Utvecklingen av arbetsmarknadsrelationerna i medlemsstaterna 2023–2024

I flera länder bildades nya fackföreningar och/eller näringslivsorganisationer som täckte ett brett spektrum av sektorer. Denna utveckling pekar på en gradvis anpassning av relationerna mellan arbetsmarknadens parter och illustrerar hur olika intressen leder till evolution snarare än revolution, med vissa spänningar som kvarstår och som kan utlösa ytterligare utveckling i framtiden.  

På Maltabildades tre nya fackföreningar: Union of AGV Malta Employees, Union of Health and Safety Practitioners och Union of C.A.M.C. Security Personnel.

I Spanienbildades nya fackföreningar för att företräda anställda inom den offentliga förvaltningen (kommunalanställda, poliser och offentliganställda), utbildningspersonal (lärare i Andalusien och Madrid samt privatutbildare), hälso- och sjukvård (akutsjukvårdstekniker i Madrid), jordbruk och fiske, transport och logistik (lagerarbetare, flygvärdinnor, stuveriarbetare) samt konst och kultur (musiker, dubbningsartister). Många av dessa nya organisationer är anslutna till nationella fackförbund, såsom Confederación General del Trabajo (CGT) och Nationella arbetsorganisationen (Confederación Nacional del Trabajo, CNT), samt oberoende arbetstagargrupper.

Nya näringslivsorganisationer har också bildats i Spanien, främst inom turism och hotell- och restaurangbranschen, jordbruk, livsmedel, transport och rörlighet (leverantörer av taxi- och logistiktjänster), kommersiella centra och industriområden samt kultur (musikfrämjande och scenkonst). Dessutom finns liknande organisationer inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, utbildning och innovation samt regionala näringslivsorganisationer och branschövergripande sammanslutningar.

I Sverigehar åtta rederier brutit sig ur den största arbetsgivarorganisationen för sjöfartssektorn, Sjöfartens Arbetsgivareförbund (SARF), och bildat ett nytt arbetsgivarorgan, Sveriges Rederiorganisation (SRO). SRO har för avsikt att förhandla fram kollektivavtal för sina medlemmars räkning i 2025 års förhandlingsrundor (Sjöfartstidningen, 2024; Sveriges Röderiorganisation, 2024).

Scen- och Kulturarbetarnas förbund (SOKAF) bildades 2022 för att organisera arbetare inom scenkonst- och kultursektorn. År 2024 stod det nybildade facket i centrum för ett fall som togs upp enligt landets arbetstidslag. Lagen förbjuder nattarbete om det inte är samhälleligt nödvändigt (t.ex. räddningstjänst), godkänt av en central arbetstagarorganisation eller undantaget av Arbetsmiljöverket. Vissa strippklubbar försökte ta itu med detta genom att underteckna ett kollektivavtal med SOKAF om att hålla öppet efter midnatt. WEA slog dock fast att SOKAF inte var ett "centralt fackligt parti", eftersom dess medlemsantal var för litet (21 vid tidpunkten för domen). Under 2025 överklagades beslutet till arbetsdomstolen, som fastställde WEA:s dom.

I de nordiska medlemsstaterna och Irland skedde sammanslagningar mellan organisationer, medan det i Kroatien skedde en uppdelning.

I Danmarkhar Dansk Magisterforening (DM) – det förbund som organiserar akademiker inom humaniora, naturvetenskap och samhällsvetenskap – gått samman med Kommunikation og Sprog (KS), som har 7 000 medlemmar som arbetar med kommunikation, språk och marknadsföring. Detta var DM:s fjärde sammanslagning på bara två år och den senaste, som skedde i november 2024, förväntades öka medlemsantalet till mer än 80 000, vilket skulle göra det till Danmarks största fackförbund för akademiker. Som en del av denna sammanslagning kommer en ny sektorstruktur att skapas inom DM för att inkludera mer än 10 000 kommunikationsproffs från både KS och DM. Detta drag speglar DM:s strategi att expandera och konsolidera sin position på arbetsmarknaden, särskilt inom kommunikationsområdet (Akademikerbladet, 2024; DM, 2024)

I maj 2024 Sverigesäldsta fackförbund, Målarna, som bildades 1887, officiellt en del av Byggnads förbund, vilket innebär att det senare har cirka 113 000 medlemmar (Byggnads, 2024). Motivet bakom sammanslagningen, som beslutades av Målarförbundet på dess kongress 2023, var att det förlorat mer än 1 000 medlemmar sedan 2005, vilket hade gjort det ekonomiskt ansträngt.

