Minimilön i Ungern

• Arbetslagen (Lag I från 2012)opens in new tab

• Regeringsdekret 426/2025 (XII.23)opens in new tab

I oktober 2024 infördes betydande förändringar i minimilönereglerna. Regeringsdekret 308/2024 (X. 24.) 'Om de detaljerade reglerna för samråd om obligatorisk minimilön och garanterad minimilön samt ändring av vissa statliga förordningar för att införa direktiv (EU) 2022/2041 från Europaparlamentet och rådet den 19 oktober 2022 om minimilön som ska garanteras i Europeiska unionen' innehåller flera ändringar. De viktigaste förändringarna är:

• klargör VKF:s rättsliga status som forum för förhandlingar om minimilön; Partners rättigheter och skyldigheter (arbetsgivare, arbetstagarrepresentanter och regeringen)

• definierar de kriterier som ska beaktas vid fastställandet av minimilönen

• fastställer den exakta proceduren och villkoren för förhandlingar om minimilön

• anger att minimilönen ska sikta på 50 % av den genomsnittliga ordinarie bruttolönen

Den årliga minimilönen förhandlas fram av det tripartita permanenta konsultativa forumet för konkurrenskraftssektorn och regeringen (VKF). VKF grundades 2012. Den fungerar som ett rådgivande organ som uppfyller kraven i minimilönedirektivet.

Medlemmarna i VKF är regeringen, tre fackföreningar och tre huvudarbetsgivarorganisationer. Medlemmarna i VKF nominerades 2012 baserat på principen att de var de största organisationerna på båda sidor.

Fackföreningar:

• Demokratiska förbundet för oberoende fackföreningar (LIGA)

• Ungerska fackföreningskonfederationen (MASZSZ)

• Nationella federationen av arbetarråd (MOSZ)

Arbetsgivarorganisationer:

• Nationella federationen för allmänna konsumtionskooperativ och handelsföreningar (ÁFEOSZ-Coop Szövetség, KÉSZ)

• Nationella konfederationen av arbetsgivare och industrimän (MGYOSZ)

• Nationella föreningen för entreprenörer och arbetsgivare (VOSZ)

Sedan grundandet har VKF:s medlemskap förblivit oförändrat. Den årliga minimilönen nämns i VKF:s stadgar. Punkt 3.b) i arbetsordningen anger att medlemmarna i VKF ska samråda och enas om föreslagna statliga åtgärder som påverkar inkomsterna för arbetstagare i den konkurrensutsatta sektorn (obligatorisk minimilön, garanterad minimilön, lönetillägg) [...]'

Artikel 153 i arbetslagen föreskriver fastställandet av minimilönen men nämner inte VKF. Den anger istället att 'regeringen ska fastställa minimilönen genom dekret, efter samråd med det nationella ekonomiska och sociala rådet (NGTT)'. NGTT diskuterar faktiskt principerna för att höja minimilönen varje år, men den beslutar inte om nivån på minimilönehöjningen. Inte heller kan den göra det, eftersom den representerar inte bara de sociala parterna utan även akademin, kyrkorna, konsten och NGO:er.

Fram till 2024 reglerades inte VKF enligt lag. Det ingick i de organisatoriska och operativa reglerna för Ministeriet för ekonomisk utveckling (Gazdaságfejlesztési Minisztérium, GFM).

Regeringsdekret 308/2024 (X. 24.) Artikel 1 (1)] utser VKF till forum för förhandlingar om minimilön, vilket skapar en tydlig rättslig grund för förhandlingar om minimilön. VKF:s verksamhet, medlemskap och mandat har inte förändrats, endast dess juridiska status.

Principerna för att fastställa den årliga minimilönen, för både okvalificerade ('standard') och kvalificerade arbetare ('garanterade'), har inte förändrats under de senaste 13 åren. Artikel 153 i arbetslagen ger regeringen befogenhet att fastställa minimilöner efter att ha samrådt med de sociala parterna. Minimilönen förhandlas huvudsakligen mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom ramen för VKF. Om de sociala parterna når en överenskommelse är regeringen, när den fastställer justeringen genom dekret, bunden av den nivå som uppnås genom sociala parternas överenskommelse. Om de sociala parterna inte når en överenskommelse kan regeringen ensidigt fastställa minimilönen. Detta har dock inte hänt under de senaste 13 åren.

