Pilotprojekt för minimilön (2021 till 2023)
Efter en begäran från Europaparlamentet och ett beslut från Europeiska kommissionen genomför Eurofound ett pilotprojekt om 'Minimilönens roll vid etableringen av universell arbetsgaranti' i EU från 2021 till 2023.
Efter en begäran från Europaparlamentet och ett beslut från Europeiska kommissionen genomförde Eurofound ett pilotprojekt om 'Minimilönens roll vid etableringen av universell arbetsgaranti' i EU från 2021 till 2023.
Syftet med detta pilotprojekt var att tillhandahålla data och forskningsbevis som skulle bidra till övervakningen av kommissionens initiativ om tillräckliga minimilöneropens in new tab. Huvudmålen granskades i tre separata moduler:
Modul 1: Tillämpning av minimilöner och efterlevnad – att tillhandahålla en mätning av efterlevnad av minimilönereglering samt diskutera metodologiska och policyfrågor relaterade till denna mätning
Modul 2: Databas över minimilöner tillämpliga på lågavlönade jobb – att bygga en databas om minimilöner i kollektivavtal
Modul 3: Minimitariffer i kollektivavtal – för att verifiera förekomsten av minimitariffer för egenföretagare i kollektivavtal
Två expertgrupper inrättades för att stödja arbetet med detta pilotprojekt under hela dess löptid. Dessa grupper samlade EU-omfattande expertis inom övervakning av efterlevnad av minimilöner (Modul 1) eller kollektivavtal/kollektivavtal (Modul 2 och Modul 3). Grupperna bestod av experter från fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och regeringar nominerade av Eurofounds ledningsgrupp, praktiker som hanterar nationella dataregister över kollektivavtal, akademiska experter och experter från Internationella arbetsorganisationen (ILO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Joint Research Centre (JRC) och Europeiska kommissionen.
Modul 1 handlade om övervakning av efterlevnad av och efterlevnad av minimilöner. Efterlevnad är en betydande fråga överlag och särskilt när man beaktar arbets- och sociala regleringar. Efterlevnad av minimilöneregler är viktig för att garantera arbetstagares rättigheter och skydd, samt för att skapa lika villkor för näringslivet och rättvis konkurrens.
Modul 1 i pilotprojektet bestod av tre sammanlänkade arbetspaket, som skulle genomföras mellan 2021 och 2023.
Arbetspaket 1 - Metoder för att uppskatta omfattningen av bristande efterlevnad: Det första arbetspaketet startade i mitten av 2021 och undersökte vad som (redan) är känt om graden av bristande efterlevnad av lagstadgade och kollektivt överenskomna minimilöner i EU:s medlemsstater. Det identifierade nationella källor och metoder som används för att uppskatta omfattningen av bristande efterlevnad av minimilöneregler och diskuterade utmaningarna med att erhålla tillförlitliga uppskattningar. Utöver de nationella metoderna gav det en metodologisk diskussion av problemen med att kvantifiera bristande efterlevnad och undersöka möjligheten att använda EU-omfattande (harmoniserade) datakällor – för att uppskatta omfattningen av bristande efterlevnad av minimilöneregler. Med förbehåll för genomförbarhet och förbehåll gjordes uppskattningar av omfattningen av bristande efterlevnad.
Arbetspaket 2 - Kartläggning av tillsynsinstitutioner, policyer och praxis: Det andra arbetspaketet startade i slutet av 2021 och undersökte de verktyg, institutioner och förordningar som medlemsstaterna använde för att övervaka, upprätthålla och främja efterlevnad av minimilöneregler. Det undersökte de viktigaste kontrollinstitutionerna, deras kapacitet och resurser, de sociala parternas roll i att övervaka efterlevnad, samordning mellan olika aktörer samt vilka typer av strategier och åtgärder som tillämpas, inklusive sanktioner. Dessa policyer och praxis måste ses i kontexten av lagstiftningen eller andra former av reglering av minimilöner och tillsynsinstitutionerna. Detta arbetspaket byggde på nätverket av Eurofound-korrespondenter (NEC) och deras intervjuer med relevanta nationella aktörer.
