Hoppa till huvudinnehållet
Den här sidan har maskinöversatts. Se originalversionen på engelska och Eurofounds språkpolicy.
Profil av minimilönens länder för Luxemburg
Landsprofil
Senast uppdaterad: 30 June 2026

Minimilön i Luxemburg

Kristell Leduc

Information for this page was compiled during December 2025 and early 2026. Most Member States had already transposed the EU minimum wage directive at this point. Those that had not yet fully completed transposition or where the information was not yet publicly available include Bulgaria, Cyprus, Luxemburg, Poland and Portugal. These profiles will be updated consecutively as the information becomes available. Users are invited to contact our experts on minimum wage if they are aware of changes.

Dessa profiler beskriver hur minimilöner regleras och fastställs. De finns tillgängliga för alla EU-länder och Norge.

Denna profil beskriver hur minimilöner regleras och fastställs i Luxemburg. Den kan läsas som bakgrundsinformation för Eurofounds årliga översikt av minimilönesättning. Luxemburg har en lagstadgad minimilön, kallad 'minimilön' (Salaire Social Minimum, SSM). Dessutom fastställs en högre nivå för kvalificerade anställda.

Lagen av den 31 juli 2006 införde en arbetslag, som inkluderade en reform av SSM-förordningen. I den konsoliderade versionen av arbetslagen som gäller 2024 regleras SSM av konst. L. 222-1 och följande.

För närvarande genomgår SSM två typer av omvärdering (1. regelbundna justeringar vartannat år; och 2. justeringar baserade på en indexeringsmekanism), vilket förklaras mer utförligt i avsnittet 'Process för att fastställa minimilönen'. Nivån på SSM som fastställs av den regelbundna justeringen som sker vartannat år anges i konsten. L. 222-9 i arbetslagen. Till denna takt måste slutliga indexeringsbaserade justeringar läggas till efter den senaste regelbundna uppdateringen.

Den andra startade den 1 maj 2025 efter arbetslagen och justeringen av 'mobil löneskala' (échelle mobile des salaires) från arbetslagen (kapitel III, artikel 223.1 – arbetslagenopens in new tab, version från 19 december 2025).

När det gäller EU-direktivet lämnade herr Georges Mischo, arbetsminister, år 2024 in till parlamentets administration den 30 augusti 2024 ett lagförslag nr 8437 om ändring av arbetslagen för att införa direktiv (EU) 2022/2041 från Europaparlamentet och rådet den 19 oktober 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen. Fem luxemburgska kammare och organisationer har lämnat sina åsikter: Anställningskammaren (23 oktober 2024), Fackkammaren (10 december 2024), Kammaren för tjänstemän och offentligt anställda (6 december 2024), Statsrådet (10 december 2024), Handelskammaren (13 januari 2025). I maj 2025 sattes lagförslag nr 8437 på paus medan regeringen väntade på resultatet av överklagandet som Danmark och Sverige lämnat in till Europeiska unionens domstol (EU-domstolen), som ifrågasatte direktivets rättsliga grund. EU-domstolens beslut den 11 november 2025 undanröjde denna osäkerhet och banade väg för en förnyad debatt. Vid uppdateringstillfället (16 december 2025) är lagen fortfarande under utkaststatus.

De senaste ändringarna i Luxemburgs arbetslag för att anpassa sig till direktiv (EU) 2022/2041 fokuserar på förändringar av minimilönen snarare än kollektivavtal. Viktiga uppdateringar inkluderar:

  1. Kriterier för justering av minimilönen: Nya faktorer som köpkraft, lönefördelning, tillväxttakter och nationella produktivitetstrender måste beaktas vid lönejusteringar.

  2. Upphävande av ansökan om fördröjd lön: Artikel L. 222-6, som tillät arbetsgivare att skjuta upp införandet av minimilön under specifika villkor, har upphävts på grund av risker för bristande efterlevnad och brist på användning.

  3. Skydd mot osakliga uppsägningar: Avskedanden kopplade till att utöva minimilön är förbjudna. Överträdelser leder till ogiltiga avskedande, med en snabbspårsprocess för återanställning inom 15 dagar.

