Minimilön i Tjeckien
Information for this page was compiled during December 2025 and early 2026. Most Member States had already transposed the EU minimum wage directive at this point. Those that had not yet fully completed transposition or where the information was not yet publicly available include Bulgaria, Cyprus, Luxemburg, Poland and Portugal. These profiles will be updated consecutively as the information becomes available. Users are invited to contact our experts on minimum wage if they are aware of changes.
Denna profil beskriver hur minimilöner regleras och fastställs i Tjeckien. Den kan läsas som bakgrundsinformation för Eurofounds årliga översikt av minimilönesättning.
I Tjeckien fastställs en nationell lagstadgad minimilön årligen genom Arbets- och socialministeriets kommunikation i lagstiftningsprocessen. Denna reglering fastställer också den så kallade garanterade lönen. Sedan 2025 har garanterade löner i privat sektor avskaffats och endast den lagstadgade minimilönen gäller. Garanterade löner i offentlig sektor gäller fortfarande, där endast fyra grupper av garanterade löner tillämpas sedan 1 januari 2025 istället för de ursprungliga åtta. Dessa grupper särskiljs efter komplexitet, ansvar och ansträngning som krävs för det utförda arbetet. Den lägsta nivån av garanterad lön i den första arbetsgruppen motsvarar minimilönens grundnivå.
Förutom sociala parter måste även Tjeckiens finansministerium och arbets- och socialministeriet nämnas bland de relevanta aktörerna som fastställer den lagstadgade minimilönen.
Slutligen har Arbets- och socialministeriet rätt att fastställa minimilönen genom kommunikation.
Rådet för ekonomiska och sociala avtal i Tjeckienopens in new tab
Tjeckiens industrikonfederation (Svaz průmyslu a dopravy ČR, SP ČR)opens in new tab
Föreningen för oberoende fackföreningar (Asociace samostatných odborů, ASO)opens in new tab
Tjeckiens finansministerium (Ministerstvo financí ČR, MF ČR)opens in new tab
Baserat på den ändrade paragraf 111 i lag nr 262/2006 Coll. (Arbetslagen) måste finansministeriet utfärda meddelandet senast den 23 augusti, där genomsnittlig bruttolön för nästa kalenderår förutspårs. Därefter, genom förordning, efter föregående samråd med de sociala parterna i Tjeckiens ekonomiska och sociala avtalsråd, med hänsyn till tillräcklighetsanalysen, fastställer regeringen en koefficient för beräkning av minimilönen för de kommande två åren, med vilken prognosen av genomsnittlig bruttolön multipliceras. Slutligen ska Arbets- och socialministeriet senast den 30 september publicera i lagsamlingen det minimilön som beräknats utifrån nämnda prognoser multiplicerat med koefficienten. År 2026 kommer regeringen att använda samma procedur för att fastställa koefficienterna för beräkning av minimilönen för 2027 och 2028.
Den nuvarande lagstiftningen nämner i avsnitt 111 i lag nr 262/2006 Coll. (arbetslagen) syftet med tillräckligheten av den beräknade minimilönen. Särskilt kommer den att fastställas kring levnadskostnader, den allmänna lönenivån och deras fördelning, löneökningstakten och den långsiktiga produktivitetstakten. För att bedöma minimilönens tillräcklighet fastställdes ett indikativt referensvärde på 47 % av den genomsnittliga bruttolönen i den nationella ekonomin.
Criterion | How is this defined/operationalised? | Regulation or practice |
Indicators and trends of the national economy | The resulting minimum wage should be adequate, in particular in relation to the purchasing power of the minimum wage with regard to the cost of living, to the general level of wages and their distribution, to the rate of wage growth and to the long-term rate of productivity. | Section 111, paragraph 1, letter a 3 of the Labour Code. |
Minimum wage/average wage ratio | To assess the adequacy of the minimum wage, an indicative reference value of 47% of the average gross wage in the national economy shall be used. | Section 111, paragraph 1, letter a 3 of the Labour Code. |
Enligt det uppsatta målet från arbets- och socialministeriet bör andelen av minimilönen i genomsnittsbruttolönen gradvis öka under de kommande åren. År 2024 var den 41,2 %, 2025 cirka 42,2 % och 2026 bör den öka till cirka 43,5 %. Det förväntas växa årligen med cirka 1,2 procentenheter för att nå det ovan nämnda målet på 47 % år 2029.
Minimilönen gäller för alla anställda. Arbetslagen (§ 111) definierar minimilön som den lägsta tillåtna lönebeloppet för arbete i ett standardanställningsförhållande. Oavsett vilken term som används för betalning (lön, lön eller ersättning från ett avtal) kan den i både privat och offentlig sektor inte hamna under minimilönen. En avtalsbaserad ersättning avser specifika anställningsarrangemang som arbetsavtal eller arbetsaktiviteter.