Arbetspaket 3 - Policyanalys för utvalda sektorer: Det tredje arbetspaketet, som lanserades i mitten av 2022, avslutade den kvalitativa forskningen. Det byggde vidare på resultaten från det första och andra arbetspaketet och syftade till att på djupet undersöka drivkrafter och hinder för bristande efterlevnad, vilka politiska åtgärder som verkade fungera väl i vilket sammanhang, varför eller varför inte, samt om vissa policyåtgärder kunde överföras till andra länder och under vilka omständigheter. Det syftade också till att lära mer generellt av policyåtgärder om bristande efterlevnad inom andra områden. För att vara mer specifik fokuserade policyanalysen endast på utvalda sektorer, i vissa utvalda länder.
Den slutgiltiga integrerade rapporten som omfattar alla tre områdena publicerades i november 2023.
Minimum wages: Non-compliance and enforcement across EU Member States – Comparative report
In the EU, non-compliance with statutory or negotiated minimum wages averages 6.93% or 1.3%, depending on the statistics used. The lowest national estimate is 0.01% in Belgium and the highest is 11.59% in Hungary. It mostly affects young workers, those on fixed-term or part-time contracts and those working for small companies. It is more common in services than in manufacturing, and is characterised by shorter working time. Member States monitor, enforce and promote compliance in similar ways, although with some differences. This report identifies hindering and enabling factors. Some countries focus on specific economic sectors, such as construction, domestic work, platform work, agriculture and meat processing. National authorities often enforce minimum wages indirectly by helping employers comply, raising workers’ awareness, and helping stakeholders increase cooperation and develop faster procedures. Combining these soft initiatives with tougher measures increases the effectiveness of inspectorates’ actions in enforcing compliance with minimum wages.
I den andra modulen konceptualiserades och pilotgenomfördes skapandet av en databas över kollektivt överenskomna minimilöner relaterade till låg- och medellönade jobb och sektorer.
Arbetet med denna modul påbörjades 2021 med utvecklingen av en konceptnotis. Noten beskrev hur en uppsättning låg- till medelbetalda jobb eller sektorer kan väljas ut och hur ett representativt urval av kollektivavtal relaterade till dessa jobb eller sektorer kan dras. Baserat på tillgången och tillgängligheten till nationella register över kollektivavtal föreslog man landspecifika urvalsmetoder. Det beskrev också vilka parametrar som skulle ingå i datainsamlingen.
Parallellt med det konceptuella arbetet samarbetade projektteamet under 2021 med nationella register och dataleverantörer av kollektivavtal för att fastställa omfattningen och tillgängligheten för deras databaser och söka deras samarbete.
År 2022 började Eurofound utveckla den digitala databasinfrastrukturen, som möjliggjorde kodning av lönenivåer som finns i kollektivavtal mellan 2015 och 2022, samt all annan relevant information.
Kodningsmetodiken och en uppsättning indikatorer om utvecklingen av kollektivt överenskomna minimilöner beskrevs i den slutliga konsoliderade rapporten.
Länders specifika detaljer och annan metadata dokumenterades i 27 arbetsdokument för länder som publicerades i mars 2024.
En sammanställd slutrapport publicerades i januari 2024, följt av databasen i februari 2024.
Databasen uppdaterades 2025 enligt ett nytt servicenivåavtal med Europeiska kommissionen.
