Minimilön på Malta
Information for this page was compiled during December 2025 and early 2026. Most Member States had already transposed the EU minimum wage directive at this point. Those that had not yet fully completed transposition or where the information was not yet publicly available include Bulgaria, Cyprus, Luxemburg, Poland and Portugal. These profiles will be updated consecutively as the information becomes available. Users are invited to contact our experts on minimum wage if they are aware of changes.
Denna profil beskriver hur minimilöner regleras och fastställs på Malta. Den kan läsas som bakgrundsinformation för Eurofounds årliga översikt av minimilönesättning.
På Malta finns en lagstadgad minimilön – känd som National Minimum Wage – och är (nästan) allmänt tillämplig. Dessutom fastställs minimilöner för ett antal (lågavlönade) yrken i lagstadgade löneregleringsbeslut.
I oktober 2023 nåddes enhälligt enhälligt enighet mellan alla arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och regeringsrepresentanter om höjningarna av Maltas minimilön, utöver COLA, under de kommande fyra åren. Den föreskriver årliga höjningar för priserna för 2024 till 2027 utöver den lagstadgade COLA (Cost of Living Adjustment) som ges under samma tidsperiod. De under 18 år kommer att se liknande ökningar.
Den huvudsakliga källan som ger riktlinjer för processen att fastställa minimilöner på Malta är Employment and Industrial Relations Act, som först antogs 2002 och konsekvent ändrades.
Nationell minimilön Nationell Standardorder (Underordnad lagstiftning 452.71)opens in new tab
Nationell standardorder för löneökning (Underordnad lagstiftning 452.65)opens in new tab
Juridisk anmälan 288 från 2025 (sektorsbeslut från Lönerådets lönereglering)opens in new tab
Juridisk meddelande 289 från 2025 (Nationell minimilön National Standard Order)opens in new tab
Juridisk anmälan 290 från 2025 (Kostnadsjustering)opens in new tab
Lagen om anställning och arbetsmarknadsrelationer (EIRA, 2002)opens in new tab
Höjningarna av den lagstadgade nationella och sektorsspecifika minimilönen baseras på Cost-of-Living Adjustment (COLA), som beslutades i december 1990 mellan fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och regeringen. En oberoende trepartskommitté (inrättad för att säkerställa att statistiken fungerar rättvist) styr beräkningen av detaljhandelsprisindexet. Därefter beräknar en statlig statistiker de levnadskostnadsökningar som läggs till minimilönen.
Det är anmärkningsvärt att den högsta nivån av trepartsdiskussion mellan de sociala parterna i Malta äger rum vid Maltarådet för ekonomisk och social utveckling (MCESD). Minimilöner diskuteras dock främst inom den trepartsbaserade arbetsmarknadsnämnden (ERB), som inrättas genom artikel 3 i lagen om anställning och arbetsmarknadsrelationer och består av en oberoende ordförande, direktören ansvarig för anställning och arbetsmarknadsrelationer som ska agera vice ordförande, fyra representanter för anställda tillhörande representativa fackföreningar, fyra representanter för arbetsgivare som tillhör representativa arbetsgivarorganisationer, och tre andra ledamöter utsedda av ministern. Styrelsen ansvarar för att ge rekommendationer till ministern angående anställningsvillkor. Specifikt rekommenderar den nationella minimistandardvillkor för inkludering i en nationell standardorder samt sektorsvillkor för inkludering i en sektorsregleringsorder. Dessutom ger styrelsen råd till ministern i frågor som rör anställningsvillkor eller frågor som ministern hänvisar till den.
För att få en fullständig översikt över de inblandade aktörerna bör det också nämnas att Legal Notice 66 från 2023 inrättade Low Wage Commission, en expertkommitté bestående av 15 medlemmar, bestående av ordföranden, fyra medlemmar nominerade av arbetarorganisationer i MCESD, fyra medlemmar nominerade av nationella arbetsgivarorganisationer i MCESD, och sex medlemmar som representerar Maltas regering. Låglönekommissionen inrättades ursprungligen genom det trepartsavtal av den 28 april 2017 ("Nationellt avtal om minimilön"). Bland Low Wage Commissions uppgifter nämner Legal Notice 66/2023 (art. 5): att avgöra om minimilönen behöver ses över, säkerställa att minimilönerna fastställs på en tillräcklig nivå, definiera de nationella kriterierna för minimilönen, ta hänsyn till pristrender och höjningar i ett antal utvalda kollektivavtal för anställda på låga nivåer, Specifikt att säkerställa att varje förändring av minimilönen är överkomlig vad gäller sektorsmässiga sårbarheter, konkurrenskraft och produktivitetsvinster, samt att säkerställa tillräcklig minimilön samt att de sociala parterna snabbt och effektivt delaktigt är i processen att granska och utvärdera minimilönens tillräcklighet. Dessutom krävs aktivt deltagande i forskningsarbete för att uppfylla de funktioner som kommissionen inrättades för (art. 8).