I Finlandmeddelade branschförbundet (Yhteinen toimialaliitto, YTL) och Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta (Palvelualojen työnantajat, Palta) om en fusion i november 2024, som blev officiell den 1 januari 2025. I och med sammanslagningen anslöt sig även YTL:s medlemsförbund Apteekkien työnantajaliitto (Apta) och alla dess medlemsapotek till Palta. Både YTL och Palta är en del av takorganisationen Finlands Näringsliv EK (Elinkeinoelämän keskusliiton jäsenliittoja, EK), som uppmuntrar till att bilda större helheter bland sina medlemmar för att förenkla medlemsstrukturen. YTL representerar cirka 700 företag som är verksamma inom bland annat apotek, logistik och textiltjänster. Palta representerar företag och sammanslutningar inom ett brett spektrum av servicebranscher och har efter sammanslagningen cirka 2 600 medlemmar, vilket gör Palta till en av de största arbetsgivarorganisationerna i Finland (Palta, 2024).

I Irlandhar ytterligare åtgärder vidtagits när det gäller den föreslagna sammanslagningen av två fackföreningar inom utbildningssektorn, Association of Secondary Teachers in Ireland (ASTI) och Teachers' Union of Ireland (TUI). Historiskt sett har relationen mellan de två fackföreningarna varit spänd, till stor del på grund av konflikter om medlemsterritorium, och tidigare försök att slå samman dem har gått på grund. År 2024 stödde en undersökning bland medlemmarna i båda förbunden "ett fortsatt arbete för sammanslagning" (IRN, 2024).

Det skedde en delning 2024, i Kroatien, där det oberoende förbundet för anställda inom forskning och högre utbildning (Nezavisni Sindikat Znanosti i Visokog Obrazovanja, NSZ) lämnade förbundet för kroatiska fackföreningar (Matica Hrvatskih Sindikata), med motiveringen att dess anslutning till förbundet inte låg i medlemmarnas sociala intresse. Matica är en sammanslutning av flera fackföreningar som representerar medlemmar inom förskola, grundskola och gymnasium. Hälso; rättsväsendet. och militären. Med mer än 55 000 medlemmar representerar den 20 procent av alla fackliga medlemmar i landet.

Både Österrike och Danmark såg en ökning av antalet fackliga medlemmar under 2023, vilket återspeglar den fortsatta styrkan i arbetarrörelsen i dessa länder.

I Österrikestudsade antalet fackliga medlemmar, som hade minskat under covid-19-pandemin, tillbaka under 2023 och nådde nästan samma nivåer som före pandemin. Den 31 december 2023 hade den österrikiska fackliga centralorganisationen (Österreichischer Gewerkschaftsbund, ÖGB), som har sju anslutna fackföreningar, totalt 1 212 990 medlemmar, med 13 000 nya medlemmar bara under 2023. Alla fackföreningar utom facket för post- och telekommunikationsanställda (Gewerkschaft der Post- und Fernmeldebediensteten, GPF) noterade en ökning av medlemsantalet, där det största facket, facket för löntagare inom den privata sektorn (Gewerkschaft der Privatangestellten, GPA), visade den största ökningen på över 3 %. Arbetarkammaren (Arbeiterkammer, AK), som är obligatorisk för alla anställda i Österrike, har nu nästan 4 miljoner medlemmar. Den österrikiska federala handelskammaren (Wirtschaftskammer Österreich, WKO), som alla arbetsgivare måste ansluta sig till, hade den 31 december 2024 593 639 aktiva medlemmar (av totalt 710 901). Samtidigt har det österrikiska industriförbundet (Industriellenvereinigung, IV), som är frivilligt att delta i, mer än 4 500 medlemsföretag, de flesta av dem stora industriföretag.

