&w=3840&q=90)
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter
EU-institutionerna proklamerade gemensamt den europeiska pelaren för sociala rättigheter i november 2017, följt av en handlingsplan för dess genomförande i mars 2021. Initiativet innehåller 20 principer som syftar till att "ge medborgarna nya och effektiva rättigheter". De viktigaste principerna är uppbyggda kring tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden; rättvisa arbetsvillkor. samt socialt skydd och social inkludering. Pelaren fungerar som EU:s kompass för att uppnå bättre levnads- och arbetsvillkor och stödja återhämtningen från covid-19-pandemin.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
From Gothenburg to Porto: Upward convergence through the European Pillar of Social Rights
This policy brief assesses upward convergence across the EU since the 2017 European Pillar of Social Rights (EPSR) proclamation. Using the headline indicators of the Social Scoreboard and applying Eurofound’s convergence framework, which is grounded in scientific literature and the most commonly used statistical measures of convergence, the analysis examines the key dimensions of the EPSR. The results show that significant progress has been made in core labour market indicators, such as employment and unemployment.
However, challenges remain. Improvements have been rather limited in reducing overall poverty and housing cost burdens. Divergence is evident in areas such as basic digital skills and household disposable income, indicating widening disparities. Critically, indicators in fundamental areas such as the disability employment gap and self-reported unmet needs for medical care show concerning downward trends. Furthermore, the analysis reveals that, despite aggregate improvements, inclusive growth has not reached all socio-demographic groups, with vulnerable groups experiencing widening relative disparities. The findings offer crucial insights for the new EPSR Action Plan and the upcoming Porto Social Forum Summit in September 2025.
50 år av social förändring i Irland och Europa
I det här avsnittet av podcasten Eurofound Talks samtalar Mary McCaughey med Eurofounds biträdande direktör Maria Jepsen och Barry Colfer, forskningschef vid Institute of International and European Affairs (IIEA), om europeiska sociala förändringar under de senaste 50 åren, Eurofounds roll i dessa förändringar, hur Irland i sig har utvecklats och förändrats och de utmaningar som för närvarande finns vid horisonten.50 years supporting better policies for a strong social Europe
Improving the lives of people in Europe, strengthening social dialogue, and embracing the principle that economic competitiveness and social progress are complementary objectives are the very essence of Eurofound.Eurofound kommer att vara en viktig kunskapskälla för EU:s institutioner, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter vid genomförandet av initiativen inom pelaren under 2021 och därefter. Arbetsmiljöbyrån har tagit fram en mängd uppgifter om frågor som är centrala för pelaren, bland annat minimilöner, jämställdhet, ungdomssysselsättning, kompetens och utbildning, plattformsarbete, ett åldrande samhälle och socialt skydd.
Ett kompendium med artiklar som är organiserade kring Europeiska kommissionens sex prioriteringar för Europa ger en ögonblicksbild av några av de forskningsområden som är kopplade till pelaren. viktiga frågor för EU:s institutioner under det kommande årtiondet. och trender som vi har observerat när det gäller livskvalitet och arbetsvillkor i hela EU.
I Eurofounds arbetsprogram för 2021–2024 fastställs en tidsplan för projekt som kommer att ge värdefulla insikter för att förverkliga pelarens mål.
Minimilöner
Pågående forskning om utvecklingen av minimilöner i EU:s medlemsstater rapporterar om hur de fastställs och hur de har utvecklats i nominella och reala termer. Detta är ett ämne där Eurofound har en väletablerad meritlista.
Jämställdhet
Eurofounds forskning handlar bland annat om insyn i lönesättningen i Europa, kvinnor i ledande ställning, finansiering av kvinnligt företagande, diskriminering av män i arbetslivet och jämställdhet i arbetslivet.
Sysselsättning för ungdomar
Eurofound har nästan ett årtionde av resultat till stöd för detta ämne, genom att analysera populationen av unga som varken arbetar ellerstuderar, de negativa konsekvenserna av detta och den beräknade förlusten för EU:s ekonomi, samt politiska strategier för att ta itu med långtidsarbetslöshetenbland unga
Kompetens och utbildning
Omfattande forskning om kompetens på den europeiska arbetsplatsen omfattar information om utbildning, arbetsorganisation och arbetsutformning samt kompetensglapp. Kompetens- och utbildningsbehov lyfts också fram i forskningen om digitalisering och plattformsarbete.
