Minimilön i Estland
Information for this page was compiled during December 2025 and early 2026. Most Member States had already transposed the EU minimum wage directive at this point. Those that had not yet fully completed transposition or where the information was not yet publicly available include Bulgaria, Cyprus, Luxemburg, Poland and Portugal. These profiles will be updated consecutively as the information becomes available. Users are invited to contact our experts on minimum wage if they are aware of changes.
Denna profil beskriver hur minimilöner regleras och fastställs i Estland. Den kan läsas som bakgrundsinformation för Eurofounds årliga översikt av minimilönesättning. I Estland finns en lagstadgad minimilön som är allmänt tillämplig. Minimilönen (töötasu alammäär eller alampalk) baseras på ett kollektivavtal mellan toppnivåns sociala partners.
Vabariigi Valitsuse määrus 'Töötasu alammäära kehtestamine'opens in new tab, [Statlig reglering: Fastställande av minimilön].
'Töölepingu seadus'opens in new tab [Lagen om anställningsavtal].
Kollektiivlepingu seadusopens in new tab § 42. Lagen om kollektivavtal.
Töölepingu seadus. Selgitused töölepingu seaduse juurdePDFopens in new tab [Anställningsavtalslagen: Förklaringsmemorandum].
Nivån på minimilönen fastställs gemensamt av toppnivåns sociala partners. Employment Contracts Act, § 29 (5), definierar aktörerna som är involverade i att fastställa minimilönen: den centrala arbetsgivarorganisationen och fackföreningskonfederationen. Andra sociala partnerorganisationer kan inte delta i avtalet. Därför förhandlar de högsta sociala parterna, Arbetsgivarförbundet (ETKL) och Fackföreningskonfederationen (EAKL), varje år om minimilönen och sluter avtal för följande år. Den estniska regeringen fastställer sedan minimilönen genom en statlig förordning med titeln 'Fastställande av minimilönen'.
Förordningen undertecknas av premiärministern, statssekreteraren och en minister med ansvar för arbetsrättsliga relationer och arbetsmarknaden. Den undertecknas årligen och innehåller en klausul som upphäver den tidigare förordningen.
Det nationella minimilöneavtalet förhandlas årligen fram av toppnivå-sociala parter. Mellan 1992 och 2001 fastställde ett trepartsavtal minimilönen varje år. Sedan 2002 kan tvåpartskollektivavtal förlängas enligt Collective Agreements Act, § 4. Detta gör det möjligt för sociala parter att utvidga avtalet till alla arbetsgivare och anställda.
Sedan dess förhandlar Estlands fackföreningsförbund (EAKL) och Estlands arbetsgivarförbund (ETKL) om minimilönen och regeringen antar den sedan genom en förordning med titeln 'Etablering av minimilön' (Vabariigi Valitsuse määrus 'Töötasu alammäära kehtestamine'). Föreskriften undertecknas årligen och innehåller en klausul som upphäver den föregående. Den sätter bara startdatumet (vanligtvis 1 januari) men inte slutdatumet. Om ingen överenskommelse nås förblir den tidigare minimilöneregeln giltig och satsen förblir densamma.
Traditionellt kommer sociala partners överens om både tim- och månatliga minimipriser. Förhandlingarna börjar vanligtvis på våren och avslutas på hösten. Det finns ingen fast deadline för att nå en överenskommelse. Tidslinjen följer vanligtvis publiceringen av Estlands bankens ekonomiska prognoser, vilka utgör grunden för förhandlingar och publiceras på sommaren och hösten.
Mellan 2008 och 2010, på grund av den ekonomiska krisen, undertecknades inget avtal och minimilönen frös. Tvååriga avtal nåddes 2013 och 2015. År 2023 slöt de sociala parterna ett goodwillavtal som satte mål för att höja minimilönen fram till 2027.
Det finns inga obligatoriska kriterier, men sociala partners har enats om vissa riktlinjer.
År 2017 enades de toppnivå-sociala parterna om en metod för att fastställa minimilönen från 2018 till 2022. Avtalet föreskrev att grunden för förhandlingarna skulle vara arbetsproduktivitet och ekonomisk tillväxt. Höjningen av minimilönen skulle vara dubbelt så hög som den prognostiserade ökningen av arbetsproduktiviteten för det kommande året (baserat på Estlands banks prognos), men inte högre än dubbelt så mycket som den förväntade reala ekonomiska tillväxten. Dessutom kan den nya minimilönen inte vara lägre än 40 % av den prognostiserade nationella genomsnittslönen.
År 2023 slöt de sociala parterna ett icke-bindande avtal som satte mål för att höja minimilönen fram till 2027. Enligt avtalet ska höjningen av minimilönen vara en successivt växande andel av genomsnittslönen, med mål satta på 42,5 % år 2024, 45 % år 2025, 47,5 % år 2026 och 50 % år 2027. Dock kommer diskussionerna mellan sociala partners att fortsätta fastställa minimilönen varje höst. Följaktligen måste en bedömning av de ekonomiska utsikterna och arbetslöshetsindikatorerna för det kommande året genomföras och beaktas vid fastställandet av den överenskomna minimilönen.
