&w=3840&q=90)
Social inkludering
Social inkludering är en process som säkerställer att medborgarna har de möjligheter och resurser som krävs för att delta fullt ut i det ekonomiska, sociala och kulturella livet samt att njuta av en levnadsstandard och välbefinnande som anses normal i det samhälle de lever i. Den omfattar, men är inte begränsad till, social integration eller bättre tillgång till arbetsmarknaden, och inkluderar också lika tillgång till faciliteter, tjänster och förmåner. Det är ett begrepp som nu är centralt på den europeiska politiska agendan.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Paths towards independent living and social inclusion in Europe for people with a disability - Background paper
This background paper looks at the EU policy context regarding deinstitutionalisation for people with long-term care needs, analyses trends and outlines strategies supporting independent living.Social cohesion and inclusive participation in a polarised Europe
This report investigates the dimensions of polarisation in Europe, offering a 20-year perspective based on data from the European Social Survey. It examines trends and national variations in polarisation on various issues, looking at how European values and attitudes have changed over time.Narrowing the digital divide: Economic and social convergence in Europe’s digital transformation
Digitalisation has been on the EU policy agenda since 2000. While great strides have been made in this area over the past two decades, the digital transformation is not yet complete. This report seeks to deepen our understanding of the evolution towards a digital Europe. By applying the lens of convergence, the report assesses the progress of Member States towards the EU’s policy targets, where Member States are growing together and where digital gaps are expanding. It also considers the gaps in the progress of digitalisation between socioeconomic groups and regions.
According to almost all indicators analysed, historically lower-performing Member States have been catching up with the digital leaders. However, at a more granular level, digitalisation of businesses has been uneven and significant inequalities persist between regions and socioeconomic groups. The report shines a light on the role of digitalisation in the EU’s economic convergence and considers the progress in and benefits of digitalisation for the private sector.
The findings show that access is still an issue for vulnerable groups, in particular low-income households, older individuals and those with lower levels of education. Importantly, these are the groups that are more reliant on public services, and they may struggle to access e-government. While progress is being made, some groups remain at risk of being left behind in the digital transition. Considering this, the report highlights a range of policy approaches being deployed across Europe that aim to narrow the digital divide.
Eurofound övervakar social inkludering genom sitt undersökningsarbete och i mer specifika studier utforskar och utvärderar man politiska insatser för att uppnå större social inkludering.
Social inkludering är kärnan i den europeiska sociala modellen och de europeiska värderingar som är inskrivna i Lissabonfördraget. Det är en hörnsten i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och en prioritet i FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Att främja social inkludering, särskilt genom att minska fattigdom, är kärnan i att skapa ett mer jämlikt och sammanhållet samhälle. Att bevara och skapa nya jobb är också avgörande för social inkludering och aktivt deltagande i samhället. Den 4 mars 2021 presenterade Europeiska kommissionen sin handlingsplan för att fullt ut genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och omvandla dess principer till konkreta åtgärder för att gynna EU-medborgare, samtidigt som man stödjer återhämtningen från effekterna av COVID-19. Kapitel 3 i den sociala pelaren fokuserar på 10 principer för att främja socialt skydd och inkludering. För att minska ojämlikheter föreslår kommissionen ett nytt mål för EU att minska antalet personer som riskerar fattigdom eller social exkludering med minst 15 miljoner år 2030, inklusive minst 5 miljoner barn.
Den europeiska barngarantin, som antogs i juni 2021, syftar till att säkerställa att varje barn i Europa som riskerar fattigdom eller social uteslutning har tillgång till de mest grundläggande rättigheterna som sjukvård och utbildning.
EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 handlar om att 'engagera', 'stärka' och 'knyta samman' unga och syftar till att främja ungas deltagande i det demokratiska livet, stödja deras sociala och civila engagemang och säkerställa att de har nödvändiga resurser för att delta i samhället. Policyns fokus har legat på att främja ungdomssysselsättning som den viktigaste vägen till social inkludering, genom åtgärder som Youth Guarantee och Youth Employment Initiative.
Risken att bli socialt utesluten ökar bland äldre i vissa länder och bland några av dem som lämnat arbetsmarknaden. Långvarig arbetslöshet och jobbosäkerhet leder till ökande ojämlikheter och fattigdomsrisker bland många äldre européer. I jakten på åtgärder som främjar social inkludering av den äldre befolkningen som redan lämnat arbetsmarknaden, ägnas mer uppmärksamhet åt åtgärder som uppmuntrar volontärarbete, stödjer socialt engagemang i äldre och hälsosamma åldrande.
Europeiska kommissionen: Den europeiska pelaren för sociala rättigheter i 20 principeropens in new tab
Europeiska kommissionen: Europeiska pelaren för sociala rättigheter handlingsplanopens in new tab
Europeiska kommissionen: Europeiska barngarantinopens in new tab
Europeiska kommissionen: EU:s ungdomsstrategi (2019–2027)opens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
28 January 2022
COVID-19 and older people: Impact on their lives, support and care
This report captures the impact of the COVID-19 crisis on the quality of life of older citizens, including the impact on their well-being, finances, employment and social inclusion. It explores the effects on the use of care services and older people’s reliance on other support. The report presents policy measures that have been implemented in EU Member States to support older people along all of the above-mentioned dimensions. These include measures to support independent living and schemes to support the labour market integration of older people or to prevent unemployment, all of which play a role in the quality of life of older citizens.
