Minimilön

20 juni 2022

Image of young female worker in a café

Begreppet ”minimilön” avser olika lagstadgade begränsningar av den lägsta lön som arbetsgivare kan betala sina anställda. Lagstadgad minimilön regleras av formella lagar eller stadgRead more

Begreppet ”minimilön” avser olika lagstadgade begränsningar av den lägsta lön som arbetsgivare kan betala sina anställda. Lagstadgad minimilön regleras av formella lagar eller stadgar. Minimilöner som arbetsmarknadernas parter har kommit överens om föreskrivs i kollektivavtal mellan fackföreningar och arbetsgivare.

Read less

Senaste uppdateringar

How to ensure adequate minimum wages in an age of inflation

Minimum wages have risen significantly in 2022, as the EU Member States leave behind the cautious mood of the pandemic...

Minimum wages pilot project

Following a request from the European Parliament and decision from the European Commission, Eurofound is carrying out a...

Löner och EU

Top

Minimum wages infographic
Infografik

I de flesta EU-länder har man fastställt en nationell lagstadgad minimilön, även om nivån, justeringsmekanismerna och omfattningen varierar. I Österrike, Danmark, Finland, Italien och Sverige har man fastställt en minimilön inom ramen för kollektivavtal, medan man använder sig av lagstadgade nivåer beroende på yrke på Cypern.

I november 2017 gick alla EU-institutioner samman och aviserade den europeiska pelaren för sociala rättigheter och i och med detta lade man fram EU:s åtagande att verka för rättvisa löner för arbetstagare. Med pelaren avser man bland annat att säkerställa att arbetstagarna får tillräckliga löner så att de och deras familjer får anständiga standardlevnadsförhållanden, att lågutbildade och unga arbetstagare har möjlighet att hitta anställning samtidigt som det ska löna sig att arbeta.

Den nya europeiska kommissionen som tillträdde i december 2019 åtog sig samma uppgift och satte upp ett reformförslag på en EU-minimilön på agendan. Med kommissionens vision om ett Europa med ett starkt socialt engagemang bereder man vägen för en åtgärdsplan med syfte att implementera den sociala pelaren . Den 28 oktober 2020 tog kommissionen fram ett förslag på ett EU-direktiv om tillräckliga minimilöner efter att man hade konsulterat arbetsmarknadens parter i två omgångar, februari och juni. Målet är att alla arbetstagare i EU ska ha en rättvis och tillräcklig lön, oavsett hemvist, år 2024.

Eurofounds arbete om minimilöner kopplas till kommissionens prioritet 2019–2024 om en ekonomi för människor.

Read less

Forskning

Top

Eurofound presenterar uppdaterad information om lönerna i EU med jämna mellanrum, inklusive en årlig undersökning om hur minimilönenivåerna har utvecklats inom EU (samt Norge och Storbritannien), där man har gått igenom på vilket sätt nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter åtar sigRead more

Eurofound presenterar uppdaterad information om lönerna i EU med jämna mellanrum, inklusive en årlig undersökning om hur minimilönenivåerna har utvecklats inom EU (samt Norge och Storbritannien), där man har gått igenom på vilket sätt nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter åtar sig att ställa om nivåerna. Institutionen granskar även konceptet levnadslön (dvs. lön som det går att leva på) och avser att säkerställa att arbetstagare och deras familjer har uppnått en anständig levnadsstandard och social delaktighet för att motverka att många hushåll tvingas tampas med otillräckliga löner och är beroende av lagstadgade minimilöner.

Löneutvecklingen

I den årliga översynen av minimilöner för 2021 sammanfattas hur nivåerna för minimilönerna fastställdes under 2020 – året som genomsyrades av covid-19-pandemin. I rapporten granskas de svårigheter som nationella beslutsfattare ställdes inför och hur de vid beslutsfattande om minimilönen reagerade på utmaningarna till följd av pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser. Den kartlägger i vilken omfattning minimilöner behandlades i covid-19-relaterade stödåtgärder. I rapporten diskuteras framsteg med EU-initiativet för tillräckliga minimilöner och reaktionerna från arbetsmarknadens parter på EU-nivå och nationella beslutsfattare kartläggs.

I en tidigare utgiven undersökning om löneläget under 2000-talet undersökte Eurofound konsekvenserna av ett hypotetiskt scenario med minimilöner som samordnades på EU-nivå och fastställdes till 60 procent av den nationella medianlönen.

Konsekvensen av covid-19 för låglönetagare

Covid-19 kommer med stor sannolikhet att påverka den pågående debatten om minimilöner med tanke på att många arbetstagare som tillhandahåller väsentliga tjänster under pandemin befinner sig längst ner på lönestegen, som till exempel säljare, livsmedelsleverantörer eller vårdpersonal. Andra låglönetagare, såsom arbetstagare inom hotell- och restaurangbranschen och livsmedelssektorn eller som utför tjänster inom nöjes- och underhållsbranschen, har varit de som förlorat sina arbeten först. Mot bakgrund av att arbetslöshetssiffrorna är på uppgång kommer vi att behöva undersöka på vilket sätt minimilöner bidrar till den stora blandningen av politikinriktningar som myndigheter och arbetsmarknadens parter för närvarande tillämpar för att dämpa de ekonomiska och sociala konsekvenserna. I Eurofounds e-undersökning Leva, arbeta och covid-19 har man kunnat påvisa att så gott som vartannat hushåll redan kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Minimilönerna kan spela roll för riktlinjer som syftar till att stabilisera inkomster.