I Danmarkökade antalet fackmedlemmar med 14 200, vilket innebär att det totala antalet medlemmar uppgår till 1 935 500. Det är en sammanlagd ökning med 141 500 medlemmar sedan 2013. Ökningen kan förstås mot bakgrund av den totala ökningen av antalet löntagare, som uppgick till ytterligare 30 000 år 2023. Under det senaste decenniet har dock fördelningen av medlemmar i olika organisationer förändrats. Noterbart är att antalet medlemmar i den danska fackliga samorganisationen Fagbevægelsens Hovedorganisation (FH) minskade med 1,1 % under 2023. Däremot ökade medlemskapet i den danska centralorganisationen för yrkesorganisationer (Akademikerne, AC) med 3,6 %, medan de som organiserar sig utanför huvudorganen också såg en ökning med 3,4 % (Danmarks Statistik, 2024).

Under 2024 skedde förändringar i ledarskapet för arbetsmarknadens parter i flera länder.

På Cypernutsåg den verkställande kommittén för Cyperns handels- och industrikammare (CCCI) i november Filokypros Rousounides, tidigare generaldirektör för Cyperns hotellförbund (PASYXE), till ny generalsekreterare och efterträdde Marios Tsiakis, som gick i pension. Rousounides efterträdare på PASYXE är Dr Christos Aggelides, som tidigare var medlem i ledningsgruppen och försäljnings- och marknadsföringschef för H&C-koncernen. Dr Aggelides är också ordförande för Association of Hotel Managers, vice ordförande för Famagusta Chamber of Commerce and Industry och en aktiv medlem av olika kommittéer inom turistministeriet.

Den 18 september valde Estlands arbetsgivarorganisation Hando Sutter till ny verkställande direktör, efter det att den tidigare innehavaren av posten, Arto Aas, hade avgått. Sutter har haft ledande befattningar i mer än 30 år och lett företag som Eesti Energia, Nord Pool Spot och Olympic Entertainment Group.

I Frankrikeavgick François Asselin som medordförande för föreningen för säkerhetsarbete (Association Des Métiers de la Sécurité, ADMS) (AEF, 2024(opens in new tab)This link opens in a new tab). Asselin lämnade också sin befattning som ordförande för förbundet för små och medelstora företag (Confédération des petites et moyennes entreprises, CPME) från och med den 21 januari 2025 (Les Echos, 2024(opens in new tab)This link opens in a new tab; Le Monde, 2025(opens in new tab)This link opens in a new tab). Han har efterträtts i denna roll av Amir Reza-Tofighi. Slutligen, den 26 januari 2024, avgick Dominique Payer som ordförande för facket för lokala företag (Union des Entreprises de Proximité, U2P), och Michel Picon tog över rollen (Les Echos, 2025(opens in new tab)This link opens in a new tab).

Det skedde flera betydande förändringar av personalen på den fackliga scenen i Kroatien. Krešimir Sever, som ledde den oberoende federationen Kroatiens fackföreningar (Nezavisni Hrvatski Sindikati, NHS) i mer än 25 år, bestämde sig för att han inte längre skulle kandidera till posten. Han ersattes av Darije Hanzalek, ordförande för fackförbundet för tryckeri- och medieindustrin (Sindikat Grafičara i Medja, SGIM), det äldsta fackförbundet i Kroatien och den delen av Europa. Samtidigt beslutade Vilim Ribić, grundare och långvarig ordförande för Matica, att inte kandidera igen 2022 och ersattes av Sanja Šprem, ordförande för Kroatiens lärarfackförbund (Sindikat Hrvatskih Učitelja). Slutligen avgick Jasna Petrović som ordförande för Kroatiens fackförening för pensionärer (Sindikata Umirovljenika Hrvatske, SUH) i december 2024, efter 13 år i rollen.

Det förekom också att tidigare ledare för arbetsmarknadens parter hade innehaft regeringsposter. I Litauenutsågs Inga Ruginienė, mångårig ordförande för Litauens fackliga samorganisation, till minister för social trygghet och arbetsmarknadsfrågor i slutet av 2024, efter parlamentsvalet (Seimas). Hon kandiderade för det litauiska socialdemokratiska partiet. I Österrikehar åtta medlemmar av den nya federala regering som bildades i början av 2025 ett förflutet i arbetsmarknadsorganisationer, den högsta andelen sedan 1970-talet. Man kan därför förvänta sig att det sociala partnerskapet kommer att spela en ännu viktigare roll i det politiska beslutsfattandet under denna valperiod.

