Hoppa till huvudinnehåll
Shutterstock image of man teleworking on laptop

Distansarbete

Distansarbete är en arbetsform där arbetet utförs utanför den ordinarie arbetsplatsen, som vanligtvis är arbetsgivarens lokaler, med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Kännetecknande för distansarbete är användningen av datorer och telekommunikation för att sköta arbetet från en annan plats, hur ofta arbetstagarna kan arbeta utanför arbetsgivarens lokaler samt hur många platser de kan distansarbeta från (mobilitet).

När det gäller mobilitet kan IKT-baserat mobilt arbete definieras som arbete som utförs utanför arbetsgivarens lokaler och till stor del ”platsoberoende” genom informations- och kommunikationsteknik som smartmobiler, pekdatorer, bärbara datorer och/eller stationära datorer. Mobilt arbete kan ses som en form av distansarbete. När beteckningen IKT-baserat mobilt arbete används betonas det faktum att arbetstagarna arbetar från flera olika platser och använder IKT för att ansluta sig till företagets gemensamma datasystem.

Arbetsvillkoren kan påverkas på olika sätt, beroende på i hur hög grad och på hur många olika platser de enskilda arbetstagarna utövar distansarbete och IKT-baserat mobilt arbete.

Topic

Recent updates

eurofound-talks-20-rtd.png

In this episode of Eurofound Talks Mary McCaughey speaks with Eurofound Research Manager Tina Weber about new research on the right to disconnect, the evolution of the right to disconnect...
Podcast

EU-sammanhang

IKT har revolutionerat arbets- och levnadsförhållandena under 2000‑talet. Framsteg inom IKT har öppnat upp för nya arbetssätt. Distansarbete och IKT-baserat mobilt arbete ingår numera i en uppsättning flexibla arbetsformer som syftar till att modernisera arbetsorganisationen. Beslutsfattare i många EU-medlemsstater diskuterar de snabba förändringarna i arbetssätt och kedjereaktionen på andra aspekter i vardagen, som arbetsorganisation, balansen mellan arbetsliv och privatliv, samt hälsa och välmående.

Distansarbete definieras i det europeiska ramavtalet om distansarbete, som undertecknades 2002 av arbetsmarknadens parter på EU-nivå, och där upprättas också en allmän ram på EU-nivå för distansarbetarnas arbetsvillkor. Syftet med ramavtalet är att förena arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov av flexicurity. Sedan ramavtalet undertecknades har den tekniska utvecklingen bidragit till att öka möjligheterna för denna arbetsform och bana väg för att fler ska kunna arbeta mobilt och på distans.

I juni 2020 undertecknade arbetsmarknadens parter på EU-nivå ett ramavtal om digitalisering, som beskriver relevanta bestämmelser om ”uppkopplings- och nedkopplingssätt” som ska införas på nationell nivå, i enlighet med de förfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter tillämpar i medlemsstaterna.

I januari 2021 antog Europaparlamentet en resolution där man uppmanar kommissionen att föreslå en lag som gör det möjligt för dem som arbetar digitalt att vara nedkopplade utanför arbetstid. Lagen bör också innehålla minimikrav för distansarbete och klargöra arbetsvillkor, arbetstider och viloperioder.

Sedan början av 2020 har många arbetsgivare och arbetstagare börjat jobba på distans till följd av covid-19-pandemin, vilket kan komma att förändra vårt sätt att arbeta i framtiden. Den här förändringen skapar möjligheter för företag och innebär att arbetstagare kan få behålla arbetet. Men den leder också till utmaningar i fråga om hälsa och balansen mellan arbetsliv och privatliv i samband med att gränserna blir otydliga, arbetsdagarna blir längre och arbetstagarna alltid är tillgängliga.

Eurofounds arbete med distansarbete är förenat med kommissionens prioritering för 2019–2024 av ett Europa rustat för den digitala tidsåldern.

