De europeiska arbetsmarknaderna har återhämtat sig starkt efter covid-19. I slutet av 2021, lite drygt 18 månader efter pandemins början, låg sysselsättningsgraden i EU nästan på samma nivå som före krisen. I denna rapport sammanfattas utvecklingen på arbetsmarknaden under 2020 och 2021 med hjälp av kvartalsuppgifter från EU:s arbetskraftsundersökning. Detta görs ur ett strukturellt perspektiv, med fokus på uppgifter på sektor- och yrkesnivå samt centrala demografiska variabler: kön och ålder. Även om sysselsättningsnivåerna i EU:s medlemsstater återgår till nivåerna före krisen kommer sysselsättningens sammansättning att ha förändrats avsevärt. Covid-19 har påskyndat vissa tidigare trender – uppgradering på arbetsmarknaden, med ökad sysselsättning inom jobb med högre kvalitet och högre lön och mer distansarbete – på ett sätt som sannolikt kommer att innebära att sysselsättningsstrukturen påverkas permanent i EU.
Key findings
Chocken från covid-19 på arbetsmarknaderna 2020 var kort och häftig, men återhämtningen har varit snabb, understödd av politiska insatser och betydande offentligt stöd på nationell nivå och EU-nivå. Totalt sett återhämtade sig sysselsättningen i EU till nivåerna före krisen inom två år, jämfört med nästan åtta år efter den globala finanskrisen.
Återhämtningen efter covid-19-krisen har varit mycket ojämn mellan olika sektorer. Samtidigt som sysselsättningen inom hotell- och restaurangverksamhet, grossist- och detaljhandel samt transporter uppvisade en sammanlagd förlust på 1,4 miljoner arbetstagare mellan 2019 och 2021, bidrog informations- och kommunikationssektorn med 1 miljon arbetstillfällen under samma period.
Även om pandemin har påskyndat vissa befintliga strukturella trender, såsom digitalisering, har den också lämnat varaktiga problem inom sysselsättningen i de persontjänstesektorer som har drabbats hårt av sociala distanseringsåtgärder. För första gången i en generation är det i allt högre grad brist på arbetskraft snarare än arbetslöshet – tillgång till arbetskraft snarare än efterfrågan – som växer fram som ett större problem för beslutsfattarna.
Även om förlusten av arbetstillfällen under pandemin var koncentrerad till lågavlönade jobb drevs återhämtningen i sysselsättningsnivåerna under 2021 av tillväxten i välbetalda arbetstillfällen och yrken. Under perioden 2019–2021 har ökningen av välavlönat arbete varit större bland kvinnor än män i EU-27, samtidigt som förlusten av arbetstillfällen har varit mest akut för lågavlönade kvinnor.
Ökningen av distansarbete kommer sannolikt att kvarstå som en följd av covid-19-krisen, och distansarbetet fortsätter att öka under 2021 i nästan alla EU-medlemsstater – även efter den dramatiska ökning som noterades i början av pandemin. Krisen har också främjat ökad sysselsättning inom sektorer och yrken där distansarbete är mer genomförbart: mellan 2019 och 2021 var informations- och kommunikationsteknik (IKT) det snabbast växande yrket och det yrke som hade den högsta andelen distansarbete 2021.
The report contains the following lists of tables and figures
List of tables
- Table 1: Job vacancy rates, by sector, EU27, 2021 (%)
- Table 2: Year-on-year changes in employment levels and actual weekly hours worked, 2019–2021, EU27
- Table 3: Year-on-year changes in employment levels and weekly hours worked, by gender and age, 2020–2021, EU27
- Table 4: Year-on-year changes in employment levels and weekly hours worked for the 15–24 age group, by gender, Q4 2020–Q4 2021, EU27
- Table 5: Year-on-year changes in employment by gender and sector, Q4 2019–Q4 2021, EU27 (%)
- Table 6: Year-on-year changes in average number of actual weekly working hours, by age, gender and sector, Q4 2020–Q4 2021, EU27 (hours)
- Table 7: Main broad occupational trends in employment and hours year on year, Q4 2019–Q4 2020, EU27
- Table 8: Top three jobs with biggest employment gains and losses, Q4 2019–Q4 2021, EU27
List of figures
- Figure 1: Actual and trend estimates of employment levels among workers aged 15 and older, 2019–2020, EU27 (millions)
- Figure 2: People employed but not working, EU27 (percentage point difference from pre-COVID-19 baseline – same quarter in 2019)
- Figure 3: People employed but not working, by sector, Q4 2019–Q4 2021, showing peak incidence in Q2 2020, EU27 (%)
- Figure 4: Year-on-year changes in unemployment levels, by age, 2020–2021, EU27 (percentage points)
- Figure 5: Labour market slack, 2019–2020, EU27 (% of the extended labour force)
- Figure 6: Labour market slack, by country, Q4 2021, EU27 (percentage of the extended labour force)
- Figure 7: The components of labour market slack, by age and gender, Q4 2021 (percentage of the extended labour force)
- Figure 8: Transitions in labour market status, EU27, Q3 2021–Q4 2021 (million people)
- Figure 9: Net flows between employment and inactivity, by country and gender, Q3 2021–Q4 2021, EU27 (thousands)
- Figure 10: Employment shifts by job–wage quintile comparing the financial crisis (2008–2010) and the pandemic (Q4 2019–Q4 2021), EU27 (millions)
- Figure 11: Employment shifts by job–wage quintile, Q4 2019–Q4 2021, EU27 (millions)
- Figure 12: Employment shifts by job–wage quintile, by gender, Q4 2019–Q4 2021, EU27 (millions)
- Figure 13: Employment shifts, by job–wage quintile and broad sector, Q2 2019–Q4 2020, EU27 (millions)
- Figure 14: Employees working from home, by country, 2019–2021, EU27 (%)
- Figure 15: Employees working from home, by occupation, 2019–2021, EU27 (%)
- Figure 16: Change in employment, by occupation and teleworking incidence, Q4 2019–Q4 2021, EU27 (%)
- Figure 17: Employees working from home, by sector, 2019–2021, EU27 (%)
- Figure 18: Employees working from home, by gender, EU27
- Figure 19: Employees working from home, by gender and country, 2021, EU27 (%)
- Figure 20: Employees in teleworkable jobs, by gender and country, 2020, EU27 (%)
- Figure 21: Employees working from home, by age, 2016–2021, EU27 (%)
- Number of pages
-
46
- Reference nº
-
EF22022
- ISBN
-
978-92-897-2286-5
- Catalogue nº
-
TJ-09-22-521-EN-N
- DOI
-
10.2806/321685
- Permalink