Samhälleliga konsekvenser av instabilitet på arbetsmarknaden

Javascript is disabled in your browser. Please, enable it for a better user experience.

Authors

Eszter Sándor

Gillian Bell

Abstract

I denna rapport undersöks de samhällsgrupper vars anknytning till arbetsmarknaden kan vara instabil och som med störst sannolikhet har atypiska anställningsformer, samt konsekvenserna av sådana anställningsformer och otrygga anställningar för arbetstagarnas välbefinnande, sociala utestängning, förtroende, uppfattning av rättvisa och politiska deltagande. I rapporten konstateras negativa resultat vad gäller social utestängning och förtroende hos arbetstagare som inte har en fast anställning samt arbetstagare med informell eller otrygg anställning. En otrygg anställning kan dessutom kopplas till sämre välbefinnande. Aktuella exempel på politiska åtgärder för att hantera instabilitet på arbetsmarknaden presenteras också, med fokus på mer långsiktiga åtgärder under perioden efter pandemin.

Societal implications of labour market instability PDF

English (735.89 KB - PDF)

Key findings

• Även om antalet arbetstagare med korta tidsbegränsade anställningsavtal har blivit färre under det senaste årtiondet är användningen av sådana avtal fortfarande relativt utbredd i vissa medlemsstater, främst bland ungdomar och utländska medborgare med låg utbildningsnivå som inte kan hitta ett fast jobb, och särskilt inom utbildnings- och vårdsektorerna. Visstidsanställda arbetar ofta långa arbetspass och känner sig undersysselsatta. Det är den grupp anställda som är mest benägen att söka andra jobb.

• Ett lägre förtroende för andra människor och en lägre grad av upplevd rättvisa kan konstateras hos både arbetstagare som inte har en fast anställning och arbetstagare som har en otrygg anställning. Arbetstagare som inte har en fast anställning eller ett formellt avtal och arbetstagare som har en otrygg anställning är mindre nöjda med hur demokratin fungerar i deras land.

• Arbetstagare som inte har en fast anställning, liksom de arbetstagare som har otrygga anställningar, är mindre benägna att rösta i val. Detta gäller även när utländska medborgare som inte har rösträtt (som är överrepresenterade i dessa kategorier) utesluts från analysen. De är också mindre benägna att delta i demonstrationer, vilket är symtomatiskt för bristande engagemang.

• Omsorgsansvar är den främsta orsaken till deltidsarbete. Sannolikheten att kvinnor arbetar deltid är nästan tre gånger så stor som för män, och skillnaden är ännu större mellan dem som är föräldrar och dem som inte är det. Samtidigt som ofrivilligt deltidsarbete har minskat sedan den stora recessionen kan det konstateras att deltidsanställda är mer villiga att arbeta extra timmar och är mer benägna att söka ett annat jobb än heltidsanställda, vilket förstärker tidigare slutsatser att en del ”frivilligt” deltidsarbete görs av nödvändighet.

• Även om avtal om tidsbegränsad anställning inte visade sig ha något samband med välbefinnande, kan dock en upplevd otrygg anställning kopplas ihop med lägre livstillfredsställelse, sämre hälsa och psykiskt välbefinnande samt högre sannolikhet att känna sig utestängd från samhället. Sambandet mellan social utestängning och otrygg anställning liknar förhållandet mellan social utestängning och arbetslöshet, vilket tyder på att det räcker att en arbetstagare löper risk att drabbas av arbetslöshet för att hen ska känna sig utestängd från samhället.

Executive summary

Author(s):

Eurofound

Samhälleliga konsekvenser av instabilitet på arbetsmarknaden

svenska (50.11 KB - PDF)

The report contains the following lists of tables and figures.

List of tables

Table 1: Negative feelings and risk of depression, by employment status and contract type
Table A1: Regression analysis output (multinomial logistic regression) – temporary work
Table A2: Regression analysis output (multinomial logistic regression) – part-time work
Table A3: Regression analysis output (multinomial logistic regression) – self-employment
Table A4: Correspondents who contributed to the study