Huvudbudskap

  • Distansarbete har börjat tillämpas i betydligt högre grad än tidigare i alla EU-medlemsstater. Över en tredjedel av alla anställda började arbeta på distans i början av covid-19-pandemin, och många hade begränsad eller ingen tidigare erfarenhet alls av den arbetsformen.
  • I Europeiska unionens arbetskraftsundersökning görs skillnad mellan personer som ”vanligtvis” jobbar hemifrån och de som gör det ”ibland”. Den plötsliga ökningen av distansarbete under 2020 berodde främst på att mängden personer som vanligtvis jobbar hemifrån ökade kraftigt. Före pandemin var det vanligare i de flesta länderna att arbeta hemifrån ibland, och den siffran låg kvar på ungefär samma nivå 2020 som 2019. Under 2020 blev det i stället vanligare att ”vanligtvis” jobba hemifrån.
  • De flesta arbetstagare i EU angav att de på lång sikt skulle föredra att arbeta hemifrån flera gånger i veckan. 
  • Sannolikheten att distansarbetare som jobbar hemifrån ska överstiga arbetstidsgränsen på 48 timmar är dubbelt så hög som för arbetstagare som jobbar på den ordinarie arbetsplatsen.
  • Allteftersom distansarbete blir vanligare framgår det alltmer att gränserna mellan arbete och privatliv är otydliga. Det kommer att vara mycket viktigt att regeringar och arbetsmarknadens parter tar initiativ till ”rätten att koppla ned”, eller liknande rättigheter, för att förhindra att stora grupper av arbetstagare hamnar i riskzonen för fysisk och emotionell utmattning.
  • Efter övergången till distansarbete under pandemin kommer de hybrida arbetsformer som var vanligast före pandemin återigen att bli de mest utbredda formerna av distansarbete.
  • Arbetsmarknadens parter och beslutsfattarna bör försöka införa bestämmelser i alla rättsliga ramar eller avtal för att ta itu med utmaningarna knutna till arbetstid, hälsa och säkerhet samt tillgång till och användning av utrustning.
     

EU-sammanhang

IKT har revolutionerat arbets- och levnadsförhållandena under 2000‑talet. Framsteg inom IKT har öppnat upp för nya arbetssätt. Distansarbete och IKT-baserat mobilt arbete ingår numera i en uppsättning flexibla arbetsformer som syftar till att modernisera arbetsorganisationen. Beslutsfattare i många EU-medlemsstater diskuterar de snabba förändringarna i arbetssätt och kedjereaktionen på andra aspekter i vardagen, som arbetsorganisation, balansen mellan arbetsliv och privatliv, samt hälsa och välmående.

Distansarbete definieras i det europeiska ramavtalet om distansarbete, som undertecknades 2002 av arbetsmarknadens parter på EU-nivå, och där upprättas också en allmän ram på EU-nivå för distansarbetarnas arbetsvillkor. Syftet med ramavtalet är att förena arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov av flexicurity. Sedan ramavtalet undertecknades har den tekniska utvecklingen bidragit till att öka möjligheterna för denna arbetsform och bana väg för att fler ska kunna arbeta mobilt och på distans.

I juni 2020 undertecknade arbetsmarknadens parter på EU-nivå ett ramavtal om digitalisering, som beskriver relevanta bestämmelser om ”uppkopplings- och nedkopplingssätt” som ska införas på nationell nivå, i enlighet med de förfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter tillämpar i medlemsstaterna.

I januari 2021 antog Europaparlamentet en resolution där man uppmanar kommissionen att föreslå en lag som gör det möjligt för dem som arbetar digitalt att vara nedkopplade utanför arbetstid. Lagen bör också innehålla minimikrav för distansarbete och klargöra arbetsvillkor, arbetstider och viloperioder.