Val till arbetstagarrepresentanter ägde rum i ett antal länder under 2024. I Österrikehölls obligatoriska val till AK, där "arbetstagarparlamentet" väljs av alla medlemmar i AK. Tidigare vanns dessa ofta av den socialdemokratiska fraktionen (Fraktion Sozialdemokratischer Gewerkschafter:innen, FSG), med en absolut majoritet på 57,1 procent av rösterna, följt av den fraktion som är ansluten till Österrikiska folkpartiet (Österreichische Volkspartei, ÖVP) med 16,6 procent och Österrikes frihetsparti (Freheitliche Partei Österreichs, FPÖ) med 12,3 procent. FSG toppade opinionsmätningarna i sju av de nio delstaterna (de två västligaste provinserna, Tyrolen och Vorarlberg, röstar traditionellt konservativt och valde den ÖVP-anslutna kristna fackföreningsfraktionen (Fraktion Christlicher Gewerkschafterinnen und Gewerkschafter, FCG)).

I Belgienhölls val till arbetstagarrepresentanter på arbetsplatsen i maj. Detta val äger rum i företag med fler än 50 anställda, vilket innebär att nästan 1,4 miljoner anställda i mer än 7 000 företag inom den privata sektorn över hela landet var berättigade att delta.

I Luxemburghölls i mars 2024 val till personalrepresentanter i företag och företrädare till de anställdas kammare (Chambre des Salariés, CSL). Båda valen, som hålls vart femte år, är viktiga indikatorer på fackföreningarnas nationella representativitet. För att kvalificera sig för nationell representativitet måste en fackförening i Luxemburg uppfylla två huvudkriterier: den måste ha fått minst 20 procent av rösterna i det senaste valet till CSL och den måste visa att den har en effektiv närvaro inom de flesta av landets ekonomiska sektorer.

I Slovenienträdde ändringar av lagen om anställningsförhållanden (ZDR-1D) i kraft den 16 november 2023 och införde ett visst skydd för arbetstagarrepresentanter mot uppsägning. Enligt den ändrade lagen ska uppsägningen av ett anställningsavtal för en arbetstagarrepresentant som vidtar rättsliga åtgärder mot arbetsgivaren på grund av uppsägningen skjutas upp till dess att arbetsdomstolen har avgjort målet i första instans, dock högst sex månader. Om arbetsgivaren förbjuder företrädaren att arbeta ska representanten betalas 80 procent av grundmånadslönen (höjt från 50 procent). Sloveniens fria fackföreningsförbund (Zveza Svobodnih Sindikatov Slovenije, ZSSS) anser att den rättsliga bestämmelsen kommer att ge ett bättre skydd mot uppsägning när den missbrukas för att straffa arbetstagare för fackligt medlemskap eller deltagande i facklig verksamhet (ZSSS, 2024).

De etablerade branschövergripande strukturerna för den sociala dialogen fortsätter att bedriva viktig verksamhet i en stabil miljö i de flesta av EU:s medlemsstater. Nya strukturer skapades och befintliga strukturer återupplivades i olika länder.

I Irlandär Labour Employer Economic Forum (LEEF) det viktigaste organet för social dialog. Den fick 2024 sällskap av den nya kommissionen för en rättvis omställning, som består av nominerade från de fem pelarna i den sociala dialogen (jordbruk, lokalsamhälle och frivilligarbete, fackförening, arbetsgivare, miljö) samt oberoende experter från en rad områden som är relevanta för kommissionens arbete, bland annat mänskliga rättigheter och jämställdhet, kompetensutveckling, landsbygds- och samhällsutveckling, social inkludering, den gröna ekonomiska omställningen och ungdomsperspektiv. Dess huvudsakliga arbete kommer att omfatta att förbereda och analysera strategisk evidensbaserad forskning i samband med en rättvis omställning och utvärdera, ge råd och kommentera politisk planering och genomförande samt framsteg när det gäller tillämpningen av Irlands principer för en rättvis omställning i nationell och sektoriell klimatpolitik.