Sociala parter är därför de huvudsakliga aktörerna i fastställandet av minimilöner, tillsammans med regeringen (och ministern med ansvar för anställning och arbetsmarknadsrelationer specifikt), tack vare deras engagemang i MCESD, ERB och Low Wage Commission.
Den lagstadgade nationella minimilönen och de löner som anges i löneregleringsbesluten uppdateras årligen. Faktum är att finansministern tillkännager sådana ändringar i budgettalet. Sådana uppdateringar sker utöver de ökningar som föreskrivs i kollektivavtal. COLA-höjningen träder i kraft varje 1 januari året därpå.
När det gäller processen att fastställa de lagstadgade minimikraven ger Employment and Industrial Relations Act (art. 4) följande grundläggande normer:
När ministern mottar någon nationell standard- eller sektorsrekommendation från Employment Relations Board (ERB) kan han utfärda en nationell standardorder eller en sektorsföreskrift, beroende på fall, som publiceras i Gazette, vilket ger verkställande åt styrelsens rekommendation att översätta den till rättsliga normer.
Om ministern anser det lämpligt kan han hänskjuta rekommendationen tillbaka till styrelsen för omprövning.
Om så är fallet kan styrelsen, efter att ha omprövat rekommendationen, lämna in den igen med eller med eller utan ändringar.
Med inrättandet av Low Wage Commission (LWC) år 2023 föreskrivs vidare (art. 8 (3) i Legal Notice 66 från 2023) att LWC ska lämna sina rekommendationer till premiärministern och ministern med ansvar för social dialog vart fjärde år, varav den första ska ske 2023.
I oktober 2023 nåddes en överenskommelse mellan arbetsgivare, fackföreningar och regeringsrepresentanter om höjningarna av Maltas minimilön under de kommande fyra åren. Denna konsensus, möjliggjord av den nyinrättade kommissionens arbete, anses vara historisk, där arbetsmarknadsparterna strävar efter en balans mellan ökad produktivitet, rättvis lön för arbetstagare och transparenta höjningar av minimilönen fram till 2027. Detta innebär att minimilönen under dessa fyra år skulle ha höjts mer än den lagstadgade COLA (Cost of Living Adjustment) som tillhandahölls under samma tidsperiod. Low Wage Commission planerar att fortsätta sitt arbete, med ytterligare en minsta löneändring utöver COLA-justeringen planerad till 2027, om det behövs.
Det finns inga specifika kriterier som uttryckligen anges i lag som binder Employment Relations Board eller regeringen vid rekommendationer om ändring av den lagstadgade standarden eller sektorslöner (den första), eller vid utfärdande av rättsliga order som ändrar dem (den andra).
Ett system som kopplar samman den årliga höjningen av lagstadgad nationell standardlön och sektorslöner är dock i kraft. Den kallas Cost-of-Living Adjustment (COLA, redan nämnd i tidigare kapitel) och är strikt kopplad till detaljhandelsprisindexet (RPI), vilket därför är huvudkriteriet för fastställande av lagstadgad minimilön både i nationell och sektorsiell lagstadgad lönesättning.
Därför representerar COLA minimijusteringen av minimilönen. COLA beräknas utifrån en tolvmånaders glidande medelinflation per september, multiplicerat med 'grundlönen', där det officiella inflationsindexet är detaljhandelsprisindexet (RPI). 'Grundlönen' representerar en lönenivå som fastställdes 1990 och som sedan dess har höjts årligen av COLA. En egenskap hos COLA är att, till skillnad från andra former av löneindexering som observeras i europeiska länder, ges ersättning med ett fast belopp, oberoende av lönenivån, snarare än en procentuell indexering. Därför är den procentuella löneökningen mindre vid högre lönenivåer jämfört med grundlönen.