Sedan början av 2020 har många arbetsgivare och arbetstagare börjat jobba på distans till följd av covid-19-pandemin, vilket kan komma att förändra vårt sätt att arbeta i framtiden. Den här förändringen skapar möjligheter för företag och innebär att arbetstagare kan få behålla arbetet. Men den leder också till utmaningar i fråga om hälsa och balansen mellan arbetsliv och privatliv i samband med att gränserna blir otydliga, arbetsdagarna blir längre och arbetstagarna alltid är tillgängliga.

Eurofounds arbete med distansarbete är förenat med kommissionens prioritering för 2019–2024 av ett Europa rustat för den digitala tidsåldern.

Huvudbudskap

  • Distansarbete har börjat tillämpas i betydligt högre grad än tidigare i alla EU-medlemsstater. Över en tredjedel av alla anställda började arbeta på distans i början av covid-19-pandemin, och många hade begränsad eller ingen tidigare erfarenhet alls av den arbetsformen.
  • I Europeiska unionens arbetskraftsundersökning görs skillnad mellan personer som ”vanligtvis” jobbar hemifrån och de som gör det ”ibland”. Den plötsliga ökningen av distansarbete under 2020 berodde främst på att mängden personer som vanligtvis jobbar hemifrån ökade kraftigt. Före pandemin var det vanligare i de flesta länderna att arbeta hemifrån ibland, och den siffran låg kvar på ungefär samma nivå 2020 som 2019. Under 2020 blev det i stället vanligare att ”vanligtvis” jobba hemifrån.
  • De flesta arbetstagare i EU angav att de på lång sikt skulle föredra att arbeta hemifrån flera gånger i veckan. 
  • Sannolikheten att distansarbetare som jobbar hemifrån ska överstiga arbetstidsgränsen på 48 timmar är dubbelt så hög som för arbetstagare som jobbar på den ordinarie arbetsplatsen.
  • Allteftersom distansarbete blir vanligare framgår det alltmer att gränserna mellan arbete och privatliv är otydliga. Det kommer att vara mycket viktigt att regeringar och arbetsmarknadens parter tar initiativ till ”rätten att koppla ned”, eller liknande rättigheter, för att förhindra att stora grupper av arbetstagare hamnar i riskzonen för fysisk och emotionell utmattning.
  • Efter övergången till distansarbete under pandemin kommer de hybrida arbetsformer som var vanligast före pandemin återigen att bli de mest utbredda formerna av distansarbete.
  • Arbetsmarknadens parter och beslutsfattarna bör försöka införa bestämmelser i alla rättsliga ramar eller avtal för att ta itu med utmaningarna knutna till arbetstid, hälsa och säkerhet samt tillgång till och användning av utrustning.
     

Key outputs

ef22011_card_cover.png

Begreppet hybridarbete blev allmänt känt i samband med den snabba ökningen av distansarbete under covid-19-pandemin, när företag och anställda började diskutera hur arbetet skulle organiseras efter pandemin. Det har i...

25 maj 2023
Publication
Research report
ef22028_card_cover.png

I rapporten utforskas rimliga och tänkbara scenarier för hur distansarbete och hybridarbete i EU kan ha utvecklats fram till 2035, och vilka konsekvenser detta kan ha fått för arbetslivet. Hur...

28 april 2023
Publication
Research report
ef22032_card_cover.png

Denna rapport syftar till att kartlägga och analysera lagstiftning och kollektivförhandlingar om distansarbete i de 27 medlemsstaterna och Norge. Den belyser de största skillnaderna och likheterna mellan länderna när det...

1 september 2022
Publication
Research report

Ongoing work

Eurofound bedriver forskning om distansarbete och IKT-baserat mobilt arbete inom ramen för sina aktiviteter på området arbetsvillkor och hållbart arbete, bland annat genom sin forskning om nya anställningsformer. Till de ämnen som behandlas hör balansen mellan arbetsliv och privatliv, arbetstid, arbetsvillkor och rätten att inte vara uppkopplad, samt hur covid-19 har påverkat vårt sätt att arbeta.