9 November 2021
Impact of COVID-19 on young people in the EU
Following a long recovery from the economic crisis (2007–2013), young people in the EU proved to be more vulnerable to the effects of the restrictions put in place to slow the spread of the COVID-19 pandemic. Young people were more likely than older groups to experience job loss, financial insecurity and mental health problems. They reported reduced life satisfaction and mental well-being associated with the stay-at-home requirements and school closures. While governments responded quickly to the pandemic, most efforts to mitigate the effects of restrictions were temporary measures aimed at preventing job loss and keeping young people in education. This report explores the effects of the pandemic on young people, particularly in terms of their employment, well-being and trust in institutions, and assesses the various policy measures introduced to alleviate these effects.
8 December 2020
Upward convergence in material well-being: Is a COVID-19 setback inevitable?
The EU strives for the upward convergence of its Member States, where their performance improves and gaps between them decrease. Nearly a decade after the Great Recession, the COVID-19 crisis has again put this objective under pressure. This policy brief focuses on convergence in material well-being in Europe. Trends in several indicators largely follow the economic cycle, with upward convergence in good times and downward divergence in bad times. This could mean further divergence and polarisation among Member States as we face a new economic downturn, with the prospect of an uneven pace of recovery across countries when growth returns.
The policy brief presents an overview of policy measures implemented by the EU and Member States to smooth the impact of the COVID-19 crisis. It discusses EU coordination of minimum income schemes as a possible tool to limit deterioration and divergence in the indicators should the economy enter a downturn.
12 March 2020
Addressing household over-indebtedness
The issue of over-indebtedness continues to be a concern, particularly among some population groups and in Member States where recent increases can be observed. This report provides an overview of the main causes, triggers and consequences of household over-indebtedness, including the costs to society. It then examines two policy responses in the EU and Norway: debt advisory services and debt settlement procedures. While the findings show that in the wake of the global financial crisis, such services and procedures have generally become more widely available and accessible, gaps remain. The overall aim of the report is to draw the attention of national and EU-level policymakers to ways to improve policy responses to household over-indebtedness.
19 December 2019
Household composition and well-being
Demographic change, social progress and economic cycles have impacted household composition in Europe. This report provides an overview of household types in the European Union, how they have changed over the period 2007–2017 and how household type relates to outcomes in terms of living conditions and well-being – such as life satisfaction, the feeling of social exclusion and mental well-being. Changes in household structure have a potential impact on demand for public services and social benefits. The report also discusses the policy implications of changing household composition and recent policies responding to the increasing diversity of households. The report underlines the importance of recognition of diverse family forms, of the provision of social support, and of family policy measures complementing income support in reducing inequality of well-being among households.
22 October 2019
Challenges and prospects in the EU: Quality of life and public services
What have been the major developments in quality of life and public services in Europe in recent years, as captured by research into these areas in Eurofound’s work programme for 2017–2020? This flagship publication provides a synthesis of the main findings on several key topics, based, in part, on European Quality of Life Survey data. It maps developments and perceptions regarding the following: trust in institutions and social cohesion; access to and quality of health and care services; the impact of digitalisation on social services; access to services for young people; and measures aimed at integrating refugees. While the report highlights many challenges and emerging issues for public services, it also showcases a number of positive experiences with the involvement of client groups in the design of services and take-up of new technologies.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Hans Dubois
Senior research managerHans Dubois är senior forskningschef vid enheten Social Policies på Eurofound. Hans forskningsämnen inkluderar bostäder, överskuldsättning, sjukvård, långtidsvård, sociala förmåner, pension och livskvalitet i närområdet. Innan han började på Eurofound var han biträdande professor vid Kozminski-universitetet (Warszawa). Han avslutade en doktorsexamen i företagsekonomi och management vid Bocconi University (Milano), efter att ha arbetat som forskningsassistent vid European Observatory on Health Systems and Policies (Madrid).
Sanna Nivakoski
Research officerSanna Nivakoski är forskningsansvarig vid enheten Social Policies på Eurofound. Hennes forskning fokuserar på hushållsstrukturer, självständigt boende, bostäder, jämställdhet och obetald vård. Innan hon började på Eurofound 2021 arbetade hon som postdoktoral forskare vid University College Dublins Geary Institute for Public Policy, Economic and Social Research Institute i Dublin och Royal College of Surgeons i Irland. Hon har arbetat inom många forskningsområden inom mikroekonomi, inklusive pensionsinkomst och förmögenhet, pensionssparande, generationsöverskridande överföringar och änkeskapets ekonomiska påverkan. Sanna har en doktorsexamen i ekonomi från Trinity College Dublin.
Angelina Atanasova
Research support officerAngelina Atanasova är forskningsstödsansvarig i Working Life-enheten på Eurofound. Hennes nuvarande forskningsämnen inkluderar social dialog och arbetsmarknadsrelationer, samt funktionshinders rättigheter och inkludering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Innan hon började på Eurofound 2024 arbetade hon i ett decennium med policyforskning i Bryssel, som forskare vid European Social Observatory, forskningsassistent vid juridiska fakulteten på KU Leuven och policykonsult om jämlikhet och antidiskriminering vid Open Society European Policy Institute. Hon har en doktorsexamen i EU-rätt och sociologi från KU Leuven samt en magisterexamen i offentlig politik från Central European University. Hennes huvudsakliga forskningsintressen inkluderar funktionshindrades rättigheter, jämlikhet, social inkludering och social dialog.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