  4. Rådgivande organ för minimilön: En ny enhet bestående av representanter från fackföreningar, arbetsgivare och institutioner kommer att övervaka löneutvecklingen, utbyta data och tillhandahålla studier och vägledning till regeringen.

Att fastställa minimilön kräver samarbete mellan flera aktörer.

Tripartita samordningskommittén genomför sociala förhandlingar relaterade till minimilöner. Sociala förhandlingar involverar regeringen och sociala parter, inklusive representanter för arbetsgivare och arbetstagare. Dessa förhandlingar kan resultera i överenskommelser om minimilöner, vilka sedan beaktas under justeringsprocessen. Denna kommitté har bildats genom storhertiglig förordning den 26 januari 1978.

Kommittén består av:

  • Fyra regeringsmedlemmar: statsministern som innehar ordförandeskapet, nationalekonomiministern, arbets- och socialförsäkringsministern samt finansministern.

  • Fyra arbetsgivardelegater, varav två ska utses av Handelskammaren, en av Handelskammaren och en av Centrala Bondeföreningen som fungerar som Jordbrukskammaren.

  • Fyra delegater ska utses av de mest representativa fackföreningarna på nationell nivå, inklusive en representant för den offentliga förvaltningen.

Nationella institutet för statistik och ekonomiska studier (STATEC) ansvarar för att publicera konsumentprisindexet på månadsbasis. Det kan påverka löneskalan och utlösa en ny indexering av minimilönen om indexet ökar eller minskar med 2,5 % under föregående termin.

Andra rådgivande organ: 'Comité de conjuncture' ('Konjunkturcykelkommittén') och Ekonomiska och sociala rådet granskar regelbundet de ekonomiska förhållandena. De kan ge åsikter eller rekommendationer i frågor relaterade till minimilöner, inklusive justeringar baserade på olika faktorer såsom inflation och levnadskostnader. Medlemmarna i Conjuncture-kommittén representerar anställda och arbetsgivare samt olika ministerier och myndigheter.

Regeringen och sociala parter är därför de främsta aktörerna i fastställandet av lagstadgade löner, genom deltagande i ovan nämnda organ och genom

Mekanismen för att justera minimilönen i Luxemburg bygger starkt på social dialog och samråd mellan de sociala parterna, vilket innebär att beslut om minimilönen (SSM) ofta fattas kollektivt, med aktivt deltagande från fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Överväganden som leder till en justering av SSM kan baseras på olika ekonomiska och sociala faktorer, såsom inflation, levnadskostnader, produktivitet, arbetsmarknadsförhållanden och statliga policyer kring sysselsättning och social välfärd.

Den exakta proceduren för att fastställa minimilön kan variera, men generellt föreslår regeringen en höjning av den lagstadgade minimilönen efter att ha granskat relevant data och samråd med intressenter. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer kan bjudas in att delta i förhandlingar eller diskussioner för att nå en samsyn om den föreslagna höjningen. När en överenskommelse har nåtts kan regeringen formalisera höjningen av den lagstadgade minimilönen genom lagstiftning eller förordning.

När det gäller tidpunkten kan det variera beroende på de specifika omständigheterna. Processen består generellt av flera steg:

  • Dataanalyser: Ekonomiska och sociala data, såsom inflationsnivåer och produktivitetsmått, samlas in och analyseras för att förstå ekonomin och arbetsmarknaden.

  • Samråd: Regeringen samråder med de sociala parterna (fackföreningar, arbetsgivarorganisationer) om möjliga justeringar av minimilönen (SSM), med hänsyn till ekonomiska och sociala faktorer.

  • Förhandling: Diskussioner förs mellan regeringen, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer för att komma överens om ändringar av den lagstadgade minimilönen, inklusive omfattningen av höjningen och genomförandedetaljerna.

  • Lagstiftningsåtgärder: När en överenskommelse har nåtts kan regeringen ändra lagar eller regler för att formalisera ökningen av SSM.

  • Genomförande: Godkända förändringar genomförs, såsom att uppdatera lönesystem och informera arbetsgivare och anställda om nya lönenivåer. Efterlevnad av nya regler säkerställs.