Konsekvenser för sysselsättning och arbetsvillkor

I sin analys av distansarbete och IKT-baserat mobilt arbete har Eurofound undersökt hur flexibel arbetstid och arbetstagarnas oberoende påverkar anställnings- och arbetsvillkor i den digitala tidsåldern, med fokus på vilken effekt dessa aspekter har på balansen mellan arbetsliv och privatliv , hälsa, prestationer och arbetsutsikter. Analysen bygger på data från Eurofounds europeiska undersökning om arbetsvillkor samt annan forskning.

Eurofound och Internationella arbetsorganisationen (ILO) har genom gemensamma forskningsinsatser undersökt hur distansarbete och IKT-baserat mobilt arbete på olika platser (hemmet, kontoret eller annan plats) påverkar balansen mellan arbetsliv och privatliv. Även denna undersökning bygger på data från den europeiska undersökningen om arbetsvillkor. IKT-baserat mobilt arbete är också en av flera nya anställningsformer som ökar i EU och som Eurofound studerar.

Distansarbete och covid-19

Eurofounds unika digitala enkät, Leva, arbeta och covid-19, ger en lägesbild av hur de förändringar som inträffat under pandemin har påverkat människors liv, och syftar till att hjälpa beslutsfattare att vidta åtgärder för att hantera krisen. Undersökningen genomfördes i flera omgångar under 2020 och 2021, och på så sätt går det att göra jämförelser mellan de utmaningar som har uppstått i pandemins olika skeden. Ett flertal frågor handlar om människors arbetssituation, hur mycket de har arbetat på distans under covid-19, vad de tycker om att arbeta hemifrån och hur situationen har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Rätten att inte vara uppkopplad

Det är inte bara balansen mellan arbetsliv och privatliv som påverkas: otydliga gränser, ständig uppkoppling och långa arbetsdagar kan ha en negativ effekt på arbetstagarnas fysiska och psykiska välbefinnande. I och med att distansarbete har ökat exponentiellt till följd av covid-19-pandemin har åtgärder knutna till rätten att inte vara uppkopplad blivit viktigare än någonsin. Med hjälp av fallstudier undersökte Eurofound 2021 hur rätten att inte vara uppkopplad på arbetsplatsnivå har genomförts och vad rättigheten har fått för effekt.

Vi har troligen inte sett hela effekten av pandemin ännu, men covid-19 skulle permanent kunna förändra distansarbetet och det IKT-baserade mobila arbetet i och utanför EU.

 

 

Research continues in this topic on a variety of themes, which are outlined below with links to forthcoming titles.

Eurofound expert(s)

Oscar Vargas Llave

Oscar Vargas Llave is a research manager in the Working Life unit at Eurofound and manages projects on changes in the world of work and the impact on working conditions and related...

Research manager,
Working life research unit
Publications results (26)

This report explores EU Member States’ legislation around the right to disconnect and assesses the impact of company policies in this area on employees’ hours of connection, working time, work–life balance, health and well-being, and overall workplace satisfaction.

30 November 2023

Using data from the European Working Conditions Telephone Survey 2021 and building on a theoretical model that differentiates between job stressors and job resources, this report examines key psychosocial risks in the workplace and their impact on health.

23 November 2023

Begreppet hybridarbete blev allmänt känt i samband med den snabba ökningen av distansarbete under covid-19-pandemin, när företag och anställda började diskutera hur arbetet skulle organiseras efter pandemin. Det har i allt större utsträckning använts för att hänvisa till situationer där arbete (som

25 May 2023

I rapporten utforskas rimliga och tänkbara scenarier för hur distansarbete och hybridarbete i EU kan ha utvecklats fram till 2035, och vilka konsekvenser detta kan ha fått för arbetslivet. Hur förberedda är chefer och anställda, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar samt beslutsfattare på att

