&w=3840&q=90)
Migration och rörlighet
Den interna fria rörligheten för arbetstagare har sedan några år tillbaka varit en hörnsten i EU:s politiska agenda, med det underliggande målet att uppmuntra utbyten mellan länder och utjämna skillnader i samband med specifika nationella system. Både migration och rörlighet är nödvändiga för att komma till rätta med kompetensobalanser och tillgodose arbetsmarknadens efterfrågan. Rörlighet ger möjligheter för EU:s medborgare.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
What does Europe need: walls or workers? Recent national developments in managing labour migration in Europe
Recent developments in Europe’s labour migration policies reveal a picture of countries trying to balance security and resources concerns with finding solutions for labour shortages.Migration and mobility unpacked
Migration is a multifaceted and emotive phenomenon and, due to its complexity, also often a subject prone to misinformation. Moreover, it can be the target of disinformation. What is the reality?Role of human capital inequalities in social cohesion and convergence
This report examines convergence in human capital – specifically that of individuals with tertiary education – in the EU, analysing three phases: creation, utilisation in the labour market and mobility. The analysis finds that Member States are performing better in creating human capital through education but finds disparities in the other two phases, with differences in labour market opportunities resulting in different mobility flows. A cost estimate exercise reveals that a country’s lack of attractiveness to talented individuals has economic repercussions, and that loss of human capital through emigration is not balanced by returning or incoming talent. If the imbalance in human capital circulation in the EU is not addressed, this may hurt convergence, leaving Member States and regions without the skills to negotiate the twin transition successfully. An examination of policies to attract talent illuminates the need for long-term initiatives and to link them with labour market opportunities.
Med tanke på komplexiteten kring migration och rörlighet är socioekonomisk forskning avgörande för att kunna ligga till grund för politiska åtgärder. Eurofounds omfattande forskning om olika aspekter av migranter och mobila arbetstagare är främst inriktad på geografisk rörlighet. Den tar främst hänsyn till arbetsmarknadssituationen för EU-medborgare när det gäller rörlighet inom EU eller intern migration, å ena sidan, och migration av tredjelandsmedborgare till EU, å andra sidan.
Mottagning och integration av migranter
Analysen 2023 fokuserar på migrationens sociala konsekvensertittar på de utmaningar som är förknippade med tillströmningen av över fem miljoner fördrivna människor till följd av Rysslands invasion av Ukraina sedan februari 2022.
Publikation: Hinder för sysselsättning för fördrivna ukrainare
Annan forskning kommer att inledas om brist på arbetskraft och underutnyttjad potential hos arbetstagare, där man undersöker politiska åtgärder och företagens praxis. Detta kommer att ha ett särskilt fokus på sektorer där bristen på arbetskraft förvärrades av covid-19-krisen. Fallstudier kommer också att integreras om företagsinitiativ för att integrera migranter från Ukraina.
Åtgärder för arbetskraftens rörlighet och integration
Eurofound har tittat på trender och politik när det gäller arbetskraftens rörlighet i EU samt situationen för utstationerade arbetstagare i medlemsstaterna.
Efter den massiva tillströmningen av asylsökande till EU under perioden 2015–2017 har Eurofounds forskning undersökt de offentliga tjänsternas roll i den sociala och ekonomiska integrationen av flyktingar och asylsökande, med särskilt fokus på integration på arbetsmarknaden, bostäder, sociala tjänster, hälso- och sjukvård samt utbildningstjänster.
Detta var en uppföljning av forskning om metoder för flyktingars och asylsökandes integration på arbetsmarknaden som genomfördes som en omedelbar reaktion på flyktingkrisen 2015, uppdatering av information om lagstiftning, undersökning av arbetsmarknadsintegration och undersökning av arbetsmarknadsparternas roll.
Forskning om migration, arbetsmarknadspolitik och effektiv integration av tredjelandsmedborgare har undersökt politisk samordning mellan medlemsstaterna och även den viktiga roll som arbetsmarknadens parter spelar i samband med migration från tredjeländer.
