Kompetens och utbildning
"Skicklighet" har olika betydelser. På individnivå betyder det personens nuvarande kompetensnivå eller prestation vid en viss uppgift; Alternativt hänvisar det till en uppgift som en person kan utföra till en tillfredsställande nivå. I den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) definieras färdigheter som förmågan att tillämpa kunskaper och använda know-how för att slutföra uppgifter och lösa problem. Färdigheter kan beskrivas som kognitiva (som involverar användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande) eller praktiska (som involverar manuell fingerfärdighet och användning av metoder, material, verktyg och instrument). På nationell nivå hänvisar beslutsfattarna till befolkningens kompetensnivå. Nivån, typen och antalet kvalifikationer används vanligtvis som proxys för kompetensnivån för en viss population. Utbildning är en process för att förbättra de anställdas färdigheter, attityder och kunskaper för att förbättra kompetensnivåerna. Yrkesutbildning, inklusive lärlingsutbildning, kan också utgöra en del av det offentliga utbildningssystemet.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Europeiska arbetsmiljöundersökningen 2024 – Höjdpunkter
Denna digitala berättelse presenterar höjdpunkterna från European Working Conditions Survey 2024 översiktsrapporten. Den utforskar viktiga fynd från varje kapitel i rapporten med fokus på den europeiska arbetskraften, arbetsplatspraxis, mätning av arbetskvalitet, trender över tid i arbetskvalitet samt arbetslivskvaliteten i EU.Europeiska arbetsmiljöundersökningen 2024: Översiktsrapport
Nu i sin åttonde upplaga kartlägger European Working Conditions Survey 2024 förändringar i arbetslivet under mer än tre decennier. Denna högkvalitativa, sannolikhetsbaserade undersökning omfattar 35 europeiska länder, inklusive de 27 EU-medlemsstaterna, Norge, Schweiz, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, Kosovo och Serbien. Över 36 600 personliga intervjuer, var och en cirka 45 minuter, genomfördes som en del av undersökningen.SME digitalisation in the EU: Trends, policies and impacts
This report discusses the digital transformation of small and medium-sized enterprises (SMEs) in the European Union, highlighting its importance for their competitiveness and the EU’s economy. The report explores the degree of digitalisation in SMEs in the EU, including the adoption of digital technologies, e-commerce and e-business practices.Att uppnå en lämplig matchning mellan färdigheter och arbetsuppgifter samt att skapa möjligheter för att utveckla färdigheter och kompetens är viktiga dimensioner av arbetskvalitet och sysselsättning. Kompetens är passet till anställning; Ju mer kvalificerad en individ är, desto mer anställningsbar är han/hon. Anställbarhet är en kombination av faktorer, t.ex. yrkesspecifika färdigheter och övergripande färdigheter, som gör det möjligt för individer att komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar i arbetslivet och avancera i karriären.
Eurofound tillhandahåller omfattande kunskap om kompetens på den europeiska arbetsplatsen, bland annat information om utbildning, arbetsorganisation och arbetsutformning, arbetskvalitet och kompetensglapp. Kompetens och utbildningsbehov finns också med i forskningen om den digitala tidsåldern och plattformsarbete.
Ett hållbart deltagande på arbetsmarknaden stöds av den första huvudprincipen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter , som beskriver vikten av att upprätthålla och förvärva färdigheter för att säkerställa "lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden". Där anges att var och en har rätt till "god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhällslivet och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet". Såsom beskrivs närmare i den europeiska gröna given kommer omskolning och kompetenshöjning att öka anställbarheten i den gröna ekonomin genom åtgärder som kompetensagendan och ungdomsgarantin.
I juni 2016 antog EU-kommissionen den första kompetensagendan för Europa, som ska ge människor i EU tillgång till utbildning, kompetens och stöd. Med utgångspunkt i detta antog kommissionen den 1 juli 2020 den nya europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft. De 12 åtgärderna är inriktade på mål för att förbättra befintlig kompetens och utbildning i nya färdigheter, och anger mål som ska uppnås senast 2025. Covid-19-pandemin har belyst den avgörande roll som digitala färdigheter och kompetenser spelar för att säkerställa kontinuitet i verksamheten och för att tillhandahålla utbildning på distans. Kommissionen sätter nu kompetens i centrum för EU:s politiska agenda för att bidra till en hållbar återhämtning från effekterna av covid-19.