Regeringens inställning till förhandlingar om minimilön har varierat under de senaste åren. Det har funnits år (till exempel 2022) då regeringen gick in i förhandlingarna med ett konkret förslag (som accepterades av de sociala parterna), och år då regeringen inte alls ingrep, trots att de sociala parterna inte lyckats nå en överenskommelse. Till exempel trädde minimilönen inte i kraft förrän i februari året därpå (2021). Under 2023–2025 nådde de sociala parterna en överenskommelse i tid och det relevanta regeringsdekret publicerades i Ungerska tidningen i december.

Lag 308/2024 föreskriver följande regler för förfarandet för att fastställa minimilönen

Artikel 4 I VKF kräver ett beslut eller ett avtal samtycke från en majoritet av representanterna för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna på vardera sidan samt samtycke från regeringens representant.

Artikel 5 föreskriver att ministern ska initiera det första mötet med VKF:s övervakningskommitté för samråd om nästa års obligatoriska minimilön och garanterad minimilön senast den 30 september varje år och samtidigt skicka de senaste uppgifterna och prognoserna för makroekonomiska indikatorer till VKF:s medlemmar. Dessa indikatorer listas i tabellen i nästa kapitel.

Artikel 6: Det första mötet för samråd om minimilön och garanterad minimilön för följande år ska hållas senast den 15 oktober varje år.

Artikel 7 (1): Ledamöterna ska sträva efter att avsluta samrådet om nästa års minimilön och garanterade minimilöner genom att hålla det erforderliga antalet möten senast den 1 december varje år.

Artikel 7 (2): Om tidsfristen som anges i punkt 1 överskrids, ska samrådet avslutas på dagen för överenskommelsen om minimilönens och den garanterade minimilönen för följande år.

Artikel 8 (1) VKF ska granska storleken på den lagstadgade minimilönen och den garanterade minimilönen varje kalenderår men kan även granska dem inom ett kalenderår.

Artikel 8 (2) Vid en översyn inom ett kalenderår enligt punkt (1) ska ministern tillhandahålla de makroekonomiska data som finns tillgängliga för konsultation.

Artikel 8 (3) Om VKF beslutar att höja den lagstadgade minimilönen och den garanterade minimilönen inom kalenderåret, ska beloppet och datumet för höjningens ikraftträdande fastställas av regeringen i ett dekret inom 30 dagar efter avtalet.

Enligt arbetslagen (art. 153 § 3) måste vid fastställandet av minimilönen 'den nationella arbetsmarknadens egenskaper, den nationella ekonomins situation, arbetsmarknadssituationen för ekonomiska sektorer och geografiska områden' beaktas. Detta visar att lagen inte utesluter att sektors- eller regionala minimilöner fastställs, men i praktiken fastställs aldrig dessa typer av löner. När det gäller ekonomiska indikatorer är lagens formulering mycket bred.

År 2016 undertecknade de sociala parterna ett sexårigt trepartsavtal som fastställde mekanismen för att höja den årliga minimilönen fram till 2022 (baserat på genomsnittlig löneökning, tillväxt av bruttonationalprodukt (BNP) och sänkning av socialbidragsskatten). Detta avbröts dock efter några år på grund av den hektiska utvecklingen av ekonomiska indikatorer (och till exempel COVID:s påverkan). Men det som har behållits från avtalet är sänkningen av socialavgiftsskatten varje år, som regeringen behöll fram till 2022. Under dessa sex år minskade arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter (i Ungern: socialförsäkringsskatt) från 27 % till 13 % av bruttolönen.

De ekonomiska variabler som beaktats i konsultationen om minimilöner har berott på de ekonomiska förhållandena under motsvarande år. Fram till 2020, under en period med låg inflation, var de viktigaste riktmärkena genomsnittslöner och ekonomisk tillväxt. År 2021, året då den ekonomiska nedgången följde av COVID-19-pandemin, var det största dilemmat arbetsgivarnas möjlighet att höja lönerna. År 2022 och 2023, (kännetecknat av extremt hög inflation), har målet varit att bevara minimilönens verkliga värde. Detta har flyttat fokus till inflationsprognosen. År 2025 fokuserade förhandlingarna återigen på den ekonomiska situationen. År 2025 hade den ungerska ekonomin stagnerat i tre år, medan inflationen hade sjunkit avsevärt.

