Arbetskvalitet och arbetsvillkor på Västra Balkan

Denna rapport analyserar arbetslivet – inklusive arbetsvillkor och arbetskvalitet – för arbetstagare på Västra Balkan baserat på data insamlade av European Working Conditions Telephone Survey (EWCTS), en sannolikhetsundersökning som genomfördes 2021 i 36 europeiska länder. Europeiska stiftelsen för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) har övervakat arbetsvillkoren i Europa genom sina undersökningar sedan 1991. Insamling och analys av data är en del av Eurofounds uppdrag att bidra till förbättring av arbetsvillkoren. Denna rapport markerar en första gång i sitt fokus på arbetskvalitet i Västra Balkan, som för närvarande omfattar fem kandidatländer (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien) samt ett potentiellt kandidatland (Kosovo (1)), som här tillsammans kallas WB6. Rapporten tillför nya regionala insikter till analysen av europeiska arbetsvillkor och strävar efter att öka medvetenheten om detta ämne samt bredda perspektiven hos beslutsfattare, sociala parter, forskare och den bredare allmänheten i regionen.

Förbättring av arbetsvillkoren har varit ett mål för den europeiska integrationen sedan Romfördraget (1958). Goda arbetsvillkor erkändes som en förutsättning för utvecklingen av en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi av Lissabonstrategin (2000) och som avgörande för att uppnå smart, hållbar och inkluderande tillväxt enligt Europa 2020-strategin. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017) fastställde 20 principer för att vägleda EU:s medlemsstater mot ett starkt socialt EU som är rättvist, inkluderande och fullt av möjligheter. Dessa principer genomförs genom en rad olika policypaket tillsammans med planer för en rättvis omställning mot ett klimatneutralt och digitaliserat samhälle.

WB6 har, sedan de påbörjade EU-anslutningsvägen i slutet av 1990-talet eller 2000-talet, gradvis implementerat EU:s politiska riktlinjer. Under det senaste decenniet har de lyckats minska sina arbetsmarknadsgap med EU, men skillnaderna är fortfarande betydande. De behöver också vidta ytterligare åtgärder för att anta politik för att förbättra arbetsvillkoren, främja jämställdhet på arbetsplatsen och skapa inkluderande möjligheter för sina medborgare.

EWCTS levererade en mängd fynd om de arbetsaspekter som påverkar arbetstagare positivt (arbetsresurser) och negativt (arbetskrav) i WB6, inklusive följande.

• Den fysiska miljön är mycket ansträngd, med tre av fyra arbetare som måste utföra upprepade hand- och armrörelser, och 62 % måste hålla tröttsamma eller smärtsamma fysiska positioner på jobbet. Båda dessa nivåer ligger långt över EU:s genomsnitt. Å andra sidan är den sociala miljön mer positiv än i EU, med mindre hot och mer stöd från chefer och kollegor, vilket speglar djupt rotade samhällsvärderingar om solidaritet.

• Arbetet är inte särskilt intensivt, relativt sett, i WB6 – 4 av 10 arbetare arbetar alltid eller ofta i hög hastighet, och en av tre arbetar under tajta scheman. Detta står sig väl jämfört med EU-27, där motsvarande aktier i båda fallen ligger något under hälften. När det gäller resurser är WB6 i underläge. Endast en tredjedel av arbetskraften rapporterar betydande förmåga att välja eller ändra sin arbetsmetod, jämfört med nästan hälften i EU. På samma sätt kan färre än två av fem arbetstagare i WB6 välja eller ändra ordningen på sina uppgifter, medan nästan tre av fem arbetstagare kan göra det i EU-27.

• Arbetstiden är mycket lång i WB6, med både män och kvinnor som arbetar över 40 timmar per vecka, och 45 % av arbetarna arbetar sex eller sju dagar i veckan. Den genomsnittliga arbetsveckan varierar från 40,5 timmar i Nordmakedonien till över 44 timmar i Montenegro. Som jämförelse är den genomsnittliga arbetstiden i EU 36,9 timmar, där kvinnor arbetar betydligt färre timmar än män.

• Arbetarna i WB6 har störst svårighet att få ekonomin att gå ihop bland 36 europeiska länder och tar de sex sista platserna i den totala rankingen för det kriteriet. Medan 26 % av alla arbetare har svårt att få ekonomin att gå ihop i EU-27, är denna andel 46 % i Bosnien och Hercegovina, 54 % i Nordmakedonien, 57 % i Kosovo, Montenegro och Serbien samt 69 % i Albanien.

Ett index för jobbkvalitet, beräknat genom att jämföra jobbbehov med arbetsresurser, visar att omkring en tredjedel av arbetarna i WB6 har 'ansträngda' (dvs. lägre kvalitets) jobb, där jobbkraven överväger arbetsresurserna. I EU är motsvarande andel något lägre, med 3 av 10 arbetstagare engagerade i ansträngda jobb. Detta resultat förväntas eftersom det drivs av skillnader i nivåer av ekonomisk utveckling i EU-27 och WB6, vilka återspeglas i de olika sektors- och yrkesstrukturerna i varje grupp. Sambandet mellan bruttonationalproduktnivån och resultaten på jobbkvalitetsindexet är dock långt ifrån deterministiskt. Det är uppmuntrande att många jobb i hela WB6, särskilt i Bosnien och Hercegovina och Kosovo, uppvisar höga nivåer av arbetsresurser trots begränsningarna i deras ekonomiska utvecklingsnivå.

