&w=3840&q=90)
Med anledning av covid-19
Covid-19 har förändrat många aspekter av våra arbets- och familjeliv, och på samma sätt har alla Eurofounds forskningsområden präglats av covid-19. Arbetsmiljöbyrån genomförde flera omgångar av webbenkäten Leva och arbeta i EU för att analysera den snabba förändring som följde efter pandemins utbrott. Samtidigt har analyserna i befintliga undersökningar och annan forskning specifikt tittat på pandemins effekter över hela linjen. Pandemins långsiktiga effekter på livet och arbetslivet fortsätter att vara en del av kommande forskning, som tittar på förändringar på arbetsmarknaden, hur digitaliseringen har förändrat arbetsplatsen, hur covid-19 har påverkat affärskontinuiteten och hur kriser påverkar jämlikhet och sammanhållning i Europa.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Att arbeta när som helst, var som helst: Kvaliteten på arbetstiden i EU
Denna forskningsrapport undersöker hur flexibla arbetsarrangemang i EU påverkar arbetstidskvalitet, autonomi och medarbetarnas välbefinnande, och jämför de senaste utvecklingarna med för ett decennium sedan. Den analyserar skillnader mellan kompetensnivåer, sektorer och medlemsstater, och bedömer rollen för regler och policyer såsom rätten att koppla bort sig.Weathering the crisis: How job retention schemes preserved employment and incomes during the pandemic
This report describes the implementation and changing features of job retention schemes in the EU between 2020 and 2022. In response to the COVID-19 health emergency, EU governments swiftly deployed job retention schemes to preserve employment, support businesses and maintain individual incomes. The report shows that, following an initial period during which job retention schemes underwent numerous changes in their eligibility and conditionality criteria, the institutional features of job retention schemes stabilised as the pandemic progressed. Furthermore, the report demonstrates that a high degree of heterogeneity in the features of the schemes was maintained throughout the pandemic and its aftermath. While some of the schemes expired with the end of the pandemic, others were transformed into permanent institutions of the labour market. The report also analyses the employment and distributional effects of job retention schemes, highlighting their significant effects in terms of number of jobs saved and share of personal incomes maintained during the pandemic. An estimated 24.8 million jobs were saved in the EU in 2020 through the use of such schemes. Furthermore, the schemes absorbed more than one-third of the income shock produced by the COVID-19 pandemic in 2020 and more than one-fifth of the income shock in 2021.
Regional employment change and the geography of telework in Europe
The fast and steady recovery in employment following the COVID-19 pandemic in the EU benefited from proactive policy responses to the crisis and from resilient labour markets. Almost 90% of regions across the EU had exceeded their pre-pandemic employment levels by 2022; however, significant regional disparities remain. EU regions fared differently, depending on their economic specialisation and notably on the concentration of jobs in knowledge-intensive services that can be performed remotely. The geography of telework across EU regions was primarily shaped by differences in occupational structure, and fast internet connectivity remains an essential enabling factor. Recent initiatives to support remote work in rural, peripheral or marginalised areas through the creation of coworking spaces show how dynamism and diversity in rural economies can be promoted.
I Eurofounds arbete om covid-19 undersöks pandemins långtgående socioekonomiska konsekvenser i hela Europa och deras inverkan på levnads- och arbetsvillkoren. Med hjälp av sitt nätverk av Eurofounds korrespondenter övervakar Eurofound de kritiska förändringar som krisen har medfört för arbetsmarknaden, arbetsvillkoren och livskvaliteten i hela EU och syftar till att kartlägga hur olika medlemsstater har reagerat på de utmaningar som har uppstått. Som svar på covid-19 anpassade Eurofound sin forskning för att
samla in uppgifter om hur denna aldrig tidigare skådade situation påverkar européernas liv via sin unika webbundersökning som lanserades i april 2020, samt övervaka de åtgärder som vidtas av politiska aktörer för att bekämpa pandemins effekter på sysselsättning, arbetsvillkor och levnadsvillkor
Tillhandahåll en analys av specifika frågor, t.ex. effekter på sysselsättningen, effekter på specifika sektorer och effektiviteten hos särskilda åtgärder (t.ex. system för korttidsarbete).