Arbete på plattform
Forskning har analyserat de vanligaste typerna av plattformsarbete när det gäller sysselsättning och arbetsvillkor.
Ett åldrande samhälle
Eurofound har utförligt kartlagt åtgärder för att behålla och återintegrera äldre arbetstagare på arbetsmarknaden, t.ex. flexibla arbetsalternativ som erbjuder mer hållbar sysselsättning. Forskning om arbete efter pensioneringen i EU visar att man måste ta itu med inkomstklyftorna mellan könen.
I Eurofounds europeiska undersökning om livskvalitet analyseras de ihållande utmaningar som vissa åldersgrupper står inför och frågor om hur effektivt det sociala skyddet.
Lyssna på vår podcast Eurofound Talks med Nicolas Schmit, EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, om hur man genomför den europeiska pelaren för sociala rättigheter och gör Europa till en bättre, rättvisare, grönare och mer digital plats att leva och arbeta på.
Den 14 januari 2020 offentliggjorde EU-kommissionen ett meddelande där den redogör för sina socialpolitiska ambitioner och beskriver de utmaningar som måste övervinnas i EU. Genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter kommer att vara avgörande för att uppnå ett starkt socialt Europa och skapa rättvisa i medborgarnas vardag. Det är den sociala strategin att se till att omställningarna i kommissionens mål om klimatneutralitet, digitalisering och demografiska förändringar är socialt rättvisa och rättvisa.
Den 4 mars 2021 lade kommissionen fram sin handlingsplan för att fullt ut genomföra pelaren. I handlingsplanen fastställs ambitionen om ett starkt socialt Europa som fokuserar på sysselsättning och kompetens och som banar väg för en rättvis, inkluderande och resilient återhämtning från krisen. Den omvandlar de 20 principerna till konkreta åtgärder och insatser för att se till att pelaren blir verklighet för medborgarna i deras vardag och fastställer nya mål för 2030 för sysselsättning, kompetens och socialt skydd.
Den uppdaterade sociala resultattavlan, som åtföljer pelaren, syftar till att övervaka medlemsstaternas resultat på sysselsättningsområdet och det sociala området utifrån de olika dimensioner som beskrivs i pelaren för att kontrollera framstegen i genomförandet.
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
30 September 2021
COVID-19: A turning point for upward convergence in health and healthcare in the EU?
The impact of COVID-19 has moved public health up the EU social policy agenda. As the EU directs its efforts towards establishing a European Health Union to guard against future health crises, this policy brief examines the extent to which the EU achieved upward convergence in terms of health and healthcare outcomes, as well as health expenditures and delivery, prior to the pandemic. It also examines convergence patterns in infections and deaths from COVID-19 and in the mitigating measures adopted by the EU and national governments.
The findings indicate that, from 2008 to 2019, the health of EU citizens improved overall, and Member States converged in health outcomes, but disparities in government expenditures and delivery of health services continued to widen. Against this background, the COVID-19 pandemic caused further divergence, with death and infection tolls varying greatly across countries. The policy brief stresses that a European Health Union would ideally not only reinforce the crisis preparedness of the EU but also ultimately enable convergence in health and healthcare indicators across its Member States.
16 September 2021
Towards the future of Europe: Social factors shaping optimism and pessimism among citizens
For more than a decade, uncertainty about the future in most parts of the EU has been growing. Many people believe society is in decline and this has given rise to a general sense of pessimism. Is there a link between the rising popularity of anti-establishment parties and increasing pessimism? These negative sentiments could adversely affect the political climate within individual Member States and also undermine the legitimacy of the European project. This report identifies the key drivers of people’s perceptions about the future and explores whether optimists and pessimists differ in their socioeconomic, cultural and political characteristics. To examine the extent to which optimists and pessimists behave and feel differently, the report looks at their socioeconomic and sociopolitical profiles. Finally, it explores how the level of optimism differs in the Member States in relation to country context. The analyses use data from before the COVID-19 pandemic, and the results demonstrate the importance of monitoring how people’s feelings about the future evolve during the recovery from the crisis.