Regeringsdekret 308/2024 (X. 24.), artikel 9, föreskriver att VKF ska fastställa storleken på den lagstadgade minimilönen och den garanterade minimilönen med hänsyn till följande mål: uppnående av en anständig levnadsstandard, minskning av arbetsfattig fattigdom samt främjande av social sammanhållning och social konvergens uppåt, samt minskning av lönegapet mellan könen.

Följande grundläggande principer ska beaktas vid fastställandet av minimilönens och den garanterade minimilönens omfattning, enligt artikel 10 i lag 308/2024:

a) bestämmelserna i arbetslagen. Artikel 153 (3) i arbetslagen (egenskaper hos den nationella arbetsmarknaden, situationen för den nationella ekonomin, arbetsmarknadssituationen för ekonomiska sektorer och geografiska områden,

b) köpkraften för de lagstadgade minimilönerna, med hänsyn till levnadskostnaderna,

c) den allmänna lönenivån och fördelningen,

(d) löneökningstakten,

(e) långsiktiga nivåer och trender för nationell produktivitet.

Enligt artikel 5 i lag 308/2024 ska regeringen tillhandahålla följande makroekonomiska data och prognoser till förhandlingsparterna senast den 30 september.

Endast dessa fem kriterier listas i lagen så som de står i första kolumnen, utan förtydligande. Den andra kolumnen visar hur dessa indikatorer tolkas och specificeras av förhandlingsparterna.

Vid förhandlingstillfället finns ovanstående data tillgängliga för olika perioder av det innevarande året: BNP- och produktivitetsdata finns för årets första tre kvartal, medan inflation, sysselsättning och lönedata vanligtvis finns tillgängliga för de första 8–9 månaderna. Prognoserna tillhandahålls av regeringen och nationalbanken, men de sociala parterna argumenterar ofta även mot prognoser från oberoende analytiker.

När minimilöner fastställs fokuserar partierna förstås på nästa års makroekonomiska prognoser, men de tar också hänsyn till medellånga trender.

I november 2024 nådde de sociala parterna ett treårigt minimilöneavtal. Enligt detta avtal kommer minimilönen att höjas med 9 % år 2025, 13 % år 2026 och 14 % år 2027. De verkliga ekonomiska förutsättningarna för minimilöneökningarna 2026 och 2027 är följande, i procent, år-för-år.

Avtalet föreskriver att om den aritmetiska summan av indikatoravvikelserna överstiger en procentenhet, antingen positivt eller negativt, baserat på genomsnittliga faktiska data för de första tre kvartalen av det aktuella året, ska VKF:s medlemmar omförhandla höjningstakten för minimilönen för 2026 och 2027.

I avtalet har regeringen gått med på att arbetsgivare ska betala socialavgiftsskatt på föregående års minimilön för så många av sina anställda som tjänat minimilönen mellan 1 september och 15 november 2024. Och samma sak 2026 och 2027, då arbetsgivare skulle behöva betala en socialbidragsskatt motsvarande föregående års minimilön båda åren. För att utnyttja denna möjlighet var företagen tvungna att lämna in en ansökan senast i slutet av 2024. Ett fåtal företag (ungefär 6 000) lämnade in sådana ansökningar.

Under de första tre kvartalen 2025 skiljde sig faktiska makroekonomiska data från de som anges i treårsavtalet. Tillväxten i bruttonominell inkomst låg i stort sett i linje med förväntningarna (9,1 %), men den ekonomiska tillväxten (0,3 %) var betydligt lägre än väntat och inflationen var högre (4,6 %). Den ungerska ekonomin hade i princip stagnerat i tre år. Den aritmetiska summan av skillnaderna mellan indikatorerna var minus 1,4 procentenheter.

På grund av skillnaden på mer än 1 procentenhet var parterna tvungna att omförhandla det årliga minimilöneavtalet. Slutligen enades de om en höjning av standardminimilönen med 11 % och en höjning av den garanterade minimilönen med 7 % från och med 1 januari 2026.