Eurofound har också genomfört en studie om regleringen av mellanhänder på arbetsmarknaden och arbetsmarknadsparternas roll när det gäller att förebygga människohandel med arbetskraft. Annan forskning har fokuserat på effekterna av mobilitet och migration av hälso- och sjukvårdspersonal i central- och östeuropeiska länder.
Lokal integrationspolitik för migranter
Eurofound genomförde en tidigare studie mellan 2006 och 2010 med ett nätverk av över 30 europeiska städer som samarbetade för att stödja den sociala och ekonomiska integrationen av migranter från tredjeländer. Det europeiska nätverket av städer för lokal integrationspolitik för migranter (CLIP) uppmuntrade till strukturerat utbyte av erfarenheter genom separata stadsrapporter och workshoppar som omfattade fyra forskningsmoduler om bostäder, mångfald, interkulturell politik och etniskt företagande. De lärdomar som dragits och de slutsatser som dragits av resultaten från varje forskningsmodul har också bidragit till den nationella och europeiska debatten om integration.
EU, regeringarna och arbetsmarknadens parter står inför många utmaningar i samband med den interna rörligheten i praktiken. Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2021 fokuserar på effekterna av EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare och tjänster och främjar rörlighet inom EU som ett verktyg för att matcha utbudet av arbetskraft med efterfrågan samt matchning av arbetsmarknadens behov och migranternas kompetens. Detta har förvärrats av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 och ännu en flyktingkris av en omfattning som inte setts sedan andra världskriget.
Samtidigt har den stora tillströmningen av flyktingar under 2015 (ofta kallad "den syriska flyktingkrisen") haft en djupgående inverkan i och utanför EU. Migration är en av EU-kommissionens viktigaste politiska prioriteringar. Kommissionens nya migrations- och asylpakt, som antogs den 23 september 2020, innehåller en rättvisare och mer integrerad strategi för att hantera migration och asyl. Syftet är att minska incitamenten till irreguljär migration, utveckla lagliga migrationsvägar och återuppbygga förtroendet mellan medlemsstaterna när det gäller att hantera migrationen. I paketet ingår bland annat ett åtgärdsprogram för integration och delaktighet för 2021–2027, ett kompetens- och talangpaket för att locka kompetenta experter på olika arbetsmarknader samt en politik för laglig migration. I juni 2022 enades EU:s medlemsstater om flera reformaspekter som rör screening och registrering av migranter som anländer till EU:s yttre gränser.
Som svar på kriget i Ukraina och tillströmningen av flyktingar till EU åberopade Europeiska rådet direktivet om tillfälligt skydd för första gången i sin historia och förlängde det till och med den 4 mars 2024. Det erbjuder tillfälligt skydd för fördrivna personer och omfattar särskilt skydd för barn, tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård samt tillgång till arbete, boende och bostäder.
I april 2022 lade kommissionen fram en ambitiös och hållbar politik för laglig migration, som omfattar särskilda åtgärder för att stödja integrationen av dem som flyr från kriget i Ukraina på EU:s arbetsmarknad. Därefter, i juni 2022, offentliggjorde kommissionen resultaten av en särskild Eurobarometer som genomfördes 2021 för att undersöka den allmänna opinionen om integrationen av invandrare i EU.