I Maltaär de viktigaste strukturerna för social dialog Malta Council of Economic and Social Development (MCESD) \u2012 som, som namnet antyder, fokuserar på frågor som rör både ekonomin och samhället i stort \u2012 och Employment Relations Board (ERB), som främst fokuserar på arbetsrätt. Arbetsmarknadens parter deltar också i andra trepartsstrukturer, t.ex. styrelsen för Occupational Health and Safety Authority (OHSA) och, i egenskap av privatpersoner, Jobsplus. I slutet av 2024 tillkännagavs att en verkställande direktör för MCESD kommer att utses för första gången, för att stärka organet. Ett forskningsråd kommer också att inrättas för att bistå MCESD och arbetsmarknadens parter (TVM News, 2024). Dessa åtgärder verkar vara ett svar på problem som tidigare lyfts fram av arbetsmarknadens parter, bland annat den ofta bristande tillgången till den forskning de behöver för att fatta evidensbaserade beslut (MCESD, 2022).

I Slovenieninleddes förhandlingarna i juni 2024 i trepartskommittén för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, efter ett dödläge på nästan ett år. I Ungernhar det nationella rådet för förlikning i offentliganställdas intresse (Országos Közszolgálati Érdekegyeztető Tanács, OKÉT) inte sammanträtt under de senaste två åren, trots växande problem och två begäranden om att det ska sammanträda från arbetstagarnas sida, på uppmaning av vice ordföranden för den nationella federationen för arbetsråd (Munkástanácsok Országos Szövetsége), som ansvarar för den offentliga sektorn. Regeringen gav till slut med sig kraven, och OKÉT:s plenarsession 2024 ägde till slut rum den 1 oktober (Munkástanácsok, 2024).

I Polenmeddelade ministern för familjefrågor, arbetsmarknadsfrågor och socialpolitik att lagen om rådet för social dialog skulle ändras för att göra rådet mer representativt och stärka dess samarbete med regeringen (Bankier.pl, 2024). I och med den ändrade lagen förutsätts att bestämmelserna om fackförbundens representativitet förblir oförändrade. I lagutkastet föreslås dock ett antal ändringar i fråga om arbetsgivarorganisationernas representativitet. Det handlar bland annat om att skilja ut företag och arbetsgivare som är verksamma enligt hantverkslagen (Ustawa o rzemiośle) i dem som definieras som hantverkare och som anställer arbetstagare och dem som definieras på liknande sätt men som inte anställer arbetstagare. Minskning av antalet arbetstagare som medlemmar i arbetsgivarorganisationer måste anställa. Införande av ett nytt kriterium för att säkerställa att en arbetsgivarorganisation inte har skapats på ett konstlat sätt genom att en liten grupp arbetsgivare som betalar höga medlemsavgifter är sammanslutna. och förbud för arbetsgivare att ha dubbelt medlemskap i arbetsgivarorganisationer i syfte att beräkna representativitet.

I Litauenträdde lag nr XIV-3034 om ändring av arbetslagen i kraft den 25 oktober 2024 (Republiken Litauen, 2024). Det ändrar, bland många andra, artikel 182.5 i arbetslagen, genom att fastställa åtta kriterier som ska uppfyllas av arbetsgivarorganisationer som är verksamma på nationell nivå, bland annat krav på att ha status som juridisk person; utan avbrott bedrivits som arbetsgivarorganisation i minst tre år, En självständig organisationsstruktur. och minst fem anställda med anställningsavtal.

Estlands ekonomi- och kommunikationsministerium meddelade i september 2024 att riksförlikningsmannens roll och uppgifter överförs till justitiekanslern.

I Finlandträdde ändringarna i lagen om medling i arbetstvister 420/1962 i kraft den 1 januari 2025 och påverkar arbetet i riksförlikningsmannen, förlikningsmännen och förlikningsnämnderna. De måste nu beakta den totala nyttan av den nationella ekonomin under förlikningsförfarandet mellan arbetsmarknadens parter i arbetsmarknadskonflikter och se till att lönebildningen och arbetsmarknaden fungerar. Parterna i arbetstvisten behöver inte godkänna förlikningsmannens förslag till förlikning (arbets- och näringsministeriet, odaterat).