Artikel 11 i regeringsdekret 308/2024 anger att sociala parter ska sträva efter att säkerställa att den lagstadgade minimilönen når 50 % av den genomsnittliga ordinarie bruttolönen som beräknas baserat på data från Centrala statistikbyrån för föregående år. Detta kan alltså betraktas som det indikativa referensvärdet, även om lagen inte kallar det sådant.

Dekretet sätter ingen tidsfrist för att minimilönen ska nå 50 % av den genomsnittliga ordinarie bruttolönen, utan att detta ska vara målet i framtiden.

Den lagstadgade minimilönen gäller för alla arbetstagare i Ungern, inklusive egenföretagare. Det enda undantaget är offentligt anställda, som kan tjäna ungefär hälften av minimilönen (cirka 65 000 personer år 2024), och deras antal minskar i takt med att offentligt anställda i allt högre grad absorberas av den fria arbetsmarknaden.

Deltidsarbetare får en pro rata-minimilön (vecko-, dags- och timlöner regleras också enligt lag).

När det gäller stycklön eller andra typer av prestationslöner måste prestationskravet fastställas på en sådan nivå att, om 100 % prestationskrav uppfylls, lönen når minst minimilönen som fastställts i lag (art. 138(5) i lag I från 2012 om arbetslagen). Detta innebär att, åtminstone i teorin, kan löner för arbetstagare som kompenseras baserat på prestationslön hamna under minimilönens nivå – om de inte når 100 % av prestationskraven. Mer specifikt föreskriver artikel 138(6) i arbetslagen att för anställda som kompenseras enbart baserat på prestationslön är det obligatoriskt att fastställa en minimilön motsvarande minst hälften av grundlönen (denna bestämmelse måste vara avsedd i heltidsekvivalenta termer)

Variationer av lagstadgade minimilöner I Ungern finns inga minimikrav kopplade till minimilönen. Endast offentligt anställda, som nämnts i föregående punkt, får tjäna mindre än den lagstadgade minimilönen. Löner för offentligt anställda fastställs årligen av regeringen på ensidig basis.

Det finns två typer av minimilöner: den 'standard' minimilönen och den 'garanterade' minimilönen, där den senare gäller för dem med minst gymnasieutbildning och infördes 2006. Den garanterade minimilönen är cirka 25–30 % högre än standardminimilönen.

Förslaget att slå samman de två typerna av minimilön har lagts fram flera gånger under de senaste åren. Detta skulle också motiveras av att antalet personer som arbetar på standardminimilönen stadigt minskar (År 2024 arbetade 230 000 personer på minimilön, 414 000 på garanterad minimilön. Tillsammans med de som tjänar mellan de två påverkas 17 % (782 000) av de anställda av höjningen av den lagstadgade minimilönen.

Ingen överenskommelse har hittills nåtts, men under de senaste åren har standardminimilönen höjts mer än den garanterade minimilönen, vilket har minskat gapet mellan de två typerna av minimilön. Vissa fackföreningar motsätter sig approximationen av de två minimilönerna och menar att det sätter kvalificerade arbetare i underläge jämfört med okvalificerade arbetare, vilket möjligen kan avskräcka deltagande i utbildning.

De lagstadgade minimilönerna inkluderar 12 månatliga utbetalningar per år, utan någon extra månatlig bonus. Varje år reglerar ett statligt dekret om minimilön den månatliga, veckovisa, dagliga och timvisa minimilönen i detalj. Dagstaxan är 8 timmar, veckotaxen 40 timmar och månadstaxan en kalendermånad.

Om den dagliga arbetstiden är mindre än (eller mer än) åtta timmar måste daglönen minskas (eller ökas) med minimilönen per timme.

Regeringens årliga minimilönedekret ger inga avdrag eller bonusar. Art. 153 i arbetslagen föreskriver inte heller några ytterligare ersättningar. Det enda villkoret är att ersättningen för arbetet måste nå den minimilön som lagen föreskriver.

