkar fungera bra i vilket sammanhang, skälen till varför eller varför de inte gör det, och om vissa politiska åtgärder skulle kunna överföras till andra länder och under vilka omständigheter. Man skulle också försöka dra lärdom i mer allmänna ordalag av politiska åtgärder mot bristande efterlevnad på andra områden. För att vara mer specifik kommer den politiska analysen att inriktas på endast utvalda sektorer i vissa utvalda länder.
Den slutliga integrerade rapporten som omfattar alla tre områdena offentliggjordes i november 2023.
27 November 2023
In the EU, non-compliance with statutory or negotiated minimum wages averages 6.93% or 1.3%, depending on the statistics used. The lowest national estimate is 0.01% in Belgium and the highest is 11.59% in Hungary. It mostly affects young workers, those on fixed-term or part-time contracts and those working for small companies. It is more common in services than in manufacturing, and is characterised by shorter working time. Member States monitor, enforce and promote compliance in similar ways, although with some differences. This report identifies hindering and enabling factors. Some countries focus on specific economic sectors, such as construction, domestic work, platform work, agriculture and meat processing. National authorities often enforce minimum wages indirectly by helping employers comply, raising workers’ awareness, and helping stakeholders increase cooperation and develop faster procedures. Combining these soft initiatives with tougher measures increases the effectiveness of inspectorates’ actions in enforcing compliance with minimum wages.
I den andra modulen konceptualiseras och pilottestas skapandet av en databas över kollektivt överenskomna minimilöner för låg- och medelavlönade jobb och sektorer.
Arbetet med denna modul inleddes 2021 med utvecklingen av en konceptbeskrivning. I meddelandet beskrivs hur man kan välja ut ett urval av lågavlönade arbeten eller sektorer och hur man kan ta fram ett representativt urval av kollektivavtal som rör dessa arbeten eller sektorer. På grundval av tillgången till och tillgängligheten till nationella register över kollektivavtal föreslås landsspecifika urvalsmetoder. Den beskriver också vilka parametrar som kommer att ingå i datainsamlingen.
Parallellt med det konceptuella arbetet samarbetade projektgruppen under 2021 med nationella register och uppgiftslämnare av kollektivavtal för att fastställa omfattningen av och tillgängligheten till deras databaser och söka deras samarbete.
Under 2022 började Eurofound utveckla infrastrukturen för onlinedatabaser, som gör det möjligt att koda lönesatser i kollektivavtal mellan 2015 och 2022, samt all annan relevant information.
Kodningsmetoden och en uppsättning indikatorer för utvecklingen av kollektivt avtalade minimilöner beskrivs i den slutliga konsoliderade rapporten.
Landsspecifika förhållanden och andra metadata dokumenteras i 27 arbetsdokument för länderna som kommer att publiceras i mars 2024.
En konsoliderad slutrapport publicerades i januari 2024 och databasen i februari 2024
26 January 2024
In this pilot project, Eurofound successfully established the feasibility of, and piloted, an EU-wide database of minimum pay rates contained in collective agreements related to low-paid workers. A conceptual and measurement framework was devised, a total of 692 collective agreements – related to 24 low-paid sectors of interest – were selected to be ‘fully coded’ and representative data on negotiated minimum pay were compiled for 24 EU Member States. Based on more than 3,202 renewal texts, time series of collectively agreed minimum rates were created from 2015 to 2022 for 19 countries. This is the first time that an EU-wide data collection has provided comparative time series on negotiated pay. Key findings are is that in some countries outdated agreements contain rates below the applicable statutory minima, and that the potential of collective agreements to regulate pay generally or for employees earning higher wages than the minimum pay is not always fully capitalised on.
See also the national country reports (Eurofound papers), providing meta-data for the data collection, at the end of this web page.
Den tredje modulen inleddes 2021 och syftade till att kartlägga nationella/sektoriella strategier för att reglera minimilöner eller andra former av löner (lönesatser, tariffer, avgifter, priser) för egenföretagare, för att förstå hur de kan fastställas för specifika jobb eller yrken inom sektorer med en hög andel frilansare/utsatta och dolda egenföretagare.
De huvudsakliga forskningsfrågorna i denna modul är följande:
Är det juridiskt möjligt för egenföretagare att gå med i fackföreningar eller att företrädas av andra former av arbetstagarrepresentation på nationell nivå?
Finns det konkreta exempel på fackföreningar eller andra former av arbetstagarrepresentation för egenföretagare på nationell nivå?
Finns det kollektiva förhandlingar och avtal för egenföretagare på nationell nivå?
Finns det lagar och/eller regler och föreskrifter om minimilöner och andra former av lön (t.ex. löner, tariffer, avgifter, priser) för egenföretagare?
Finns det kollektiva förhandlingar och/eller avtal om minimilöner och andra former av lön för egenföretagare (t.ex. löner, tariffer, avgifter, priser)?
En rapport för denna modul publicerades i november 2022.
30 November 2022
This report is carried out in the context of the three-year pilot project (2021–2023), ‘Role of the minimum wage in establishing the Universal Labour Guarantee’, mandated to Eurofound by the European Commission. Its focus is module 3 of the project, investigating minimum wages and other forms of pay for the self-employed. Out of concern for the challenging conditions faced by certain groups of self-employed workers, some Member States have established or are in discussions about proposing some statutory forms of minimum pay for selected categories of the self-employed. The main objective of the report is to understand how minimum wages, wage rates, tariffs, fees and other forms of pay could be fixed for specific jobs or professions in sectors having a high level of ‘vulnerable’ workers, as well as ‘concealed’ self-employed. While the majority of Member States allow trade union representation, the right to collective bargaining for the self-employed is much more limited. Only a small number of Member States provide examples of collectively agreed minimum wages or other forms of pay for the self-employed.
All content
This list provides access to all Eurofound outputs published on this subject.
Eurofound expert
Christine Aumayr-Pintar
Senior research managerChristine Aumayr-Pintar är forskningschef vid enheten för arbetsliv vid Eurofound. Hon samordnar Eurofounds forskning om social dialog och arbetsmarknadsrelationer och övervakar nätverket av Eurofounds korrespondenter (NEC). Hennes huvudsakliga forskningsexpertis – som ses från ett jämförande EU-omfattande perspektiv – är inriktad på minimilöner, kollektivavtalade löner och insyn i lönesättningen mellan könen. Innan hon började på Eurofound 2009 var hon forskare i arbetsmarknads- och regionalekonomi vid Joanneum Research i Österrike. Hon har en magisterexamen i nationalekonomi och en doktorsexamen i samhällsvetenskap/ekonomi efter att ha studerat ekonomi i Graz, Wien och Jönköping.
Topics of expertise
