Ungdomar

EU-sammanhang

Sysselsättning för ungdomar och frågor som påverkar unga står fortsatt högt på EU:s politiska agenda och det finns en stor oro över att unga kan bli de som drabbas hårdast av de sociala och ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen. De unga betalade det högsta priset under förra recessionen och för att undvika att upprepa historien har Europeiska kommissionen föreslagit en förstärkt ungdomsgaranti som ett konkret politiskt instrument för att hantera sysselsättningen och de sociala konsekvenserna av covid-19. Detta syftar till att säkerställa att alla unga människor under 30 år får ett anställningserbjudande av god kvalitet, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom fyra månader från det att de blivit arbetslösa eller gått klart en utbildning.

Detta initiativ bygger på tidigare åtgärder på europeisk nivå. Syftet med meddelandet från kommissionen 2017 ”Att investera i Europas unga” var att ge stöd till unga i form av ett ungdomspaket. Detta paket främjar bättre möjligheter till anställning, via ungdomsgarantin och initiativet för ungdomssysselsättning som lanserades 2013, bättre möjligheter genom utbildning samt bättre förutsättningar för solidaritet, rörlighet i utbildningssyfte och deltagande.

Som en del av detta arbete fastställs ett ramverk för samarbete med medlemsstaterna om deras ungdomspolicyer i EU:s senaste ungdomsstrategi (2019–2027) som antogs den 26 november 2018. Åtgärderna grupperas i tre huvudområden kring orden ”engagera”, ”sammanföra” och ”stärka”.

I januari 2020 presenterade kommissionen sitt meddelande ”Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar”. Detta banade vägen för en åtgärdsplan för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som upprepar EU:s åtagande för ungdomsgarantin.

När det framgick att unga var bland de mest utsatta för allvarliga sociala och ekonomiska konsekvenser av covid-19-pandemin och restriktiva åtgärder lanserade kommissionen i juli 2020 ett paket till stöd för ungdomssysselsättning som struktureras kring fyra områden för att ge en ”väg till jobb” för nästa generation. Kommissionen presenterade ett förslag till rådets rekommendation om ”en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti” för att ersätta rekommendationen från 2013. Detta initiativ kopplar till behoven hos företagen att tillhandahålla den kompetens som behövs, särskilt för den gröna och digitala omställningen. Genom initiativet utökas åldersspannet som täcks av ungdomsgarantin från 15–24 år till 15–29 år. Paketet innehåller även ett förslag till yrkesutbildning, en förnyad impuls för lärlingsutbildning och ytterligare åtgärder till stöd för ungdomssysselsättning.

Genom handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter som föreslagits av Europeiska kommissionen i mars 2021, och efter en deklaration från toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Porto 2021, infördes nya, ambitiösa mål för unga, såsom att minska andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar från 12,6 procent (2019) till 9 procent senast 2030.

• EUR-Lex: Att investera i Europas unga
• Europeiska kommissionen: EU:s ungdomsstrategi
• Europeiska kommissionen: Ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar
• Europeiska kommissionen: Den förstärkta ungdomsgarantin
• EUR-Lex: Stöd till ungdomssysselsättning: en väg till jobb för nästa generation
• Europeiska kommissionen: Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter

Huvudbudskap

• Unga har drabbats av stora ekonomiska och sociala konsekvenser som ett resultat av kraftigt ökad arbetslöshet sedan 2008. Den ekonomiska förlusten för EU av att ha ett så stort antal ungdomar som står utanför arbetsmarknad och utbildning beräknas ligga på över 153 miljarder euro per år.
• Krisen 2008–2013 visade att unga var mer sårbara för ekonomisk recession jämfört med andra åldersgrupper. Ungdomsarbetslösheten steg kraftigt till över 40 procent i många medlemsstater och andelen unga som varken arbetade eller studerade låg på en historisk topp på 16 procent i hela EU:s befolkning i åldrarna 15–29 år.
• Trots EU:s och medlemsstaternas politiska insatser för att stödja unga i efterdyningarna av finanskrisen 2008 drabbades unga även hårdast av förlorade arbetstillfällen under covid-19-krisen. Unga i åldern 18–29 år var överrepresenterade i de sektorer som drabbades hårdast av pandemirestriktioner och hade i högre grad visstidsanställningar eller deltid. Av dessa unga som svarade på minst två omgångar av undersökningen Leva, arbeta och covid-19 rapporterade 12 procent att de hade förlorat sitt arbete och 12 procent av studenterna stod även inför arbetslöshet.
• Arbetslösa eller icke yrkesverksamma unga löpte större risk att drabbas av otrygga boendeförhållanden än andra grupper under pandemin (17 procent under våren 2021) och rapporterade ha svårt att klara sig ekonomiskt (43 procent) samt sakna besparingar (39 procent), men över hälften av ungdomarna rapporterade att de bodde hos sina föräldrar, vilket gav viss säkerhet. Om inte unga kan delta aktivt i utbildning och på arbetsmarknaden finns det en stor risk för ett långsiktigt utanförskap med allvarliga konsekvenser för deras och samhällets framtid.
• Covid-19-krisen hade en oproportionerlig inverkan på ungas tillfredsställelse med sina liv och psykiskt välbefinnande jämfört med äldre grupper. Detta förbättrades mellan våren och sommaren 2020 när nedstängningarna lättades, men sjönk till den lägsta nivån våren 2021 när restriktioner och skolstängningar återinfördes, vilket bidrog till minskad tillfredsställelse och sämre psykiskt välbefinnande, där nästan två tredjedelar av de unga löpte risk att drabbas av depression.
• Ungas tillit till institutioner totalt sett var fortsatt högre än andra grupper, trots att de drabbades hårdast av covid-19-krisen vad gäller psykisk hälsa och sysselsättning. Det kommer att vara viktigt för beslutsfattare att bygga på detta sociala kapital och se till att investeringarna i unga fortsätter att ligga högt på EU:s politiska agenda.
• En stor mängd åtgärder infördes för att stödja unga under pandemin. Dessa inkluderade en förstärkt europeisk ungdomsgaranti, nationella initiativ för att se till att ungdomar deltar i utbildning samt åtgärder för att minska hinder för befintligt ekonomiskt stöd och socialt skydd, särskilt för unga. Många av dessa politiska åtgärder var dock tillfälliga. För att garantera bättre motståndskraft vid framtida kriser kommer det att vara avgörande att politiska beslutfattare prioriterar långsiktiga åtgärder för unga, såsom permanenta förbättringar av tillgången till arbete och lärlingsutbildningar samt åtgärder för att öka jobbsäkerheten.

