Minimilön i Tyskland

• Lag som reglerar en allmän minimilön (Minimilönelagen)opens in new tab

• Arbetsordningen för minimilönekommissionenPDFopens in new tab från 21 januari 2025

• Förordningen om justering av minimilön nr 5 från den 9 september 2025PDFopens in new tab

• Lagen om kollektivavtalopens in new tab

• Lagen om utplacering av arbetstagareopens in new tab

• Lagen om tillfällig anställningopens in new tab

Den lagstadgade minimilönen fastställs genom en ministeriell förordning på förslag av minimilönekommissionen vartannat år. Enligt minimilönelagen (avsnitt 4(2)) tillsätts Minimilönekommissionen på nytt vart femte år. Den består av en ordförande och tre medlemmar från varje sida av de sociala parterna. Sociala parters representanter och ordföranden har rösträtt. Två ytterligare rådgivande medlemmar från det vetenskapliga samfundet har ingen rösträtt i kommissionens beslut. De föreslås av de sociala parterna men måste vara oberoende av de sociala parternas organisationer (till exempel får de inte anställas av forskningsinstitut finansierade av en social partnerorganisation). Den federala regeringen utser ordföranden efter gemensamt förslag från paraplyorganisationerna för arbetsgivarorganisationer och fackföreningar. Minimilönekommissionen stöds av ett sekretariat med för närvarande åtta anställda. Sekretariatet är beläget vid Federala institutet för arbetsmiljö (BAUA) som en självständig organisationsenhet finansierad av delstaten (budget för 2024 cirka 1,36 miljoner euro). Den stödjer kommissionen med bland annat en vetenskaplig utvärdering av minimilönen och ger information och råd till anställda och företag.

• Information om arbetet hos minimilönekommissionenopens in new tab - Mindestlohnkommission

Enligt minimilönelagen (paragraf 9) antar minimilönekommissionen vartannat år i juni en resolution med ett förslag om minimilönens nivå för de kommande två åren, med start i januari året därpå. Paragraf 10 föreskriver att kommissionen ska fatta beslut med enkel majoritet av de närvarande medlemmarnas röster. Ordföranden avstår först från att rösta. Om resolutionen inte har majoritet lägger ordföranden fram ett kompromissförslag. Endast om, efter överläggningarna om kompromissförslaget, det fortfarande inte finns någon majoritetsröst, röstar ordföranden. Minimilönekommissionen kan organisera utfrågningar med paraplyorganisationerna för arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna, sektorsarbetsgivarorganisationer och fackföreningar, kyrkliga organisationer enligt offentlig rätt, välgörenhetsföreningar, föreningar som representerar ekonomiska och sociala intressen och andra som påverkas av minimilönen. Den använder också information och expertutlåtanden från externa organ. Paragraf 9 föreskriver vidare att kommissionen måste tillhandahålla skriftliga skäl för sitt beslut och presentera en rapport tillsammans med resolutionen med en utvärdering av minimilönens påverkan på skyddet av arbetstagare, konkurrens, sysselsättning inom vissa branschgrenar och regioner samt produktivitet.

Enligt avsnitt 11, när minimilönekommissionen har fattat sin resolution, utarbetar regeringen en lagstadgande förordning för fastställande av minimilönen. Efter att utkastet till förordning har publicerats får sociala partners och civilsamhällesorganisationer möjlighet att lämna skriftliga yttranden om utkastet inom tre veckor. Regeringen kan då göra minimilönejusteringen som föreslagits av minimilönekommissionen bindande för alla arbetsgivare och arbetstagare genom en lagförordning utan Bundesrats samtycke (den andra förbundsförsamlingen som representerar de tyska delstaterna (Bundesländer)). Den federala regeringen kan endast genomföra förslaget från Minimilönekommissionen oförändrat och kan inte fastställa ett annat belopp. Om beslutet inte genomförs kommer den nuvarande minimilönen att förbli det.

Enligt avsnitt 9(2) i minimilönelagen styrs minimilönekommissionen vid fastställandet av minimilönen 'därefter av utvecklingen av kollektivlönen'. Data om kollektiv löneutveckling hämtas från Tariflohnindexet (Tarifflohnindex) vid det federala statistikkontoret. Specifikt, i enlighet med definitionen av den lagliga minimilönen som timlön, används den samlade timlönen som grund.