Utforska mer:
Andra relevanta resurser:
Databas över omstruktureringshändelser: effekterna av covid-19 på sysselsättningen av storskaliga omstruktureringar i Europa
European Jobs Monitor: Förändringar i sysselsättningsstrukturen i Europa mot bakgrund av krisen
EU PolicyWatch: databas om regeringars och arbetsmarknadens parters reaktioner på krisen, baserad på forskning från nätverket av Eurofounds korrespondenter
Instrument för omstruktureringsstöd – EU PolicyWatch: Dokumenterar åtgärder till stöd för företag som håller på att omstruktureras och anställda som påverkas, och lyfter fram när ett fall är relevant för covid-19
Initiativ för plattformsekonomi – covid-19:hur krisen påverkar plattformsarbete och plattformsarbetare?
Sedan 2020 har nationella myndigheter och EU-myndigheter vidtagit en rad stödåtgärder för att hantera effekterna av covid-19-krisen, som har påverkat människors vardag och arbete i EU. Vissa sektorer, många egenföretagare och små och medelstora företag har drabbats särskilt hårt av pandemins konsekvenser.
Även om EU inte har någon direkt lagstiftande makt i hälsofrågor (detta är de enskilda medlemsstaternas ansvar) har EU:s – och särskilt Europeiska kommissionens – svar inriktats på att stabilisera EU:s ekonomi, införa gränskontroller, stärka våra folkhälsosektorer, säkra produktionen av vaccin för medborgarna och stödja olika affärssektorer.
Den 10 februari 2021 välkomnade kommissionen Europaparlamentets godkännande av faciliteten för återhämtning och resiliens på 672,5 miljarder euro som EU:s medlemsstater har tillgång till för att stödja reformer och investeringar inom ramen för NextGenerationEU, det tillfälliga instrumentet för att främja återhämtningen och hjälpa Europa att gå stärkt ur krisen. Faciliteten löper till slutet av december 2026 och är nära kopplad till kommissionens prioriteringar för ett grönare, mer digitalt och mer motståndskraftigt Europa.
EU-kommissionen: Åtgärder mot coronaviruset: Tidslinje för EU:s åtgärderopens in new tab
Europeiska kommissionen: Faciliteten för återhämtning och resiliensopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
7 December 2022
Living, working and COVID-19 in the European Union and 10 EU neighbouring countries
The Living, working and COVID-19 survey, first launched by Eurofound in early 2020, aims to capture the wide-ranging impact of the pandemic on the work and lives of EU citizens. The fifth round of the Eurofound survey, which was implemented in spring 2022, also sheds light on a new uncertain reality caused by the war in Ukraine, record-high inflation and sharp rises in the cost of living. As a pilot survey, a shorter version of the questionnaire was fielded by the European Training Foundation (ETF) in 10 European Union (EU) neighbouring countries. This joint Eurofound-ETF factsheet presents a selection of results from the survey covering both the EU-27 and the 10 selected EU neighbouring countries.
The results reveal at least one clear commonality across respondents from all countries: serious concerns about the rising cost of living. At the same time, the results point to a large divergence in living and working conditions between respondents in the two groups of countries, but also show large differences within the EU itself and amongst the selected EU neighbouring countries.
6 July 2022
Fifth round of the Living, working and COVID-19 e-survey: Living in a new era of uncertainty
The fifth round of Eurofound's e-survey, fielded from 25 March to 2 May 2022, sheds light on the social and economic situation of people across Europe two years after COVID-19 was first detected on the European continent. It also explores the reality of living in a new era of uncertainty caused by the war in Ukraine, inflation, and rising energy prices.
The findings of the e-survey reveal the heavy toll of the pandemic, with respondents reporting lower trust in institutions than at the start of the pandemic, poorer mental well-being, a rise in the level of unmet healthcare needs and an increase in the number of households experiencing energy poverty.
28 January 2022
COVID-19 and older people: Impact on their lives, support and care
This report captures the impact of the COVID-19 crisis on the quality of life of older citizens, including the impact on their well-being, finances, employment and social inclusion. It explores the effects on the use of care services and older people’s reliance on other support. The report presents policy measures that have been implemented in EU Member States to support older people along all of the above-mentioned dimensions. These include measures to support independent living and schemes to support the labour market integration of older people or to prevent unemployment, all of which play a role in the quality of life of older citizens.