List of figures

Figure 1: Proportion of employees in temporary work in the EU, by duration of contract (%)
Figure 2: Temporary work as a proportion of total employment, by reason, EU27, 2013–2021 (%)
Figure 3: Temporary work as a proportion of total employment, by duration of contract, EU27, 2021 (%)
Figure 4: Probability of engaging in temporary work, by relationship status and age (average marginal effect)
Figure 5: Probability of engaging in temporary work, by education and citizenship (average marginal effect)
Figure 6: Probability of engaging in temporary work, by economic activity (NACE Rev. 2) (average marginal effect)
Figure 7: Part-time work as a proportion of total employment, by reason (%)
Figure 8: Part-time work as a proportion of total employment, by sex, EU27, 2013–2021 (%)
Figure 9: Short-time work as a proportion of total employment, by age, EU27, 2013–2021 (%)
Figure 10: Probability of engaging in part-time work, by age and citizenship (average marginal effect)
Figure 11: Probability of engaging in part-time work, by education, sex and presence of children (average marginal effect)
Figure 12: Probability of engaging in part-time work, by economic activity (Nomenclature of Economic Activities Rev. 2) (average marginal effect)
Figure 13: Self-employment without employees as a proportion of total employment, by occupation (%)
Figure 14: Types of employment as a proportion of total employment, EU27, 2013–2021 (%)
Figure 15: Probability of being self-employed, by year and degree of urbanisation (average marginal effect)
Figure 16: Levels of labour market instability across EU Member States
Figure 17: Perceived job insecurity, by working arrangement (%)
Figure 18: Perceived health, by perceived likelihood of losing one’s job in the next six months (%)
Figure 19: Logistic regression model of average marginal effect of selected factors on perceiving health as ‘bad’ or ‘very bad’
Figure 20: Negative feelings and risk of depression, by perceived likelihood of losing one’s job in the next six months (%)
Figure 21: Linear regression model of determinants of mental well-being (on a scale of 0–10)
Figure 22: Logistic regression model of average marginal effect of selected factors on risk of depression
Figure 23: Life satisfaction (on a scale of 1–10), by main activity, 2018
Figure 24: Life satisfaction (on a scale of 1–10), by contract type, 2018
Figure 25: Life satisfaction (on a scale of 1–10), by perceived likelihood of losing one’s job in the next six months
Figure 26: Life satisfaction (on a scale of 1–10), by contract type and employment status
Figure 27: Linear regression model of determinants of life satisfaction (on a scale of 1–10)
Figure 28: Perceived social exclusion, by employment status and perceived likelihood of losing one’s job in the next six months (%)
Figure 29: Logistic regression model of average marginal effect of selected factors on perceived social exclusion
Figure 30: Trust in people (on a scale of 1–10), by main activity, 2018
Figure 31: Trust in people (on a scale of 1–10), by work contract, 2018
Figure 32: Linear regression analysis of determinants of trust in people among those in employment, 2018
Figure 33: Linear regression analysis of determinants of trust in people among those not in employment, 2018
Figure 34: Perception of fairness (on a scale of 0–10), by main activity, 2004–2018
Figure 35: Perception of fairness (on a scale of 0–10), by contract type, 2018
Figure 36: Linear regression analysis of determinants of perception of fairness among those in employment, 2018
Figure 37: Linear regression model of determinants of trust in people, 2022
Figure 38: Satisfaction with the government (on a scale of 0–10), by activity status, 2018
Figure 39: Satisfaction with the government (on a scale of 0–10), by contract type, 2018
Figure 40: Linear regression model of determinants of satisfaction with the government among those outside paid employment, 2018
Figure 41: Linear regression model of determinants of satisfaction with the government among those in employment, 2018
Figure 42: Linear regression model of determinants of trust in the government, 2022
Figure 43: Satisfaction with the functioning of democracy, by activity status, 2018
Figure 44: Satisfaction with the functioning of democracy, by contract type, 2018
Figure 45: Linear regression model of determinants of satisfaction with democracy among those outside employment, 2018
Figure 46: Linear regression model of determinants of satisfaction with democracy among those in employment, 2018
Figure 47: Linear regression model of determinants of satisfaction with the functioning of democracy, 2022
Figure 48: Proportion of people who voted in the last election, by work contract type (%)
Figure 49: Proportion of people who voted in the last election, by activity status, 2018
Figure 50: Proportion of workers who voted in the last election, by contract type, 2018
Figure 51: Logistic regression model of average marginal effect of selected factors on voting in the last election
Figure 52: Proportion of workers who participated in public demonstrations, by activity status (%)
Figure 53: Logistic regression model of the average marginal effect of selected factors on participation in demonstrations
Figure 54: Target groups of policy measures addressing labour market instability (%)

Figure A1: Temporary work, by occupation in the International Standard Classification of Occupations 2008 (average marginal effect)
Figure A2: Part-time work, by occupation in the International Standard Classification of Occupations 2008 (average marginal effect)

Number of pages: 82

Reference nº: EF23011

ISBN: 978-92-897-2341-1

Catalogue nº: TJ-04-23-771-EN-N

DOI: 10.2806/570695

Permalink: eurofound.link/ef23011

Cite this publication
Eurofound (2023), Societal implications of labour market instability, Publications Office of the European Union, Luxembourg.

Samhälleliga konsekvenser av instabilitet på arbetsmarknaden

Key findings

Samhälleliga konsekvenser av instabilitet på arbetsmarknaden

List of tables

List of figures

Share this page

Tell us what you think