28 April 2023

I denna rapport presenteras Eurofounds forskning om distansarbete under covid-19-pandemin 2020 och 2021. I rapporten undersöks förändringar i omfattningen av distansarbete, arbetsvillkoren för anställda som arbetar hemifrån och ändringar av bestämmelser som tar itu med frågor som rör denna

08 December 2022

Eurofound lanserade undersökningen Leva, arbeta och covid-19 för första gången i början av 2020. Undersökningen syftar till att identifiera pandemins omfattande inverkan på EU-medborgarnas arbetsliv och deras liv i allmänhet. Den femte omgången av Eurofounds undersökning, som genomfördes våren 2022

07 December 2022

De strikta folkhälsorestriktioner som många länder införde under 2020 för att få bukt med covid-19-pandemin förändrade tvärt arbetslivet och fortsatte att påverka det under de nästföljande två åren. Mellan mars och november 2021 genomfördes över 70 000 intervjuer i 36 länder inom ramen för

29 November 2022

De europeiska arbetsmarknaderna har återhämtat sig starkt efter covid-19. I slutet av 2021, lite drygt 18 månader efter pandemins början, låg sysselsättningsgraden i EU nästan på samma nivå som före krisen. I denna rapport sammanfattas utvecklingen på arbetsmarknaden under 2020 och 2021 med hjälp av

20 October 2022

Denna rapport syftar till att kartlägga och analysera lagstiftning och kollektivförhandlingar om distansarbete i de 27 medlemsstaterna och Norge. Den belyser de största skillnaderna och likheterna mellan länderna när det gäller lagstiftning om distansarbete och de senaste förändringarna av denna

01 September 2022

Den femte omgången av Eurofounds e-undersökning, som genomfördes mellan den 25 mars och den 2 maj 2022, belyser den sociala och ekonomiska situationen för människor i Europa två år efter det att covid-19 först upptäcktes på den europeiska kontinenten. Den omfattar även frågor om hur det är att leva

07 July 2022

Online resources results (40)
In this episode of Eurofound Talks Mary McCaughey speaks with Eurofound Research Manager Tina Weber about new research on the right to disconnect, the evolution of the right to disconnect in Europe, the reasons why legislative and procedural actions are being called for, the impacts that effective
15 april 2024

Flexible work increases post-pandemic, but not for everyone

Even before the outbreak of COVID-19, various forms of flexible work, such as teleworking and flexitime, were in place across EU Member States. However, the pandemic led to a surge in flexible working practices with many workers wanting to focus on their work–life balance and have more time for

In this episode of Eurofound Talks Oscar Vargas and Mary McCaughey use results from the Living, working and COVID-19 online surveys, the European Working Conditions Telephone Survey, and other analyses from Eurofound to investigate what the future holds for telework in Europe, whether the mass rollo
2 december 2022
Podcast
ef22035.png

COVID-19 in the workplace: Employer’s responsibility to ensure a safe workplace

Throughout 2021, the second year of the COVID-19 pandemic, specific occupational health and safety rules were reintroduced due to increases in infection rates. Mandatory face masks, physical distancing and hygiene measures were enforced, and the recommendation to telework was largely re-instated in

Female teleworker taking notes during video conference on her laptop

Workers want to telework but long working hours, isolation and inadequate equipment must be tackled

The COVID-19 pandemic prompted a surge in telework, with dramatic increases in the number of employees working from home (teleworking) in many European countries. What for many employees started out as a mandatory move seems to have transformed into a preference among the majority for part-time or

photo_ivailo_kalfin.png

Twin transition and pandemic challenge Eurofound to increase expertise, strengthen partnerships, expand reach, says new Director

Eurofound welcomed Ivailo Kalfin to his new role as Executive Director on 1 June. After one month in the job, he reflects on the challenges facing the EU, how they will impact on the work of Eurofound and his priorities for shaping the Agency over the next five years.