7 December 2020
Programming document 2021–2024: Towards recovery and resilience
This programming document describes Eurofound’s planned work over the programming period 2021–2024. It sets out the policy and institutional context for the programme, describes the multiannual programme for the four-year period and sets out the work programme for 2021. Eurofound’s priorities for 2021–2024 are shaped by the key challenges for social cohesion and just transitions in a changing environment in the aftermath of the COVID-19 crisis. The Agency focuses on issues where it can draw on its core expertise in the areas of working conditions, industrial relations, employment and living conditions, to support its stakeholders, by providing evidence that can assist their policy action.
4 May 2021
COVID-19 could be a catalyst for fundamental change that will define the Future of Europe
8 December 2020
Upward convergence in material well-being: Is a COVID-19 setback inevitable?
The EU strives for the upward convergence of its Member States, where their performance improves and gaps between them decrease. Nearly a decade after the Great Recession, the COVID-19 crisis has again put this objective under pressure. This policy brief focuses on convergence in material well-being in Europe. Trends in several indicators largely follow the economic cycle, with upward convergence in good times and downward divergence in bad times. This could mean further divergence and polarisation among Member States as we face a new economic downturn, with the prospect of an uneven pace of recovery across countries when growth returns.
The policy brief presents an overview of policy measures implemented by the EU and Member States to smooth the impact of the COVID-19 crisis. It discusses EU coordination of minimum income schemes as a possible tool to limit deterioration and divergence in the indicators should the economy enter a downturn.
3 March 2020
Priorities for a new Europe
This compendium of articles presents a snapshot of some of Eurofound’s most recent research, and highlights important 21st-century trends in quality of life and working conditions throughout the EU. It is organised around the six priority areas set out by the new European Commission for a transition to a fair, climate-neutral and digital Europe.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Tadas Leončikas
Head of UnitTadas Leončikas är chef för sysselsättningsenheten på Eurofound sedan 2022. Sedan han började på Eurofound 2010 har han arbetat med att utveckla Eurofounds undersökningsforskning som täcker många ämnen, såsom livskvalitet, förtroende, social rörlighet, social inkludering och sociala tjänster. Hans nuvarande forskning fokuserar på den förändrade strukturen för sysselsättning och strategiskt viktiga sektorer för EU. Med en bakgrund i sociologi (PhD) ledde Tadas i sin tidigare karriär Institutet för etniska studier i Litauen, där han arbetade med studier relaterade till situationen för etniska minoriteter, migranter och andra utsatta grupper, och hjälpte även till att underlätta integrationen av romer på arbetsmarknaden. Som forskare har han samarbetat med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, FN:s utvecklingsprogram och Internationella migrationsorganisationen.
Massimiliano Mascherini
Head of UnitMassimiliano Mascherini är chef för socialpolitikenheten på Eurofound sedan oktober 2019. Han började på Eurofound 2009 som forskningsledare och utformade och samordnade projekt om ungdomssysselsättning, NEETs och jämställdhet. År 2017 blev han senior forskningschef och ledde ny forskning om övervakning av konvergens inom EU. Dessutom ledde han konceptualiseringen av den europeiska livskvalitetsundersökningen 2026. År 2025 tilldelades han Brendan Walsh-priset för bästa artikel publicerad i Economic and Social Review. Tidigare var han vetenskaplig tjänsteman vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. Han studerade vid universitetet i Florens, där han hade aktuarie- och statistikvetenskap som huvudämne och erhöll en doktorsexamen i tillämpad statistik. År 2014 erhöll han en vetenskaplig kvalifikation som docent i social statistik och demografi från det italienska universitetets och forskningsdepartementet. Han har varit gästforskare vid University of Sydney och Aalborg University samt gästprofessor vid Pontifical Academy of Social Sciences.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
