&w=3840&q=90)
Social trygghet
De sociala trygghetssystemen finns till för att skydda människor mot risken för inkomstbortfall på grund av arbetslöshet, ohälsa och invaliditet, föräldraansvar, kostnader för barn och boende, ålderdom eller till följd av förlust av en make/maka eller förälder. Det är EU:s medlemsstater som ansvarar för organisationen och finansieringen av de sociala trygghetssystemen. EU har dock en särskild roll när det gäller att genom EU-lagstiftning som samordnar de nationella socialförsäkringssystemen se till att personer som rör sig över gränserna och därmed omfattas av olika sociala trygghetssystem får ett tillräckligt skydd. Sådan lagstiftning gäller främst lagstadgade socialförsäkringssystem.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Foundation Forum 2025: Key takeaways
This paper provides the top 20 takeaways from the Foundation Forum 2025 which took place at IMMA Venues Dublin on 19–20 November 2025.Europe’s social model – The key to competitive growth – Background paper
This background paper outlines the context for the issues to be examined at Eurofound’s Foundation Forum 2025. As the global order proves to be increasingly volatile, the European Union itself is undergoing a profound transformation in terms of its socioeconomic and geopolitical landscape. Enhancing competitiveness and ensuring sustainable economic growth are now at the top of the EU agenda.Digitalisering av socialt skydd
Denna rapport fokuserar på digitaliseringen av front- och backoffice-processer inom monetära sociala förmåner. I 10 EU-medlemsstater och Norge är en digital ansökan möjlig för alla, eller alla utom en, av de nio undersökta förmånerna. I minst fem medlemsstater har pappersansökningar avskaffats för vissa av förmånerna.I Eurofounds studier har man tittat på tillgång till tjänster och förmåner både som ett sätt att tillgodose särskilda behov och som en del av integrerade insatser för att främja inkludering. Offentliga tjänster av god kvalitet är ett viktigt sätt att uppnå en hög nivå av socialt skydd och social integration. Eurofounds forskning undersöker tillgången till och kvaliteten på en rad olika sociala tjänster och undersöker även hur covid-19 påverkar användningen och tillhandahållandet av sådana tjänster. Fokus ligger på de tjänster och förmåner som tillgodoser behoven hos utsatta grupper som äldre, migranter, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning.
Forskningen är också inriktad på strukturella förändringar, som till stor del drivs av digitalisering, klimatförändringar och covid-19 (se infografik nedan), och hur man kan säkerställa rättvisa omställningar som främjar socialt skydd och arbetstagares rättigheter.
I artikel 2 i EU-fördraget anges att främjandet av en hög nivå i fråga om socialt skydd är en central uppgift. Det sociala trygghetssystemet omfattar kontant- och naturaförmåner. I den europeiska pelaren för sociala rättigheter betonas tillgång till barnomsorg, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg och bostäder, vid sidan av arbetslöshetsförmåner, minimiinkomst och resurser för äldre som säkerställer att de kan leva ett värdigt liv.
Den europeiska pelaren för sociala rättigheter innehåller 20 viktiga principer och rättigheter som är nödvändiga för rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och sociala trygghetssystem. Principerna är uppbyggda kring tre kategorier, varav en är socialt skydd och social inkludering. Den 4 mars 2021 lade EU-kommissionen fram sin handlingsplan för att fullt ut genomföra pelaren och omvandla principerna till konkreta åtgärder till förmån för EU:s medborgare och samtidigt stödja återhämtningen från effekterna av covid-19. För att minska ojämlikheten föreslås ett nytt mål för EU om att minska antalet människor som riskerar fattigdom eller social utestängning med minst 15 miljoner fram till 2030, varav minst 5 miljoner barn.
Europeiska kommissionen: Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheteropens in new tab
Den 24 mars 2021 lade kommissionen fram ett förslag till en EU-strategi för barnets rättigheter och rådets rekommendation om inrättande av den europeiska barngarantin för att säkerställa att barn som riskerar fattigdom och social utestängning har faktisk tillgång till viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård och utbildning. Den 14 juni 2021 antog rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den europeiska barngarantin.
Europeiska kommissionen: EU:s strategi för barnets rättigheter och den europeiska barngarantinopens in new tab
EU-kommissionen: rådet antar den europeiska barngarantinopens in new tab
Kommissionen använder den europeiska planeringsterminen för att övervaka medlemsstaternas sociala trygghetssystem och ger vid behov landsspecifika rekommendationer om hur deras sociala budgetar ska användas för att säkerställa ett tillräckligt och hållbart socialt skydd.
Europeiska kommissionen: Den europeiska planeringsterminenopens in new tab
En annan viktig prioritering för Europeiska kommissionen är att skapa ett Europa som är rustat för den digitala tidsåldern. Det handlar bland annat om att investera i digitala offentliga tjänster och även tillhandahålla ett tillräckligt socialt skydd för plattformsarbetare.