Det finns inget specifikt kriterium i avtalet från 2023, men det hänvisar till EU-direktiv 2022/2041 för att säkerställa en tillräcklig minimilön. Enligt Low Wage Commission Regulations (L.N. 66 från 2023) har kommissionen dock ansvar för att ta hänsyn till pristrender och löneökningar från kollektivavtal för låginkomsttagare. Dessutom utvärderar den genomförbarheten av förändringar i minimilönen genom att beakta sektorsspecifika sårbarheter, konkurrenskraft och produktivitet.
Den lagstadgade minimilönen på Malta täcker alla maltesiska arbetare. Det finns dock 32 löneregleringsorder som specificerar minimilön och andra villkor för specifika yrken inom vissa sektorer. De 32 yrkes- och sektorsminimikraven får inte vara lägre än den nationella minimilönen (enligt art. 3, Underlagslagstiftning 452.71 och art. 5, L.N. 289/2025).
Det finns inga uttryckliga undantag från tillämpligheten av lagstadgade minimikrav (vare sig standard- eller sektorsnivå).
National Minimum Wage National Standard Orderopens in new tab (Underlagslagstiftning 452.71), som reglerar den nationella minimilönen, specificerar också två underminimilöner beroende på åldersgrupper: en för arbetstagare som är 17 år och en annan för arbetare under 17 år.
Förutom den lagstadgade minimilönen finns det 32 löneregleringsorderopens in new tab som anger minimilön och andra villkor för specifika yrken inom vissa sektorer, vilka – som nämnts i föregående avsnitt – inte får vara lägre än den nationella minimilönen (enligt art. 3, underordnad lagstiftning 452.71 och art. 5, L.N. 289/2025).
Employment Relations Act binder inte styrelsen eller regeringen att fastställa tim-, vecko- eller månadsarvoden, men Standard Order och de allra flesta sektorsbeslut anger minimibeloppet i veckopriser, med mycket få undantag – Wage Regulation Orders där löner anges i årliga, månatliga eller dagliga avgifter.
Enligt artikel 2 i National Minimum Wage National Standard Order (Subsidiär lagstiftning 452.71) ska den nationella minimilönen för deltidsanställda beräknas proportionellt till samma timlön som en jämförbar heltidsanställd som tillämplig enligt minimilönen i den relevanta Wage Regulation Order, eller i fall där en Wage Regulation Order inte är tillämplig, till en timlön som inte underlägser den nationella standardminimilönen som gäller, enligt schemat och delad med fyrtio.
40-timmars arbetsvecka föreskrivs i L.N. 247 från 2003 (Organisation of Working Time Regulations). Dessutom publicerar Department of Industrial and Employment Relations (DIER) ett resurspaket för praktiker inom arbetsrätt, som inkluderar den officiella timtaxan (motsvarande veckolönen dividerad med 40 timmar).
Lön ska betalas med jämna mellanrum som inte överstiger fyra veckors eftersläpning. Dock kan olika löneperioder avtalas i ett kollektivavtal.
L.N. 247 från 2003 (Organisation av arbetstidsregler)opens in new tab
Avdelningen för industri- och anställningsrelationer (DIER), resurspaket 2026PDFopens in new tab
Den 'grundläggande' nationella minimilönen är exklusive lagstadgade bonusar, övertidsersättning och semesterersättning. Den fulla lagstadgade bonusen som ska betalas ut var sjätte månad är €135,10, medan den fullständiga lagstadgade veckoersättningen är €121,16. Dessutom kan ett anställningsavtal, förutom att ange grundlönen, även innehålla en klausul om ersättning som ska betalas ut för ett antal arbetade timmar utöver den normala arbetsveckan.
Inga regelbundna rapporter om fastställande av minimilön på Malta har identifierats.
Maltas regering (odaterat), National Minimum Wage National Standard Orderopens in new tab
Maltas regering (2023), Nationell överenskommelse om minimilön enligt rekommendation av Low Wage Commission, parlamentarisk fråga 13024.
Avdelningen för industri- och anställningsrelationer (odaterat), Nationell minimilönopens in new tab (DIER)opens in new tab
Department for Industrial and Employment Relations (2025), Resource Pack 2026PDFopens in new tab
Vella, M. (2014), 'Effekten av minimilön på sysselsättningen på Malta'. Bank of Valletta Review, nr 49, sommaren 2014.
Abela, G. (2024), 'Uppskattade effekter av de senaste tilläggshöjningarna av Maltas nationella minimilön'. Maltas centralbank, policynotis, december 2024.