9 May 2021
Living, working and COVID-19 (Update April 2021): Mental health and trust decline across EU as pandemic enters another year
The third round of Eurofound's e-survey, fielded in February and March 2021, sheds light on the social and economic situation of people across Europe following nearly a full year of living with COVID-19 restrictions. This report analyses the main findings and tracks ongoing developments and trends across the 27 EU Member States since the survey was first launched in April 2020. It pinpoints issues that have surfaced over the course of the pandemic, such as increased job insecurity due to the threat of job loss, decline in mental well-being levels, erosion of recent gains in gender equality, fall in trust levels vis-à-vis institutions, deterioration of work–life balance and growth of vaccine hesitancy. The results of the survey highlight the need for a holistic approach to support all the groups hit hard by the crisis in order to prevent them from falling further behind.
27 September 2020
Living, working and COVID-19
This report presents the findings of the Living, working and COVID-19 e-survey, carried out by Eurofound to capture the far-reaching implications of the pandemic for the way people live and work across Europe. The survey was fielded online, among respondents who were reached via Eurofound’s stakeholders and social media advertising. Two rounds of the e-survey have been carried out to date: one in April, when most Member States were in lockdown, and one in July, when society and economies were slowly re-opening.
The findings of the e-survey from the first round reflected widespread emotional distress, financial concern and low levels of trust in institutions. Levels of concern abated somewhat in the second round, particularly among groups of respondents who were benefiting from support measures implemented during the pandemic. At the same time, the results underline stark differences between countries and between socioeconomic groups that point to growing inequalities.
The results confirm the upsurge in teleworking across all countries during the COVID-19 pandemic that has been documented elsewhere, and the report explores what this means for work–life balance and elements of job quality.
11 March 2021
COVID-19: Implications for employment and working life
Disclaimer - Please note that this report was updated with revised data (specifically for Bulgaria) on 23 March 2021.
This report sets out to assess the initial impact of the COVID-19 crisis on employment in Europe (up to Q2 2020), including its effects across sectors and on different categories of workers. It also looks at measures implemented by policymakers in a bid to limit the negative effects of the crisis. It first provides an overview of policy approaches adopted to mitigate the impact of the crisis on businesses, workers and citizens. The main focus is on the development, content and impact of short-time working schemes, income support measures for self-employed people, hardship funds and rent and mortgage deferrals. Finally, it explores the involvement of social partners in the development and implementation of such measures and the role of European funding in supporting these schemes.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Daphne Ahrendt
Senior research managerDaphne Ahrendt är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Sedan hon kom till Eurofound 2013 har hennes arbete omfattat ett brett spektrum av socialpolitiska områden. För närvarande samordnar hon Eurofounds verksamhet för förvaltning och utveckling av undersökningar och leder utarbetandet och analysen av e-undersökningarna om covid-19. Daphne har mer än 20 års erfarenhet som forskare inom internationella undersökningar, efter att tidigare ha arbetat på Eurobarometerenheten vid Europeiska kommissionen och vid National Centre for Social Research i London där hon arbetade med International Social Survey Programme. Daphne har en magisterexamen i straffrätt från London School of Economics och en kandidatexamen i statsvetenskap från San Francisco State University.
Eszter Sándor
Senior research managerEszter Sandor är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hon har expertis inom undersökningsmetodik och statistisk analys, har arbetat med att förbereda och hantera den europeiska undersökningen om livskvalitet och nu senast e-undersökningen Leva, arbeta och covid-19, och ansvarar för kvaliteten på datamängderna. Hennes forskningsområden är ungdomars välbefinnande och livskvalitet i hushåll och familjer, inklusive subjektivt välbefinnande, balans mellan arbete och privatliv och levnadsvillkor. Hon har tidigare arbetat som ekonomisk konsult i Skottland med fokus på ekonomiska konsekvensbedömningar, utvärderingar och input–output-analys. Hon har en magisterexamen i ekonomi och internationella relationer från Corvinus University i Budapest.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