Som nämnts i avsnittet 'Minimilönereglering' justeras SSM på två sätt:

  1. Den första typen av omvärdering av SSM (fastställd i art. L. 222-2 (2) i arbetslagen), som sker vartannat år, genomförs av regeringen, som lämnar in en rapport till deputeradekammaren om utvecklingen av allmänna ekonomiska förhållanden och inkomster, åtföljd, där det är lämpligt, av ett lagförslag som höjer nivån på minimilönen. Den metodik som har utvecklats baseras på Luxemburgs 'allmänna genomsnittslön' som en indikator för att bedöma om och med vilken nivå man ska höja belöningen. En begränsning är dock att varje justering måste baseras på tillgänglig data, vanligtvis hämtad från ett och ett halvt år tidigare. Olika inkomstkomponenter beaktas, såsom grundlöner, bonusar och ersättningsinkomst direkt kopplade till löner (t.ex. sjuklön). Löner bedöms upp till sju gånger minimilönen (SSM, lagstadgad minimilön), och de lägsta 20 % och de högsta 5 % av lönerna exkluderas. Referenspopulationen inkluderar individer i åldern 20 till 65 år som är anslutna till National Pension Insurance Fund samt offentligt anställda. Egenföretagare, de som är föräldralediga och vissa inaktiva individer är uteslutna. Indikatorn är den genomsnittliga timlönen, beräknad genom att dividera den totala lönen med summan av arbetade timmar i referenspopulationen.

  2. Den andra typen av omvärdering av SSM är indexeringsmekanismen, baserad på automatisk justering i takt med förändringar i levnadskostnaderna, vilken beräknas utifrån förändringar i konsumentprisindexet. Den nuvarande rättsliga grunden för det är konst. L. 222-3 i arbetslagen, som föreskriver att utan att påverka den första typen av omvärdering, ska SSM anpassas till det viktade konsumentprisindexet i enlighet med artikel L. 223-1, som i sin tur föreskriver att lönesatserna som följer av en lag, ett kollektivavtal och ett individuellt anställningsavtal ska anpassas till variationer i levnadskostnader, i enlighet med lagen som fastställer lönesystemet för statliga tjänstemän. Den vanliga regeln är att när konsumentprisindexet (KPI) beräknat av STATEC stiger eller faller med mer än 2,5 %, höjs eller sänks alla löner med 2,5 %.

Criterion

How is this defined/operationalised?

Regulation or practice

Biennial adaptation of the SSM

  • Average wage or salaries
  • total wages of the reference population
  • Sum of the hours worked by the reference population

The reference population taken into account is represented by all employees aged 20 to 65 who are compulsorily affiliated to the National pension insurance fund as well as employees aged 20 to 65 in the public sector. This reference population, therefore, does not include self-employed workers, contributors on parental leave, ‘inactive’: unemployed, early retirees, beneficiaries of a re-employment allowance.

The salaries taken into account include wages and all kinds of bonuses up to seven times the SSM. Replacement income linked directly to wages (e.g. cash sick pay or maternity pay) are treated as wages. But in this methodology, 20% of the lowest salaries and 5% of the highest salaries are eliminated in order to exclude the influence of an increase in the reference minimum wage during the wages observation period. The reference population is reduced to 75% of its initial size, resulting in a set of salaries that are not directly tied to the minimum wage.

Article 2 of the law of 12 March 1973: a new legal basis and a biennial adjustment.

The data used come from the monthly declaration of wages at the Joint Social Security Centre (CCSS).

Wage indexation

The consumer price index that impacts the wage scale

A new indexation is triggered when the semi-annual average of the Consumer Price Index, linked to the base date of 1 January 1948, rises or falls by 2.5% from the last expiration rating. The new application rating takes effect the following month, resulting in a 2.5% adjustment to wages, salaries, and pensions.

In calculating this consumer price index, the fundamental principle is to track the monthly evolution of prices for the same product or service at the same point of sale, allowing for a relevant assessment of price changes. STATEC monitors prices for various brands, types, sizes, and across different stores. Before 2018, individuals physically inspected prices in stores (7,700 prices of various goods and services being recorded). Since 2018, electronic files are now directly transmitted by several supermarkets to STATEC. In 2023, an extra 90,000 varieties were included in the calculation of the Consumer Price Index.