EWCTS-data bekräftar välkända fakta om könssegregation av sektorer och yrken i WB6. Kvinnor är nästan fem gånger mer benägna än män att arbeta inom hälsosektorn, fyra gånger mer inom utbildningssektorn och nästan två gånger mer inom handel och hotell. Män utgör den stora majoriteten av arbetare inom transport (med en andel nästan fyra gånger högre än kvinnors) och byggbranschen (tio gånger högre än kvinnors). Inom yrkesgrupper är kvinnor dubbelt så vanliga bland professionella och administrativa stödpersoner, medan män är tre gånger vanligare bland fabriks- och maskinoperatörer samt hantverkare.

Könsskillnader i fördelningen av betalt och obetalt arbete är slående. För heltidsanställda (den stora majoriteten i WB6) är förhållandet mellan betalt och obetalt arbete för män nästan 3 till 1 (52 betalda och 18 obetalda timmar per vecka); För kvinnor är det bara 1,2 till 1 (46 betalda och 38 obetalda timmar per vecka). I genomsnitt arbetar kvinnor totalt 84 timmar per vecka mellan betalt och obetalt arbete, medan män arbetar 14 timmar mindre. Trots att de arbetar många fler (obetalda och totala) timmar rapporterar arbetande kvinnor i WB6 inte större svårigheter att uppnå balans mellan arbete och privatliv än arbetande män.

Trots att mycket högre totala och betalda arbetstimmar rapporteras i WB6 än i EU, är andelen arbetstagare i WB6 som rapporterar att deras arbetstimmar passar 'mycket väl' eller 'väl' med deras familje- och sociala åtaganden (32,1 % respektive 45,5 %) inte signifikant mindre än i EU-27 (34,2 % respektive 46,9 %. respektive). Bland dem i WB6 som rapporterar att deras arbetstider inte passar 'särskilt bra' eller 'inte alls bra' med sina andra åtaganden, är de högsta andelarna i Montenegro (29 %) och Serbien (27,8 %), medan den lägsta andelen finns i Albanien (15,1 %).

Alla ansträngningar för att förbättra arbetsvillkor och arbetskvalitet i Västra Balkan skulle behöva ta itu med tre långvariga problem som också lyftes fram av EWTC:s resultat, nämligen långa arbetsdagar, långa obetalda timmar för arbetande kvinnor och utbredda svårigheter att få ekonomin att gå ihop. Dessa svaga punkter kräver två mycket sammanlänkade och synergetiska politiska riktningar. Den första fokuserar på fortsatt ekonomisk och sysselsättningstillväxt för att säkerställa regionens ytterligare konvergens mot EU-27. En mer utvecklad ekonomi leder till en högre andel moderna kunskapsbaserade servicejobb och fler högkvalificerade yrken, båda kopplade till bättre arbetsvillkor och arbetskvalitet. Det leder också till bättre löner och fler jobb, vilket hjälper familjer att få ekonomin att gå ihop. Den andra, lika viktiga politiska inriktningen fokuserar på att främja arbetstagares deltagande och röst på arbetsplatsen, jämställdhet mellan könen på arbetsplatsen och balans mellan arbete och fritid för att säkerställa rättvisa, inkluderande och robusta förbättringar av arbetsvillkor och arbetskvalitet i regionen. Det bör inte finnas någon avvägning mellan antal och kvalitet på jobben, och det finns ingen ekonomisk eller social motivering för det.

I detta relativt tidiga skede är det avgörande att de sociala parternas roll stödjer och aktivt genomför policyer som främjar arbetskvalitet, goda arbetsvillkor, bättre balans mellan arbete och privatliv samt jämställdhet på arbetsplatsen. Socioekonomiska råd bör stödja inkluderingen av ett brett spektrum av aspekter av arbetsvillkor på dagordningen i kollektivavtal och kollektivavtal på alla nivåer.

Det akademiska samfundet bör bjudas in att engagera sig i att sätta teorin bakom forskningen om arbetsvillkor i kontext och att förklara och sprida resultaten av empirisk forskning. Även om ramverket för den europeiska arbetsmiljöundersökningen är relativt nytt i Västra Balkan, bör forskare inom närliggande områden, såsom organisationsvetenskap, arbetspsykologi, arbetssociologi, beteendevetenskap, arbetsrelationer och arbetsmarknadsekonomi, vara involverade i skapandet av en bredare regional expertgemenskap genom att bidra med metoder och kunskap från sina respektive discipliner.

1.↑This designation is without prejudice to positions on status, and is in line with UNSCR 1244/1999 and the ICJ Opinion on the Kosovo declaration of independence.

Denna sammanfattning finns också tillgänglig för nedladdning på följande icke-EU-språk: albanska, bosniska, montenegrinska och serbiska.