Eurofound has carried out a large body of work on youth issues related to employment, quality of life and social cohesion. In light of the economic and social crisis following the COVID-19 pandemic, research continues to look at issues affecting young people in several topic areas, particularly employment and labour markets, living conditions and quality of life, as well as access to public services.

COVID-19 and its impact on young people

Eurofound’s unique e-survey, Living, working and COVID-19, provides an insight into the impact of the pandemic on people's lives, including young people, with the aim of helping policymakers shape the response to this crisis. Carried out in several rounds, it allows for comparison of the challenges facing young people during the different stages of living through the pandemic.  

Building on this research, Eurofound has analysed the impact of COVID-19 on young people in the EU in terms of employment, their economic situation, social exclusion, mental well-being and trust in institutions. It also provides an overview of the policy measures put in place to reduce the economic and social impact of the pandemic on young people. 

• Publication: Impact of COVID-19 on young people in the EU
• Database: EU PolicyWatch
• Blog: Youth in a time of COVID
• Event: Watch the webinar - Being young in the COVID-19 pandemic
• Blog: Is history repeating itself? The impact of the COVID-19 crisis on youth

2008–2013 crisis and jobs

In the aftermath of the 2008–2013 crisis, EU unemployment soared to alarming levels, hitting 20% for those aged 15–29 and reaching even higher levels in individual Member States. With the help of the Young Guarantee and other measures, youth unemployment has recovered in recent years, finally reaching pre-crisis levels in 2019. But the questions remain as to where the jobs are and how young people can be helped, particularly those who are disengaged from the labour market over the long term. The reinforced Youth Guarantee will be crucial here in reacting to the COVID-19 crisis and in avoiding another sharp increase in youth unemployment. Eurofound's research provides a broad range of inputs to the development of youth policy, looking at:

• long-term unemployed youth
• start-up support for young people
• youth entrepreneurship in Europe
• mapping youth transitions in Europe
• youth and work and policy pointers aimed at improving this aspect of life for young people
• helping young workers during the crisis and the contributions of social partners and public authorities
• experiences of the Youth Guarantee in Finland and Sweden
• young people not in employment, education or training.

The focus of research has recently been adapted to examine the effects of COVID-19 on young people in Europe.

NEETs and exclusion

Alongside high unemployment, since 2008 the Member States have been dealing with the disproportionate impact of the recession on young people under 30, even those with higher levels of education. The number of those aged 15–29 who were not in employment, education or training (NEET) rose rapidly after 2008, but had been declining again since 2014, returning to pre-crisis levels by 2018. Yet the rates remained high in some Member States, particularly Italy and Greece. Eurofound seeks to understand the economic and social consequences of youth disengagement from the labour market and education.

Research on the impact of COVID-19 on young people has focused on the economic and social situation of young people at the onset of the pandemic, particularly NEETs. It describes the labour market participation of young people during the period 2007–2020 and discusses the characteristics and diversity of NEETs.

• Topic: NEETs

Some young people face particular difficulties in accessing employment: for example, those who have a disability or other health problem are 40% more likely of becoming NEET than others. A policy of active inclusion is seen as the most appropriate for addressing these difficulties. Eurofound has analysed active inclusion policy for young people with disabilities or health problems in 11 EU Member States.

Youth dimension in Eurofound’s surveys

The youth dimension is relevant across many areas of Eurofound research, including its surveys.

The Living, working and COVID-19 e-survey, carried out in several rounds in 2020 and 2021, explores the impact of the pandemic across age groups. Topics affecting young people include job loss and insecurity, mental well-being, social exclusion and optimism about the future, experiences with online education, trust in institutions and access to public services. The findings show that young people are again being hard-hit by the social and economic impacts of yet another crisis.   

• Publication: Living, working and COVID-19 (Update April 2021): Mental health and trust decline across EU as pandemic enters another year 
• Data: Living, working and COVID-19 data

The European Quality of Life Survey (EQLS) 2016 found important differences between age groups in relation to quality of life, social inclusion, the quality of society and access to public services. EQLS data have also been used to compile a policy brief on the social situation of young people in Europe.

• Survey: European Quality of Life Surveys (EQLS)

The European Working Conditions Survey (EWCS) 2010 revealed that some aspects of the working conditions of young workers (under 25) differ considerably from those of older workers. Data from the EWCS 2015 have shown that the skills gap between younger and older workers is gradually closing.

• Survey: European Working Conditions Surveys (EWCS)

Eurofound’s COVID-19 survey used various questions from the EQLS and EWCS, adapting them where necessary for the purpose of the survey.