Henceforth, all wages and salaries in the private and public sectors, pensions, accident pension, apprenticeship & family allowances and the social inclusion income (REVIS) are adjusted to the changes in prices (Law of 27 May 1975 generalising the sliding scale of wages and salaries).

Law of 28 April 1972 (year of change). Adjustments were no longer based on a points system, but on a percentage system. From then on, each indexation bracket amounted to 2.5%.

Law of 27 May 1975 generalising the sliding scale of wages and salaries.

I slutet av 2025 hade det europeiska direktivet om minimilön ännu inte införlivats i luxemburgsk lag, eftersom utkast till lag nr 8437 — som syftar till att ändra arbetslagen för att följa direktivet — fortfarande var under granskning av Labourkommittén i parlamentet och ännu inte hade antagits definitivt. Följaktligen finns det för närvarande ingen officiell promotor i Luxemburg för att bedöma minimilönens tillräcklighet.

Enligt tillgängliga dokument, inklusive lagstiftningsakten och yttranden från fem kammare och organisationer, uppfyller den nuvarande minimilönen i Luxemburg inte någon av de referenströskelvärden som anges i direktivet, såsom 60 % av medianlönen eller 50 % av genomsnittslönen. Statsrådet ifrågasätter vilka kriterier som slutligen kommer att användas för att bedöma minimilönens tillräcklighet.

Efter bytet av arbetsmarknadsminister i december 2025 kommer regeringen att återuppta diskussionerna och utveckla en strategi för att anpassa de europeiska kraven till den nationella kontexten. Detta kommer att inkludera debatter om vilka indikatorer som bör användas, såsom om offentliga sektorns löner ska inkluderas och vilka komponenter som ska uteslutas, samt hur köpkraft ska beräknas.

Minimilönen är obligatorisk för alla företag som är etablerade i Luxemburg, beroende på den anställdes kvalifikationsnivå och ålder. Företag får inte betala mindre än minimilönen. Detta gäller även när utländska anställda är utlånade till Luxemburg.

Det finns olika nivåer, definierade som en procentandel av den sociala minimilönen, beroende på ålder och kvalifikationer.

Groups of workers

% of SSM full rate

Workers aged 15 to less than 17 years old

75

Workers aged 17 to less than 18 years old

80

Pupils and students during the school holidays employed in seasonal employment

80

Non-qualified workers aged 18+

100

Employees with professional qualification aged 18+ (art. 222-4 (1) Labour Code)

120

Konst. L. 211-5 i arbetslagen föreskriver att arbetstimmar inte får överstiga åtta timmar per dag och 40 timmar per vecka (utom om det tillämpliga kollektivavtalet kan sätta lägre gränser).

Den sociala minimilönen definieras både som månadslön (dvs. 173 timmar per månad) och timlön (månadsavgift delad med 173 – artikel 222-9 i arbetslagen). Dessutom betalas löner (inklusive SSM) i Luxemburg ut till arbetstagare under 12 månader (förutom gällande kollektivavtal som föreskriver annat), och de kan även ha ytterligare bonusar, gratifikationer eller utbetalningar fördelade över ytterligare månader.

Konst. L. 221-1 i arbetslagen föreskriver att 'Den angivna lönen/ersättningen betalas ut varje månad, senast på den sista dagen i den aktuella kalendermånaden' och Art. L. 222-9 i arbetslagen säger att 'Den timlön som motsvarar den månadsavgift som anges i punkt 1 erhålls genom att dela denna månadsavgift med etthundrasjuttiotre'.

Arbetsgivare i Luxemburg får inte betala en anställd under minimilön, oavsett affärsverksamhet och alla bonusar är utöver minimilönen (ITM:s riktlinjeropens in new tab, Art. L. 222-1 i arbetslagenopens in new tab).