Minimilön kontra levnadslön

De flesta EU-länder har inte någon lagstadgad minimilön. Ett relaterat men annat koncept rör en levnadslön som utgörs av en lön som tagits fram för att säkerställa en grundläggande men ändå godtagbar levnadsstandard för de berörda inkomsttagarna (och i vissa fall de personer som ingår i hushållet). Levnadslönernas nivå baseras på en utförlig och regelbundet uppdaterad kostnadsberäkning av de grundläggande tjänster och varor som krävs för den ifrågavarande levnadsstandarden och avsikten är till viss del att kasta ljus på hur pass otillräckliga de rådande lagstadgade minimilönerna är. Kampanjer för levnadslöner är i allmänhet frivilliga och man förlitar sig på sammanslagningar av olika intressegrupper, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Med de här kampanjerna kan man anta ett förespråkande förhållningssätt (Irland) och/eller ett ackrediterande förhållningssätt (Storbritannien) där organisationer blir formellt kvalificerade som arbetsgivare med levnadslöner. I linje med bestämmelserna om rättvisa löner som fastställs i den sociala pelaren är syftet med Eurofounds forskning att utarbeta en särskild praktisk handbok för beslutsfattare om konceptet med levnadslön.

Pilotprojekt om förändrade levnadslöner

På begäran av Europaparlamentet och kommissionen kommer Eurofound att genomföra ett pilotprojekt om förändrade minimilöner i EU mellan 2021 och 2023. För mer information, se avsnittet om pågående arbete nedan.

Read less

Viktiga resultat under åren

Show more (12)

Huvudbudskap

Top

 Bland arbetstagare med minimilöner är kvinnor överrepresenterade i så gott som samtliga medlemsländer, oavsett hur man väljer att definiera löntagare med minimilön.

Read more

 Bland arbetstagare med minimilöner är kvinnor överrepresenterade i så gott som samtliga medlemsländer, oavsett hur man väljer att definiera löntagare med minimilön.

· År 2017 hade en av tio arbetstagare i EU ungefär minimilön (+/- 10 procent).

· Under 2019 debatterades i många EU-länder en ytterligare betydande ökning av minimilönerna efter 2020, dels i förhållande till ett relativt mål, dels i absoluta tal.

· Lagstadgade minimilöner har blivit rättvisare i förhållande till andra arbetstagares löner sedan början av 2000-talet om man jämför lagstadgade minimilöner med medianlöner för samtliga arbetstagare.

· Trots denna uppåtgående trend ligger minimilönerna i majoriteten av länderna fortsatt under 60 procent eller till och med under 50 procent i förhållande till medianlönerna. Så är särskilt fallet i de central- och östeuropeiska medlemsländer, som startade från mycket låga relativa nivåer i början av 2000-talet och fortsätter ha mål runt eller under 50 procent i sina bestämmelser om minimilön.

· Sammantaget anger sju av tio arbetstagare med minimilön att de åtminstone har vissa problem med att få ekonomin att gå ihop, jämfört med färre än fem av tio av övriga arbetstagare. Dessa siffror varierar emellertid kraftigt mellan olika länder. Till exempel uppgav mindre än 10 procent av arbetstagarna med minimilön att det var svårt till mycket svårt i Danmark, Finland, Tyskland och Sverige. I jämförelse var samma siffra 50–60 procent i Bulgarien, Kroatien och Cypern och 80 procent i Grekland.

· Regeringar runt omkring i Europa reagerar med stabiliserande åtgärder för dem som påverkas av krisen i samband med covid-19. Minimilöner kan spela en roll i policymixen för att stabilisera inkomster och därmed motverka en nedåtgående spiral mot recession eller depression.

· Eurofounds PolicyWatch-databas visar att myndigheter ofta blivit hänvisade till den lagstadgade minimilönen när den övre och nedre gränsen för inkomststödsbidrag skulle fastställas, som exempelvis för korttidsanställningar.

· Covid-19-pandemin drabbar i synnerhet sektorer och yrken med en stor andel arbetstagare med minimilöner. Arbetstagare inom jordbruk (där 15 procent av arbetstagarna har minimilön, cirka 20 procent inom vissa jordbruksrelaterade arbeten), försäljning (13 procent) eller städning och omsorg och personliga tjänster (25 procent) är de som ser till att samhället fungerar i tider av social distansering och nedstängning.

· I andra sektorer eller yrken med en stor andel arbetstagare med minimilöner – i synnerhet inom hotell- och restaurangbranschen (16 procent), hantverk, underhållning, fritidsaktiviteter, hushållstjänster (14 procent) eller personliga tjänster (16 procent) – var man bland de första att känna av konsekvenserna av de restriktioner som infördes när covid-19-pandemin bröt ut.

Read less

Publikationer och data

Top

I avsnitten nedan ges tillgång till en rad publikationer, data och pågående arbete på området. 

  • Publikationer (153)
  • Uppgifter
  • Pågående arbete (1)

Pågående arbete

Research continues in this topic on a variety of themes, which are outlined below with links to forthcoming titles. 

Pilot project on minimum wages

Following a request from the European Parliament and decision from the European Commission, Eurofound will carry out a pilot project on minimum wages in the EU from 2021 to 2023. The purpose of this pilot project is to provide data and research evidence that will feed into the monitoring of the European Commission’s initiative on adequate minimum wages. The main objectives will be examined in three distinct modules:

  • Module 1: Enforcement of minimum wages and compliance – providing a measurement of compliance with minimum wage regulation and discussing the methodological and policy issues related to this measurement
  • Module 2: Database on minimum wage rates applicable to low-paid jobs – building a database on minimum wages in collective agreements
  • Module 3: Minimum tariffs in collective agreements – to verify the presence of minimum tariffs for self-employed in collective agreements