Dessutom beslutar minimilönekommissionen, enligt samma avsnitt 9(2) i minimilönelagen, i samband med en övergripande bedömning av följande kriterier:

• en lämplig minimiskyddsnivå för arbetstagare

• Inte äventyra anställning

• rättvisa och effektiva tävlingsvillkor

Sedan den 21 januari 2025 föreskriver arbetsordningen för minimilönekommissionen också att kommissionen beaktar referensvärdet på 60 % av bruttomedianlönen för heltidsanställda i enlighet med EU:s minimilönsdirektiv.

Vid tillämpningen av ovanstående juridiska kriterier för att bedöma lämpligheten av lagstadgade minimilönejusteringar undersöker Minimilönekommissionen utvecklingen av låga löner under och över den lagstadgade minimilönen med hjälp av data från Structural Earnings Survey (VSE) och Earnings Surveys (VE), kompletterade med utvärderingar av Quarterly Earnings Survey (VVE) och Socio-Economic Panel (SOEP). Kommissionen undersöker vidare efterlevnaden av den lagstadgade minimilönen med hjälp av data från 'Financial Control of Undeclared Work', en enhet inom General Customs Directorate, som övervakar efterlevnaden av minimilönen. För att undersöka effekten av minimilönen på mottagandet av sociala förmåner, särskilt minimiinkomstförmåner enligt Social Code Book II, hämtar kommissionen data från flera statistikuppgifter från Federal Employment Agency.

För anställning (öst/väst; uteslutande deltidsanställda; anställda som är föremål för socialförsäkringsavgifter (exklusive praktikanter) med ett mindre deltidsjobb; anställda som är föremål för socialförsäkringsavgifter (exklusive praktikanter)) och arbetslöshetssiffror (öst/väst; dimiterat efter kön, ålder, nationalitet) använder kommissionen data från Federal Employment Agency.

Kommissionen undersöker också utvecklingen av arbetstiden (Structural Earnings Survey (VSE); Vinstundersökningar (VE); Socioekonomiska panelen (SOEP), etableringspanelen för Institutet för sysselsättningsforskning (IAB), arbetstidsundersökning av Federal Institute for Occupational Safety and Health (BAuA)), vakanser för att analysera arbetskraftsutbud och efterfrågan (statistik från Federal Employment Agency; IAB Job Survey), utvecklingar gällande lärlingsplatser och vidareutbildning (statistik från federala utbildnings- och forskningsministeriet; IAB Job Survey), samt utvecklingen kring egenföretagande (Mannheim Company Panel (MUP); Socioekonomiska panelen (SOEP)).

För data om minimilönens påverkan på konkurrensen använder Minimilönekommissionen data från IAB Job Survey, Structural Earnings Survey (VSE) och Company Survey från Ipsos. Arbetsproduktivitet och arbetskostnader beaktas med hjälp av data från det federala statistiska kontoret (Arbetskostnadsindex, nationalräkenskaper). Ytterligare använda data rör investeringar (IAB Establishment Panel), priser (statistik från Federal Statistical Office), privat konsumtion (statistik från Federal Statistical Office), vinster (statistik från Federal Statistical Office, nationalräkenskaper; IAB Company Panel), samt företagsregistrering och insolvensstatistik (Federal Statistical Office).

Den 21 januari 2025 ändrade minimilönekommissionen sina processordningar för att anpassa relevanta bestämmelser i EU:s minimilönedirektiv. I avsnitt 2, punkt (1) a) om 'Kriterier för justering av den lagstadgade minimilönen', tillade man att, utöver kriterierna i den tyska minimilönelagen, ska kommissionen ta hänsyn till 'referensvärdet 60 % av bruttomedianenlönen för heltidsanställda', i enlighet med EU:s minimilönsdirektiv. Minimilönekommissionen fattar dock inte sitt beslut enbart baserat på detta referenskriterium utan fortsätter att göra en övergripande bedömning av alla ovan nämnda juridiska kriterier.