I Luxemburg kan förmåner i natura (bostad, tjänstebilar, gratis eller subventionerade måltider, sjukförsäkring etc.) antingen ingå i lönen eller betalas utöver lönen (art. L. 221-1 i arbetslagenopens in new tab). Detta beror på arbetsgivarens praxis och överenskommelserna mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Dessa förmåner kan betraktas som en del av den anställdes totala ersättningspaket eller erbjudas separat från ekonomisk ersättning. Specifika villkor varierar beroende på företagets policy och eventuella tillämpliga kollektivavtal.

Sammanfattningsvis, här är de komponenter som räknas mot minimilönen

Component

Description

Basic salary

Defined in the contract as the agreed monthly/hourly pay.

Bonuses

Usually in addition, unless explicitly included in the basic wage. It depends on employer-employee agreement or collective agreement

Overtime allowances

No, it is paid on top of the minimum wage.

Avdrag som tillåts enligt lag:

Deduction type

Description

Board and lodging provided by employer

Deduction allowed if agreed in the contract but must not reduce wage below legal minimum.

Social security contributions

Deduction allowed - Mandatory deductions

Taxes

Deduction allowed - Mandatory deductions

Other deductions

Only if legally permitted or contractually agreed and must respect statutory minimum wage.

Källa: Luxemburgs arbets- och gruvinspektion (Inspection du Travail et des Mines – ITM) - löneinformationopens in new tab och minimilönens beloppopens in new tab, webbplats, uppdaterad december 2025.

Arbetskammaren (CSL) – definition av begreppet ersättningopens in new tab

Arbetslagen, art. L. 221-1, 222-1,opens in new tab uppdaterad december 2025.

Varje månad, även om ingen omvärdering har skett, publicerar Socialförsäkringsministeriet och Allmänna Socialförsäkringsinspektionen (IGSS) de sociala parametrar som gäller åtminstone från denna period.

Luxemburgs arbetskammare (Chambre des Salariés du Luxembourg, CSL) publicerar varje år en rapport som ger en översikt över landets sociala situation, i samband med frågan om minimilön. En av dem är tillägnad 'fattigdom och ojämlikheter', och en sektion fokuserar på befolkningen som får social minimilön.

År 2023 genomförde Luxemburgs Fackliga Kammare betydande arbete genom att publicera en omfattande rapport med fokus på individer som tjänar löner nära minimilönen (SSM). Denna publikation erbjuder både beskrivande och tidsmässiga analyser av denna demografi. Dessutom inkluderar den en jämförande granskning av minimilönen för okvalificerad (SSM-NQ) på både nationell och europeisk nivå, vilket tydligt belyser dess otillräcklighet i att uppfylla internationellt erkända standarder. Dessutom introducerar rapporten två nya och insiktsfulla analyser som tidigare inte utforskats i Luxemburg.

Det är värt att notera att en preliminär studie med liknande titel genomfördes av en författare från General Social Security Inspectorate (IGSS) år 1996.

1 September 2026
Minimilöner 2026: Årlig översyn
Fastställandet av minimilön i hela EU har blivit ett alltmer dynamiskt och noggrant övervakat politikområde, format av införandet av EU:s direktiv om minimilön och ett decennium av ihållande reala tillväxt i lagstadgade nivåer. Denna rapport undersöker de lönebeslutsdiskussioner som ägde rum i medlemsstaterna och Norge 2025, med fokus på länder med och utan nationell minimilön, samspelet mellan minimilöner och kollektivavtal i lågavlönade sektorer, samt den växande rollen av indikativa referensvärden i utformningen av nationella beslut.
Read more
Forskningsrapport
30 January 2026
Verklig tillväxt i minimilöner 2026, både i takt med framsteg och en nedgång i medlemsstaternas ambitioner
De flesta EU-medlemsstater ändrade nivån på sin nationella minimilön från och med 1 januari 2026 och, precis som året innan, är den allmänna bilden en av betydande ökningar – som betydligt överstiger prisökningarna.
Read more
Artikel
Flag of the European UnionThis website is an official website of the European Union.
European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions
The tripartite EU agency providing knowledge to assist in the development of better social, employment and work-related policies

All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.

See all EU institutions and bodies