Enligt artikel 2 i det icke-bindande avtalet enas de sociala parterna om minimilönen varje höst, 'med den senaste Estonian Bank Economic Forecast som grund'. Inga specifika kriterier nämns, och enligt sociala partners används prognosen som grund för argument och diskussioner. Estlands bankprognos för ekonomi inkluderar vanligtvis BNP-tillväxt, arbetslöshet och genomsnittlig bruttolön.
Artikel 4 beskriver att tillväxttakten 'kommer att omprövas och kan ändras' om något av följande scenarier inträffar:
De senaste ekonomiska prognoserna antyder en nedgång i den övergripande ekonomin under nuvarande eller framtida år.
Arbetslösheten har ökat avsevärt under de senaste tre kvartalen jämfört med föregående period.
Antalet företag med kuvertlönerisk har ökat avsevärt, vilket beror på den snabba tillväxten av minimilönen.
Antagandena i goodwillavtalet, såsom definitionen av arbetslös, ersättningsnivån eller bruttolönestrukturen, har förändrats avsevärt.
Sociala parter tar också hänsyn till den ekonomiska prognosen från finansministeriet, som inkluderar alla viktiga makroekonomiska indikatorer såsom bruttonationalprodukt (BNP), arbetslöshet, arbetskraftsbrist, sysselsättningsgrad, konsumentprisindex, konsumtion, export, investeringar med mera.
Estlands bank publicerar prognoser kvartalsvis.
Finansministeriet: Ekonomisk prognos (Finansministeriet)opens in new tab
Estniska banken: Ekonomisk prognos (Estniska banken)opens in new tab
Hea tahte kokkulepe (goodwillavtal) om minimilöner 2024–2027opens in new tab 2024–2027. Aasta töötasu alammäära suuruse ja metoodika kohta. Tööandjate Keskliit ja Ametiühingute Keskliit [icke-bindande avtal om belopp och metod för minimilöner 2024-2027. Arbetsgivarkonfederationen och fackföreningskonfederationen].
Criterion | How is this defined/operationalised? | Regulation or practice |
Unemployment increases | Percentage of unemployment of labour force (%) Source: Economic Forecast by Estonian Bank, Statistics Estonia. | Non-binding agreement for the amount and method of minimum wages 2024-2027 Article 4.2 |
Number of companies at risk of envelope wages increases | Goodwill agreement for the amount and method of minimum wages 2024-2027 Article 6 says that the 'state conducts regular statistical monitoring of unpaid taxes and supplies social partners with relevant information for minimum wage negotiations.' Source for statistical data on taxes is usually Estonian Tax and Customs Board. | Non-binding agreement for the amount and method of minimum wages 2024-2027 Article 4.3; Article 6 |
Average gross salary | Average monthly gross salary in EUR and yearly change in %
Source: Economic Forecast by Estonian Bank, Estonian Statistics | Non-binding agreement for the amount and method of minimum wages 2024-2027 Article 1 |
GDP | 'the economy on the whole is in decline': Growth of GDP (yearly change in %) Real gross domestic product Source: Economic Forecast by Estonian Bank. | Non-binding agreement for the amount and method of minimum wages 2024-2027 Article 4.1 |
Consumer price index | Change in consumer prices. This is one of the main indicators of the Economic Forecast that social partners base their minimum wage arguments and discussions on. Source: Economic Forecast by Estonian Bank Estonian Bank | Non-binding agreement for the amount and method of minimum wages 2024-2027 Article 2 |
Minimilönen är universellt bindande för praktiskt taget alla.
Variationer av lagstadgade minimilöner Det finns ingen underminimilön eller högre lagstadgade satser. Ingen arbetare i Estland ska få mindre lön än denna minimilön.
Minimilönen fastställs både månadsvis och per timme. Lagen anger att månadsavgiften gäller för heltidsanställning, vilket är 40 timmar i veckan. Arbetare har rätt till 12 månadsbetalningar per år.
Minimilönen delas inte in i komponenter.
Alla tilläggsförmåner, såsom bonusar, företagsbil, extra förmåner, jourtid, andra subventioner som ersättning för receptglasögon etc., måste fastställas i anställningsavtalet och räknas inte mot lönen.
I Estland finns det inga regelbundna rapporter om hur minimilönen fastställs. Utvecklingen i förhandlingarna täcks vanligtvis av Estlands offentliga radio (Eesti Rahvusringhääling, ERR).
Masso, J., Roosaar, L., Lees, K., Võrk, A., Pulk, K., Espenberg, S. (2021), Alampalga mõju Eesti sotsiaalmajanduslikule arengule.PDFopens in new tab
Ferraro, S., ja Soosaar, O. (2020), Minstalön, sysselsättning och företagsproduktivitet. Tallinn tekniska universitet.
Ferraro, S., Hänilane, B. och Staehr, K. (2018), Minimilöner och anställningsbevarande: En mikroekonometrisk studie för Estland. Baltic Journal of Economics, 18(1), 51-67.
Ferraro, S., Meriküll, J. och Staehr, K. (2018), Minimilöner och lönefördelningen i Estland. Tillämpad ekonomi, 50(49), 5253-5268.