Enligt paragraf 1(1) i minimilönelagen har 'varje arbetstagare rätt till ersättning från sin arbetsgivare på minst mindre än minimilönens belopp'. Praktikanter kvalificerar sig som arbetstagare om deras praktik inte ingår i ett officiellt utbildningsprogram (t.ex. universitetsstudier, skola) och om den varar längre än tre månader. Dessutom betraktas barn som omfattas av lagen om ungdomsanställningsskydd (Jugendarbeitsschutzgesetz) och som inte har genomgått någon yrkesutbildning inte som arbetstagare enligt denna lag. Dessutom definieras inte lärlingar som arbetare. De får en minimiersättning enligt punkt 17 i lagen om yrkesutbildning (BBiG).

Långtidsarbetslösa enligt definitionen i Social Code Book III (arbetstagare som varit arbetslösa i 12 månader eller mer) har enligt lag inte rätt till minimilön under de första sex månaderna av sin anställning.

Priser för lärlingar

Lärlingar får en minimilön enligt punkt 17 i lagen om yrkesutbildning (BBiG):

• Lagen om yrkesutbildning (BBiG)opens in new tab

Branschspecifika lagstadgade minimilöner

Utöver den lagstadgade minimilönen finns branschspecifika minimilöner med lönenivåer över den lagstadgade minimilönen som förhandlats fram av kollektivavtalsparterna och som den federala regeringen förklarade vara allmänt bindande i enlighet med lagen om utsättning av arbetstagare (AEntG), lagen om tillfällig anställning (AÜG) eller lagen om kollektivavtal (TVG). Det finns i allmänhet bindande avtal för alla arbetsgivare verksamma inom följande branscher: Tillfällig anställning, yrkesutbildning och vidareutbildningstjänster, takyrke, elbransch, köttindustri, byggnadsrengöring, målning och lackhantverk, sjuksköterskebranschen, sotningshantverk.

Den lagstadgade minimilönen i Tyskland definieras som en timlön oberoende av antalet arbetade timmar. Ingen regel om antalet månatliga betalningar gäller.

Den tyska minimilönelagen definierar inga delar av den lagstadgade minimilönen. Därför beror den juridiska situationen på rättspraxis. Detta är inte alltid tydligt. Enligt nyare rättspraxis verkar situationen vara följande (januari 2025).

Mot minimilönen räknas inte dricks, kapitalbildande förmåner, tillägg för nattarbete (om de betalas enligt Working Time Act) och särskilda utbetalningar såsom semesterersättning om de inte är kopplade till arbetsprestation utan till semesterrätt.

Det finns ingen tydlig juridisk situation när det gäller tjänster i natura.

Generellt räknas utbetalningar mot minimilönen om de görs som ersättning för utfört arbete, inklusive prestationsbonusar, ackordlön, bonusar för söndags- och helgdagar, skiftbonusar samt lojalitets-, representations- och närvarobonusar. Jul- och helgdagslön dras av mot minimilönen om de får betalt för utfört arbete. Arbetsgivaren kan inte ensidigt besluta att omvandla tidigare semester- eller julbonusar till pro rata månadsbetalningar för att kunna dra av dem pro rata temporis mot den lagstadgade minimilönen.

Avdrag (t.ex. för kost och logi) är inte tillåtna.

• Tysk tull – Minimilönekomponenter, tillägg och tilläggopens in new tab (åtkomst 7 januari 2025)

• Vetenskapliga tjänsten vid tyska förbundsdagen – Om godvärdigheten av utvalda ersättningskomponenter och förmåner i natura mot den lagstadgade minimilönenPDFopens in new tab (2020)

Vid varje beslut om minimilönenivån publicerar den tyska minimikommissionen en obligatorisk rapport (paragraf 9 (4) i minimilönelagen) om 'mindstelönens påverkan på skyddet av arbetstagare, konkurrensvillkor, sysselsättning inom vissa industrigrenar och regioner samt produktivitet' (paragraf 9 (4) i minimilönelagen) som följer med beslutet:

• Första rapporten från minimilönekommissionenopens in new tab till den federala regeringen i enlighet med avsnitt 9, paragraf 4 i minimilönelagen om effekterna av den lagstadgade minimilönen (28 juni 2016) / engelsk sammanfattningopens in new tab