Europeiska kommissionen: Effekterna av EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare och tjänster: arbetskraftens rörlighet inom EU som ett verktyg för att matcha arbetsmarknadens behov och kompetensopens in new tab
Europeiska kommissionen: Migration och asylopens in new tab
EUR-Lex: Handlingsplan för integration och inkludering 2021–2027opens in new tab
Europeiska kommissionen: Lagliga vägar till Europeiska unionenopens in new tab
EUR-Lex: Att locka kompetens och talanger till EUopens in new tab
Europeiska kommissionen: Särskild Eurobarometerundersökning juni 2022: integration av invandrare i Europeiska unionenopens in new tab
Europeiska rådet: Flyktingströmmen från Ukrainaopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
28 March 2024
Social impact of migration: Addressing the challenges of receiving and integrating Ukrainian refugees
This report focuses on the challenges that the EU Member States and Norway face when receiving and integrating refugees who fled Ukraine after Russia’s invasion in February 2022. It investigates their labour market integration and access to and experiences with public services that are crucial for societal inclusion. The main aim is to explore and highlight the interplay between different areas of integration: employment, housing arrangements, healthcare (including mental health care), access to childcare and social assistance. The report uses information collected by Eurofound from the Member States and Norway and covers developments up to mid-2023. It examines the following issues: employment levels and barriers to labour market access for Ukrainian refugees; support measures for labour market integration; and the ways in which the Member States and Norway facilitate access to key services (housing, education, healthcare and social assistance) and the challenges that have to be overcome in this regard.
14 June 2023
Barriers to employment of displaced Ukrainians
In responding to Russia’s war against Ukraine, the EU activated its Temporary Protection Directive (TPD) for people who fled the country, allowing them to settle in the EU and to access basic public services and the labour market. By spring 2023, more than 4.5 million people had made use of the TPD or similar national protection schemes in the EU. In 2022, the European Union Agency for Fundamental Rights conducted an online survey among people displaced from Ukraine. Eurofound has analysed the survey results on their experiences when seeking to access employment. This paper highlights the main barriers that displaced people encountered and suggests ways to facilitate their inclusion.
Watch the video - Joint webinar: Equality and inclusion in a post-pandemic EU
25 June 2020
Racial discrimination is not a thing of the past in the EU
27 November 2019
How your birthplace affects your workplace
Employment statistics consistently show that having a foreign background has an influence on people’s employment prospects. Less is known about the types of jobs workers with foreign backgrounds hold and their working conditions. This policy brief contributes to filling this gap. It compares the experience of workers with a foreign background to that of native workers; it also distinguishes between the experiences of first-generation and second-generation migrants and between those of women and men.
The evidence shows that having a foreign background can have a negative impact both on labour market integration and working conditions. However, significant differences emerge between different groups of migrants. The findings highlight the clear need for a nuanced approach to policymaking to ensure a level playing field in the labour market for workers with a foreign background.
19 June 2019
Role of public services in integrating refugees and asylum seekers
Following the influx of over three million asylum seekers into the European Union in the three-year period 2015–2017, Member States faced a number of challenges related to integrating the newly arrived into their country. This report explores the role of public services – specifically housing, social services, health and education services – in the social and economic integration of refugees and asylum seekers. It aims to identify the factors that hinder this process and the elements that contribute to successful integration. The overall focus is on destination countries, particularly the three countries most affected by the inflow of refugees and asylum seekers: Austria, Germany and Sweden.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Eleonora Peruffo
Research officerEleonora Peruffo är forskningssekreterare vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hon arbetar med ämnen som rör uppåtgående konvergens och social sammanhållning i Europa. Under 2021–2022 tillhandahöll hon dataanalys för European Working Conditions Telephone Survey (EWCTS). Hon började på Eurofound 2014 och har arbetat med frågor som rör omstrukturering, sysselsättning och digitalisering. Hon har en masterexamen i diplomati och internationella relationer från universitetet i Trieste och en masterexamen i datavetenskap - dataanalys från National College of Ireland.
Karel Fric
Research officerKarel Fric är forskningssekreterare vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hans arbete omfattar enkätundersökningar, dataanalys och projektledning, med särskilt fokus på arbets- och levnadsvillkor, jämställdhet och diskriminering. Han har tidigare arbetat som forskare vid Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter i Wien, Österrike, och vid Panteia, en forsknings- och konsultorganisation baserad i Zoetermeer, Nederländerna. Karel har en doktorsexamen i samhällsvetenskap från Erasmus University Rotterdam och en magisterexamen i ekonomi från Utrecht University.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