ef21018.png

Mixed impacts of COVID-19 on social dialogue and collective bargaining in 2020

​​​​​​​A first analysis of developments in working life in 2020 shows that the COVID-19 pandemic had a considerable impact on social dialogue and collective bargaining in the EU, Norway and the UK, albeit to varying degrees. While in some countries, standard procedures were by and large maintained

ef21017_v2.png

Changing priorities: The impact of COVID-19 on national policy agendas

A first analysis of working life policies and developments in 2020 shows that the COVID-19 pandemic has in some cases speeded up and in other cases slowed down several policy developments in the EU, Norway and the UK, albeit to varying degrees, and dependent on national contexts. Increased


Blogs results (20)
ef23048.png

Europe Day is a celebration of unity, solidarity and harmony. While we may not have had much to celebrate this past year, one thing we can be proud of is how Europe has come together in the face of large-scale challenges and threats, showing that solidarity is the key to resilience and resolve.

8 maj 2023
ef22080.png

The dawn of 2022 brought muted optimism to a Europe beginning to emerge from the COVID-19 pandemic, and the progress of vaccination programmes worldwide brought hope. Government and EU support during the pandemic had kept unemployment at bay, averting the widescale collapse of businesses. In step wi

19 december 2022
ef22060.png

Telework has become a permanent feature of working life in Europe. While we’ve seen the benefits of more flexible ways of working – particularly during the pandemic – the problems that arise from an increasingly connected life are also becoming clearer. Unfortunately, legislation alone may not be

13 juli 2022
ef22059.png

The answer is yes – potentially. Assessing the environmental benefits of telework is a complex task, because any move to work from home involves a series of changes in individuals’ daily lives and activities, as well as company-level decisions, that may positively or negatively influence the level

23 juni 2022
ef22052.png

When it comes to Europe’s COVID-19 recovery and its aspiration to build back a more resilient society, the so-called green and digital transitions have dominated EU policy discussions. And as Eurofound made preparations for the 2022 Foundation Forum – a unique occasion for high-level debate on the

11 mars 2022
ef21077.png

COVID-19 has shown that some things can hit us out of the blue. The pandemic sent a shockwave through businesses all over the world and has brought massive changes to work organisation, internal communication and day-to-day operations for many companies. Doubtless, the depth of the pandemic’s impact

21 juni 2021
ef21076.png

The massive and rapid adoption of telework in 2020 in response to the COVID-19 lockdowns exposed gaps in the legislation governing telework arrangements across the EU Member States. In some cases, there was no regulation in place; in others, it was too restrictive. Governments scrambled to put

31 maj 2021
ef21074.png

On 9 May, the Conference on the Future of Europe will get underway. Floated well before the COVID-19 outbreak, its timing in the wake of the seismic shifts precipitated by the pandemic, and its implementation alongside the European Pillar of Social Rights Action Plan, means that the outcomes could

4 maj 2021
ef21075_v2.png

The pandemic has had differential impacts on women. Raised consciousness about them must be applied to advance gender equality in recovery measures. All crises have a strongly gendered impact and none more so than the current pandemic, across a range of indicators. While the virus itself seems to

28 april 2021

Upcoming publications results (2)

This policy brief investigates how organisations are adapting their work organisation and practices to hybrid work. Based on case studies and on data from the European Working Conditions Survey 2024, the policy brief examines how hybrid work is being managed in organisations and profiles t

April 2025

This report investigates regional employment dynamics in Europe before and during the COVID-19 pandemic, as well as the subsequent recovery from the crisis. Almost 90% of regions across the EU had exceeded their pre-pandemic employment levels by 2022. However, significant regional disparities in emp

August 2024
Data results (1)

Disclaimer

When freely submitting your request, you are consenting Eurofound in handling your personal data to reply to you. Your request will be handled in accordance with the provisions of Regulation (EU) 2018/1725 of the European Parliament and of the Council of 23 October 2018 on the protection of natural persons with regard to the processing of personal data by the Union institutions, bodies, offices and agencies and on the free movement of such data. More information, please read the Data Protection Notice.