En minimilönearbetare har rätt till övertids- och semesterersättningar på samma sätt som vilken annan arbetstagare som helst. Under denna tid får de dags- eller timlön med samma multiplikator som för icke-minimilönearbetare. Lagen nämner inga bestämmelser om 'kost och logi', vilket innebär att minimilöneförsörjare behandlas på samma sätt som andra anställda.

Det finns ingen regelbunden rapport om utvecklingen av minimilönen i Ungern i betydelsen analys av effekterna av minimilönehöjningar, eftersom det inte finns någon organisation som specifikt ägnar sig åt utvecklingen av minimilönen. Det finns endast ad hoc-studier av oberoende forskare.

• Balatoni, A. (2020), ' A hazai minimálbér szintje megfelel gazdasági fejlettségünknekPDFopens in new tab '. ('Nivån på den inhemska minimilönen motsvarar vår ekonomiska utveckling') Magyar Nemzeti Bank. 18 november

• Gallai, S., Tóth, M.B. (2022), ' Kinek fáj a minimálbér-emelés?'opens in new tab (Vem skadar minimilönehöjningen?) Corvinák, 14 januari.

• Gáspár, A., Reizer, B. (2023), Újabb hozzászólás az ismét elmaradt minimálbérvitához (En annan kommentar om debatten om fördröjd minimilön). Közgazdasági Szemle LXX. ÉVF., 2023. Április (s. 365–380.) https://www.kszemle.hu/tartalom/cikk.php?id=2116opens in new tab

• Gyulavári, T., Kártyás, G. (2023). A Kollektív szerződéses lefedettség csökkenése Magyarországon 2012-23. (Nedgången i kollektivavtalstäckning i Ungern 2012–23). Friedrich Ebert Stiftung, Budapest. https://library.fes.de/pdf-files/bueros/budapest/20640.pdfPDFopens in new tab

• Köllő, J. (2021), ' Nálunk minden fordítva történtopens in new tab ' (Hos oss har allt varit tvärtom), Magyar Narancs, 11 oktober.

• MKIK-GVI (2024), Effekten av höjningar av minimilön och garanterad minimilön på inhemska företagPDFopens in new tab. Snabb analys - 21 november 2024.

• Molnár, D., Regős, G., (2023), A minimálbér emelés mint gazdaságpolitikai eszköz (Höjning av minimilön som ett verktyg för ekonomisk politik), Polgári Szemle, 2023/1-3, s. 13-30. ' A minimálbér emelés, mint gazdaságpolitikai eszközPDFopens in new tab '

• Nábelek, F. (2022), A minimálbér és a garantált bérminimum emelésére adott vállalati válaszok, bérváltozások – 2022PDFopens in new tab (Företagssvar på minimilön och garanterade minimilönsökningar, löneförändringar – 2022), MKIK-GVI, Institutet för ekonomisk och företagsforskning vid Ungerns handelskammare och industri, Budapest.

• Pogátsa, Z. (2022), ' Az európai minimálbérre még éveket kell várniopens in new tab ' (Den europeiska minimilönen är fortfarande flera år bort'), Novekedes.hu, 20 juni.

• Sipka, P., Zaccaria, M. L. (2022), Tisztességes munkáért méltányos bérezés kontra versenyképesség – az európai minimálbér-irányelv jelentősége és várható hatásaiopens in new tab. (Rättvis lön för rättvist arbete kontra konkurrenskraft – betydelsen och de förväntade effekterna av det europeiska minimilönedirektivet). Munkajog. 2022/4. 1-8. o. december 2022. Tisztességes munkáért méltányos bérezés kontra versenyképesség – article linkopens in new tab

• Scharle, Á., Váradi, B., Krekó, J. (2022a), ' Mire és hogyan hat a minimálbér-emelés?'opens in new tab (Vad och hur påverkar minimilönehöjningen?) G7 EKONOMI, 10 december.

• Scharle, Á., Váradi, B., Krekó, J, (2022b), Mire nem jó a minimálbér-emelés?opens in new tab (Vad är minimilönehöjningen inte bra för?) G7 EKONOMI, 14 december.

• Virovácz, P. (2021), ' A túl magas minimálbér árát végül a háztartások fizetikopens in new tab ' (Hushåll betalar slutligen priset för en alltför hög minimilön), Portfolio.hu, 23 juni.