• AEF (2024), "La coprésidente de l'ADMS Cécile Roussy quitte l'organisation patronale" ("Medordföranden för ADMS, Cécile Roussy, lämnar arbetsgivarorganisationen"),(opens in new tab)This link opens in a new tabavsändande nr 715028 den 5 juli, hämtad den 3 september 2025.  

• Akademikerbladet (2024), 'Fusion mellem DM og KS stemt igennem: 'Vi bliver Danmarks største'' ('Sammanslagning mellan DM och KS röstad igenom: 'Vi ska bli Danmarks största'),(opens in new tab)This link opens in a new tab27 februari, läst 15 januari 2025.

• Bankier.pl (2024), '(opens in new tab)This link opens in a new tabBędą zmiany w Radzie Dialogu Społecznego. "Musi być bardziej reprezentatywna" ("Det kommer att ske förändringar i rådet för social dialog. "Den måste vara mer representativ."")(opens in new tab)This link opens in a new tab, hämtad den 4 september 2025.

• Byggnads (2024), 'Målarna är nu en del av Byggnads'(opens in new tab)This link opens in a new tab, pressmeddelande, 15 maj, läst 29 november 2024.

• Danmarks Statistik (2024), "Stigning i både inflationen og kerneinflationen",(opens in new tab)This link opens in a new tabpressmeddelande, 10 september, hämtad 15 januari 2025.

• DM (2024), Om DM (Om DM),(opens in new tab)This link opens in a new tabläst 15 januari 2025.

• IRN (2024), "ASTI/TUI merger process boosted by positive survey response",(opens in new tab)This link opens in a new tab Industrial Relations News 17, 2 maj.

• Le Monde (2025), CPME : François Asselin quitte la présidence de l'organisation patronale (CPME: François Asselin avgår som ordförande för arbetsgivarorganisationen(opens in new tab)This link opens in a new tab), 21 januari.

• Les Echos (2024), "Présidence de la CPME : les trois candidats comptent leurs soutiens" (CPME:s ordförandeskap: de tre kandidaterna beräknar sitt stöd), 3 december, finns på https://www.lesechos.fr/economie-france/social/presidence-de-la-cpme-les-trois-candidats-comptent-leurs-soutiens-2135381.

• Les Echos (2025), "Qui sont les leaders syndicaux et patronaux(opens in new tab)This link opens in a new tab("Vilka är ledarna för fackföreningarna och arbetsgivarorganisationerna?")(opens in new tab)This link opens in a new tab, den 21 januari.

• MCESD (2022), "Tillhandahållande av evidensbaserad forskning och tillhandahållande av utbildning: förbättring av den tekniska kapaciteten hos arbetsmarknadens parter", Idea Advisory Limited.

• Arbets- och näringsministeriet (odaterad), Utveckling av förlikningssystemet(opens in new tab)This link opens in a new tab, webbsida, hämtad 3 januari 2025.  

• Munkástanácsok (2024), Beszámoló az Országos Közszolgálati Érdekegyeztető Tanács plenáris üléséről ("Rapport från plenarsessionen i det nationella rådet för berörda parter inom den offentliga förvaltningen"),(opens in new tab)This link opens in a new tab7 november.

• Palta (2024), Työnantajaliitot Palta ja YTL yhdistävät toimintansa, pressmeddelande den(opens in new tab)This link opens in a new tab14 november.

• Sjöfartstidningen (2024), 'Ny arbetsgivarorganisation startar upp'(opens in new tab)This link opens in a new tab, 8 februari, läst 28 november 2024.

• Sveriges Rederiorganisation (2024), Sveriges Rederiorganisation(opens in new tab)This link opens in a new tab, webbsida, hämtad 28 november 2024.

• TVM News (2024), Flera nya åtgärder för att förbättra den sociala dialogen har tillkännagivits, 22 november.

• ZSSS (Sloveniens frifackliga förbund) (2024), Delavski predstavniki od 16. novembra učinkovitejše varovani ("Arbetstagarrepresentanter" skyddas mer effektivt från och med den 16 november),(opens in new tab)This link opens in a new tab16 september.