Tjeckien har ett begrepp som kallas garanterad lön (arbetslagen, § 112). Enligt lag får dess lägsta nivå (motsvarande den första arbetsgruppen) inte vara lägre än minimilönen. Högre garanterade lönenivåer bestäms utifrån komplexiteten, ansvaret och den ansträngning som krävs för det utförda arbetet.
Sedan den 1 januari 2025 har garanterade löner i privat sektor avskaffats. Därför gäller endast minimilönegränsen här. Dock gäller garanterade löner inom den offentliga sektorn, där endast fyra grupper av garanterade löner har tillämpats istället för de ursprungliga åtta. De nämnda fyra grupperna av jobb med gradvis minimilön fastställs på grundval av regeringsförordning nr 222/2010 Coll., i katalogen över jobb inom offentliga tjänster och administration.
Den relevanta kommunikationen från arbets- och socialministeriet fastställer minimilönen som både månads- och timlön. Dessa avgifter gäller för en standardarbetsvecka på 40 timmar.
Arbetslagen (§ 111) klargör att minimilönen inte omfattar lön för övertid, extra lön för arbete på helgdagar, nätter, svåra arbetsmiljöer eller lördagar och söndagar.
På samma sätt som med högre löner kan arbetsgivare dra av kostnader för måltider och boende från minimilönen, men endast med den anställdes samtycke.
Skatteavdrag bestäms av inkomstskattelagen (lag nr 586/1992 Coll.). Denna lag gör ingen åtskillnad mellan minimilönetagare och de som får högre lön när det gäller avdrag.
Inkomstskattelagen (Lag nr 586/1992 Coll.)opens in new tab
Forskningsinstitutet för arbete och sociala frågor genomför en analys av minimilönens tillräcklighet från och med 2024. Ytterligare analyser, som kommer att utvärdera minimilönen 2024 och 2025, kommer att genomföras 2026.
Špeciánová, J., Beran, V., Vyhlídal, J., Bílková, D. (2024), Metodika hodnocení přiměřenosti minimální mzdy v České republicePDFopens in new tab. [Metodik för att bedöma tillräckligheten av minimilönen i Tjeckien.], RILSA.
Špeciánová, J., Beran, V., Petřeková, V., Vyhlídal, J. (2024), Analýza přiměřenosti minimální mzdy v ČR: 2023PDFopens in new tab. [Analys av minimilönens tillräcklighet i Tjeckien: 2023.], RILSA.
Bittner, J. (2023), 'Hur påverkar förändringar i minimilönen hushållens konsumtionopens in new tab'. Statistika - Statistics and Economy Journal, nr 1, s. 5–29.
Fialová, K. (2022), Nízké mzdy v Česku: Ekonomické a sociální souvislostiPDFopens in new tab, (Låga löner i Tjeckien: Ekonomiska och sociala sammanhang), Národohospodářský ústav Josefa Hlávky, Prag.
Fialova, K. och Mysikova, M. (2021), 'Tjänar låga minimilöner arbetare? En fallstudie av Tjeckien och Slovakien (Tjeckien och Slovakienopens in new tab), Baltic Journal of Economics, Vol. 21, nr 1, s. 43–59.
TREXIMA, (2021), Vliv minimální mzdy a návrh řešení přetrvávajících problémů (Effekten av minimilönen och ett förslag till lösningar på bestående problem),PDFopens in new tab TREXIMA, Prag.
Chytilová, H. och Frejlich, P. (2020), 'Begreppet om minimilönekontrovers: Fallet med Tjeckienopens in new tab', Politická ekonomie, vol. 68, nr 4, s. 423–442.
Grossmann, J., Jurajda, Š. och Smolka, V. (2019), Effekter av höjningen av minimilönen under åren 2013 till 2017 på sysselsättning och löner i Tjeckienopens in new tab, Institut pro demokracii a ekonomickou analýzu (IDEA – CERGE EI), Prag.
Schulz, J. (2018), 'Motivationsfunktionen hos minimilönen: fallstudie av Tjeckienopens in new tab', FÓRUM sociální politiky, Vol. 12, Nr. 6, s. 2–10.
Pavelka, T., Skála, M. och Čadil, J. (2014), Utvalda frågor om minimilön i TjeckienPDFopens in new tab, E a M: Ekonomie a Management, Vol. 17, nr 4, s. 30–45.
Avdelningen för analys och information vid Tjeckiens regeringskontor (2014), Effekten av minimilönen på arbetslösheten i TjeckienPDFopens in new tab, Tjeckiens regeringskontor, Prag.
Duspivová, K., Kantorová, P., Matějka, M., Spáčil, P., Smolka, V., Šustová, Š. et al (2013), Hodnocení vlivu minimální mzdy na sociálně ekonomický vývoj ČRopens in new tab (Utvärdering av minimilönens påverkan), TREXIMA.
Fialová, K. och Mysíková, M. (2009), 'Minimilönen: Arbetsmarknadskonsekvenser i TjeckienPDFopens in new tab', Finance a Úvěr - Czech Journal of Economics and Finance, Vol. 59, Nr. 3, s. 255–274.
