Europeiska undersökningen om arbetsvillkor (EWCS)

Sedan den europeiska undersökningen om arbetsvillkor inleddes 1990 har den bidragit till en översikt över arbetsvillkoren i Europa för att

  • bedöma och kvantifiera arbetsvillkoren för både anställda och egenföretagare i hela Europa på en samordnad grund,
  • analysera förhållandet mellan arbetsvillkorens olika aspekter,
  • identifiera riskgrupper och viktiga frågor men också framsteg,
  • övervaka trender genom att tillhandahålla homogena indikatorer för dessa frågor,
  • bidra till att utveckla EU:s politik.

Undersökningens frågeformulär har breddats avsevärt sedan den första utgåvan, i syfte att åstadkomma en omfattande bild av den dagliga verkligheten för arbetande män och kvinnor. Jämställdhetsperspektivet har varit en viktig fråga i de senaste översynerna av frågeformuläret.

Dagens teman gäller yrkesställning, arbetstidens varaktighet och organisation, arbetets organisation, lärande och utbildning, fysiska och psykosociala riskfaktorer, hälsa och säkerhet, balans mellan arbete och privatliv, arbetstagarnas delaktighet, inkomster och ekonomisk säkerhet, samt arbete och hälsa.

Inom varje omgång har direktintervjuer genomförts av ett antal slumpvis utvalda arbetstagare (anställda och egenföretagare). Efter EU:s utvidgningar har den geografiska omfattningen av undersökningen utökats:

  • Första EWCS 1990/1991: arbetstagare i EG-12 undersöktes.
  • Andra EWCS 1995/1996: arbetstagare i EU-15 undersöktes.
  • Tredje EWCS 2000: EU-15 och Norge undersöktes i en första fas och undersökningen utvidgades sedan till att omfatta de 12 ”nya” medlemsstaterna 2001, och Turkiet 2002 i en andra fas.
  • Fjärde EWCS 2005: EU-27 plus Norge, Kroatien, Turkiet och Schweiz.
  • Fältarbete för den femte EWCS ägde rum från januari till juni 2010 och närmare 44 000 arbetstagare intervjuades i EU-27, Norge, Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet, Albanien, Montenegro och Kosovo.