• Andra rapporten från minimilönekommissionenopens in new tab till den federala regeringen i enlighet med avsnitt 9, stycke 4 i minimilönelagen om effekterna av den lagstadgade minimilönen (26 juni 2018) / engelsk sammanfattningopens in new tab

• Tredje rapporten från minimilönekommissionenopens in new tab till den federala regeringen i enlighet med avsnitt 9, stycke 4 i minimilönelagen om effekterna av den lagstadgade minimilönen (30 juni 2020) / engelsk sammanfattningopens in new tab

• Fjärde rapporten från minimilönekommissionenopens in new tab till den federala regeringen i enlighet med avsnitt 9, stycke 4 i minimilönelagen om effekterna av den lagstadgade minimilönen (26 juni 2023) / engelsk sammanfattningopens in new tab

• Femte rapporten från minimilönekommissionenopens in new tab till den federala regeringen i enlighet med avsnitt 9, paragraf 4 i minimilönelagen om effekterna av den lagstadgade minimilönen (27 juni 2025) / engelsk sammanfattningopens in new tab

Dessutom publicerar Institutet för ekonomisk och social forskning (WSI) vid Hans Böcklerstiftelsen en årlig rapport om utvecklingen av minimilön i Tyskland och Europeiska unionen:

• WSI-Minimum Wage Report 2018opens in new tab - Pristrender dämpar reallönetillväxt (februari 2018) / engelsk versionPDFopens in new tab

• WSI-Minimum Wage Report 2019opens in new tab - Tid för betydande höjningar av minimilön och en europeisk minimilönspolitik (mars 2019) / engelsk versionPDFopens in new tab

• WSI-Minimilönerapport 2020PDFopens in new tab – Genombrott för det europeiska minimilöneinitiativet? (februari 2020) / Engelsk sammanfattningopens in new tab

• WSI-Minimilönerapport 2021PDFopens in new tab - Är Europa på väg mot tillräckliga minimilöner? (februari 2021) / Engelsk versionPDFopens in new tab

• WSI-Minimilönerapport 2022PDFopens in new tab - Mot en ny minimilönspolitik i Tyskland och Europa (mars 2022) / engelsk versionPDFopens in new tab

• WSI-Minimilönerapport 2023opens in new tab - Att säkra köpkraft som en central uppgift i tider av hög inflation (februari 2023) / Engelsk sammanfattningopens in new tab

• WSI-Minimilönsrapport 2024PDFopens in new tab - Verkliga vinster tack vare genomförandet av det europeiska minimilöndirektivet (februari 2024) / Engelsk sammanfattningopens in new tab

• WSI-Minimum Wage Report 2025opens in new tab - Omorientering av minimilönepolitiken leder till verkliga ökningar (april 2025) / engelsk versionopens in new tab

Ett stort antal forskningsartiklar med fokus på minsta lön publiceras varje år i Tyskland. Utöver rapporterna som följer varje beslut om fastställande av minimilön (se avsnittet ovan) beställer Minimilönekommissionen regelbundet forskningsprojekt relaterade till dess uppgifter inom minimilönsbestämning.

Forskning om frågor relaterade till minimilön bedrivs också vid bland annat Institutet för ekonomisk och social forskning (WSI), Tyska ekonomiska institutet (IW), Institutet för sysselsättningsforskning (IAB), ifo-institutet, institutet för tillämpad ekonomisk forskning (IAW), det tyska institutet för ekonomisk forskning (DIW), Leibnizinstitutet för ekonomisk forskning (RWI) eller Leibnizcentret för europeisk ekonomisk forskning (ZEW).

En länk till det ovan nämnda forskningsinstitutet finns nedan.

• Forskning beställd av minimilönekommissionenopens in new tab

• Institutet för ekonomisk och social forskning (WSI) – Forskning om minimilönopens in new tab

• Tyska ekonomiska institutet (IW)opens in new tab

• Institute for Employment Research (IAB) – Forskning om minimilönopens in new tab

• ifo-institutetopens in new tab

• Institutet för tillämpad ekonomisk forskning (IAW) – Forskning om minimilönopens in new tab

• Tyska institutet för ekonomisk forskningopens in new tab (DIW)

• Leibnizinstitutet för ekonomisk forskningopens in new tab (RWI)

• Leibniz-centret för europeisk ekonomisk forskningopens in new tab (ZEW)