Europeiska kommissionen: EU:s digitala decennium: digitala mål för 2030opens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
8 October 2024
Social protection 2.0: Unemployment and minimum income benefits
This report focuses on unemployment and minimum income benefits for people of working age. Individuals with short or no employment records (mainly young people), the self-employed, those with non-standard working arrangements, and the long-term unemployed are often not entitled to higher-tier, or any, unemployment benefits. No Member State was identified where more than 80% of those entitled to minimum income benefits receive them. Benefit recipients at higher risk of having an inadequate income include those without access to social housing in areas with high housing costs, unemployed individuals whose most recent job was low paid and the long-term unemployed people. The report also investigates the rejection of applications (frequently, around 30% are rejected), the digitalisation of application processes (most common for unemployment benefits) and economic activation requirements (typically, 1–6% of benefit recipients annually are sanctioned for not complying with activity requirements) and service entitlements.
30 May 2023
Unaffordable and inadequate housing in Europe
Unaffordable housing is a matter of great concern in the EU. It leads to homelessness, housing insecurity, financial strain and inadequate housing. It also prevents young people from leaving their family home. These problems affect people’s health and well-being, embody unequal living conditions and opportunities, and result in healthcare costs, reduced productivity and environmental damage. Private tenants have faced particularly large housing cost increases, and owners with mortgages are vulnerable to interest rate increases. In addition, many owners without mortgages, especially in post-communist and southern European countries, experience poverty and housing inadequacy. The cost-of-living crisis affects people in all tenancies. Social housing and rent subsidies support many, but capacity differs across and within countries, and these measures exclude certain groups in vulnerable situations and fail to reach everyone who is entitled to them. Three quarters of Member States have Housing First initiatives – providing housing for homeless people – but these mostly operate on a small scale. This report maps housing problems in the EU and the policies that address them, drawing on Eurofound’s Living, working and COVID-19 e-survey, European Union Statistics on Income and Living Conditions and input from the Network of Eurofound Correspondents.
5 July 2022
Policies to support refugees from Ukraine
11 March 2021
COVID-19: Implications for employment and working life
Disclaimer - Please note that this report was updated with revised data (specifically for Bulgaria) on 23 March 2021.
This report sets out to assess the initial impact of the COVID-19 crisis on employment in Europe (up to Q2 2020), including its effects across sectors and on different categories of workers. It also looks at measures implemented by policymakers in a bid to limit the negative effects of the crisis. It first provides an overview of policy approaches adopted to mitigate the impact of the crisis on businesses, workers and citizens. The main focus is on the development, content and impact of short-time working schemes, income support measures for self-employed people, hardship funds and rent and mortgage deferrals. Finally, it explores the involvement of social partners in the development and implementation of such measures and the role of European funding in supporting these schemes.
8 December 2020
Upward convergence in material well-being: Is a COVID-19 setback inevitable?
The EU strives for the upward convergence of its Member States, where their performance improves and gaps between them decrease. Nearly a decade after the Great Recession, the COVID-19 crisis has again put this objective under pressure. This policy brief focuses on convergence in material well-being in Europe. Trends in several indicators largely follow the economic cycle, with upward convergence in good times and downward divergence in bad times. This could mean further divergence and polarisation among Member States as we face a new economic downturn, with the prospect of an uneven pace of recovery across countries when growth returns.
The policy brief presents an overview of policy measures implemented by the EU and Member States to smooth the impact of the COVID-19 crisis. It discusses EU coordination of minimum income schemes as a possible tool to limit deterioration and divergence in the indicators should the economy enter a downturn.
8 October 2020
Access to care services: Early childhood education and care, healthcare and long-term care
The right of access to good-quality care services is highlighted in the European Pillar of Social Rights. This report focuses on three care services: early childhood education and care (ECEC), healthcare, and long-term care. Access to these services has been shown to contribute to reducing inequalities throughout the life cycle and achieving equality for women and persons with disabilities. Drawing on input from the Network of Eurofound Correspondents and Eurofound’s own research, the report presents an overview of the current situation in various EU Member States, Norway and the UK, outlining barriers to the take-up of care services and differences in access issues between population groups. It pays particular attention to three areas that have the potential to improve access to services: ECEC for children with disabilities and special educational needs, e-healthcare and respite care.
20 December 2019
Casual work: Characteristics and implications
Casual work, both intermittent and on-call, contributes to labour market flexibility and is therefore increasingly used across Europe. In some countries, practices go beyond the use of casual employment contracts to include other types of contracts and forms of self-employment. While it offers some advantages for both employers and workers, it is often discussed by policymakers at EU and national levels due to the observed negative consequences it has for some workers. Impacts include economic insecurity and unpredictability of working time, which in turn affect workers’ health, well-being and social security. From a labour market perspective, casual work raises concerns about decent social inclusion of vulnerable groups, labour market segmentation and more general trends towards fragmentation of work and brain drain. Some policy responses have already been implemented to tackle these issues; further policy pointers are flagged in the report.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Marie Hyland
Research officerMarie Hyland började på Eurofound som forskningssekreterare vid enheten för socialpolitik 2023. Dessförinnan arbetade Marie flera år som ekonom på Världsbanken, där hon arbetade med en rad olika frågor, bland annat genus, klimatförändringar och utveckling av den privata sektorn. Maries forskning har tittat på effekterna av juridisk diskriminering på kvinnors ekonomiska egenmakt, övervägt den roll som företagsstorlek och ledningspraxis spelar för produktivitet och ekonomisk utveckling, och analyserat de ekonomiska aspekterna av åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Marie har en doktorsexamen i ekonomi från Trinity College Dublin.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