Minimum wages for low-paid workers in collective agreements
In this pilot project, Eurofound successfully established the feasibility of, and piloted, an EU-wide database of minimum pay rates contained in collective agreements related to low-paid workers. A conceptual and measurement framework was devised, a total of 692 collective agreements – related to 24 low-paid sectors of interest – were selected to be ‘fully coded’ and representative data on negotiated minimum pay were compiled for 24 EU Member States. Based on more than 3,202 renewal texts, time series of collectively agreed minimum rates were created from 2015 to 2022 for 19 countries. This is the first time that an EU-wide data collection has provided comparative time series on negotiated pay. Key findings are is that in some countries outdated agreements contain rates below the applicable statutory minima, and that the potential of collective agreements to regulate pay generally or for employees earning higher wages than the minimum pay is not always fully capitalised on.
See also the national country reports (Eurofound papers), providing meta-data for the data collection, at the end of this web page.
Database on minimum wages for low-paid workers in collective agreements
The database was developed and is maintained by Eurofound. It covers collective agreement texts from 2015 to 2025 related to a selection of low-paid sectors from all 27 EU Member States, except for Poland where data is only available until 2022. In summer 2025 the database contains coded minimum wage rates from 678 series of collective agreement texts (and where available, also the highest rates in these agreements were coded).Den tredje modulen startade 2021 och syftade till att kartlägga nationella/sektorella tillvägagångssätt för att reglera minimilöner eller andra former av lön (lönesatser, tariffer, avgifter, priser) för egenföretagare, för att förstå hur de kan fastställas för specifika jobb eller yrken inom sektorer med hög andel frilansare/sårbara och dolda egenföretagare.
De huvudsakliga forskningsfrågorna i denna modul var följande:
Är det lagligt möjligt för egenföretagare att gå med i fackföreningar eller att representeras av andra former av arbetstagarrepresentation på nationell nivå?
Finns det konkreta exempel på fackföreningar eller andra former av arbetstagarrepresentation för egenföretagare på nationell nivå?
Finns det kollektivavtal och avtal för egenföretagare på nationell nivå?
Finns det lagar och/eller regler och föreskrifter om minimilöner och andra former av lön (till exempel lönesatser, tullar, avgifter, priser) för egenföretagare?
Finns det kollektiva förhandlingar och/eller avtal om minimilöner och andra former av lön för egenföretagare (till exempel lönenivåer, tariffer, avgifter, priser)?
En rapport för denna modul publicerades i november 2022.
Regulating minimum wage and other forms of pay for the self-employed
This report is carried out in the context of the three-year pilot project (2021–2023), ‘Role of the minimum wage in establishing the Universal Labour Guarantee’, mandated to Eurofound by the European Commission. Its focus is module 3 of the project, investigating minimum wages and other forms of pay for the self-employed. Out of concern for the challenging conditions faced by certain groups of self-employed workers, some Member States have established or are in discussions about proposing some statutory forms of minimum pay for selected categories of the self-employed. The main objective of the report is to understand how minimum wages, wage rates, tariffs, fees and other forms of pay could be fixed for specific jobs or professions in sectors having a high level of ‘vulnerable’ workers, as well as ‘concealed’ self-employed. While the majority of Member States allow trade union representation, the right to collective bargaining for the self-employed is much more limited. Only a small number of Member States provide examples of collectively agreed minimum wages or other forms of pay for the self-employed.
All content
This list provides access to all Eurofound outputs published on this subject.
Eurofound expert
Christine Aumayr-Pintar
Senior research managerChristine Aumayr-Pintar är forskningschef vid enheten för arbetsliv vid Eurofound. Hon samordnar Eurofounds forskning om social dialog och arbetsmarknadsrelationer och övervakar nätverket av Eurofounds korrespondenter (NEC). Hennes huvudsakliga forskningsexpertis – som ses från ett jämförande EU-omfattande perspektiv – är inriktad på minimilöner, kollektivavtalade löner och insyn i lönesättningen mellan könen. Innan hon började på Eurofound 2009 var hon forskare i arbetsmarknads- och regionalekonomi vid Joanneum Research i Österrike. Hon har en magisterexamen i nationalekonomi och en doktorsexamen i samhällsvetenskap/ekonomi efter att ha studerat ekonomi i Graz, Wien och Jönköping.