Kommissionen har avsatt 2023 till Europaåret för kompetens, i syfte att öka medvetenheten om kompetens och behovet av att förbättra och utveckla färdigheter för att ta itu med kompetensbristen, samtidigt som man hjälper människor att få rätt kompetens för arbetstillfällen av god kvalitet genom omskolning och kompetenshöjning.
Detta stöder de EU-initiativ som redan har inletts för att stödja kompetens och utbildning. Den 1 juli 2020 lanserade kommissionen paketet stöd till ungdomssysselsättning som är uppbyggt kring fyra delar som ska fungera som en bro till jobb för nästa generation. Kommissionens förslag till rådets rekommendation om en väg till jobb stärker den ungdomsgaranti som lanserades 2013. Detta initiativ är kopplat till företagens behov av att tillhandahålla den kompetens som behövs, särskilt för den gröna och den digitala omställningen, samtidigt som man utvecklar övergripande färdigheter, såsom entreprenörs- och karriärhanteringsfärdigheter. Paketet innehåller också ett förslag om yrkesutbildning, en förnyad satsning på lärlingsutbildning och ytterligare åtgärder för att stödja ungdomssysselsättningen.
Den 8 juni 2020 antog Europeiska unionens råd slutsatser om omskolning och kompetenshöjning som en grund för att öka hållbarheten och anställbarheten, i syfte att stödja ekonomisk återhämtning och social sammanhållning.
Tillsammans med EU:s byrå Cedefop lanserade kommissionen 2012 webbplatsen EU:s kompetenskarta för att presentera information om kompetensbehov på kort och medellång sikt, kompetensutbud och kompetensglapp i EU. Det syftade till att förbättra EU:s förmåga att bedöma och förutse kompetensbehov, göra utbildningssystemen mer lyhörda för arbetsmarknadens behov och bättre matcha tillgång och efterfrågan på kompetens. Cedefop ansvarar för närvarande för att ta fram kompetensinventering i EU.
Europeiska kommissionen: Den europeiska pelaren för sociala rättigheter – 20 principeropens in new tab
Europeiska kommissionen: Europaåret för kompetens 2023opens in new tab
Europeiska kommissionen: Kompetensagenda för Europaopens in new tab
EUR-Lex: Kommissionens förslag till rådets rekommendation om yrkesutbildningopens in new tab
Europeiska unionens råd: Rådets slutsatser om omskolning och kompetenshöjning som en grund för ökad hållbarhet och anställbarhetPDFopens in new tab
EU-kommissionen: Kommissionen lanserar stöd till ungdomssysselsättning: en väg till jobb för nästa generationopens in new tab
Cedefop: Kompetensinventeringopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
10 September 2024
Company practices to tackle labour shortages
This report provides updated evidence on the persistence of labour shortages amid declining levels of labour market slack in the EU and at Member State level. This serves as a background to the main focus of the report, which is on organisational policies aimed at attracting workers to occupations in which shortages are common. Case studies were conducted across sectors and Member States to gain an insight into how organisations deal with recruitment and retention challenges in a tight labour market. The report offers lessons on steps employers can take to fill vacancies, whether acting alone or in partnership with other organisations. It builds on previous Eurofound research that developed a taxonomy of actions employers adopt aimed at addressing labour shortages.
30 March 2023
Fostering skills use for sustained business performance: Evidence from the European Company Survey
Human resources contribute to the success of an organisation though their skills. According to the ability, motivation, opportunity (AMO) model, employee contributions to organisational performance depend on their skills, their motivation to draw on their skills, and the opportunities to do so. Organisations can adopt managerial approaches cultivating ability (A) by facilitating learning, creating opportunity (O) by providing employees with autonomy, and encouraging motivation (M) by leveraging monetary and non-monetary motivational drivers.
This report is based on the 2019 European Company Survey (ECS 2019). It shows that managerial approaches cultivating AMO are positively linked to establishment performance, and that these approaches are driven by an organisational culture that values employees as an asset to the organisation. People-centred managerial approaches that harness workplace wellbeing are central to the mechanism linking human capital utilisation to business outcomes.
27 March 2023
Measures to tackle labour shortages: Lessons for future policy
As economies begin to recover from the COVID-19 pandemic, labour shortages are becoming increasingly evident despite the impact of the war in Ukraine on energy and commodity prices. These include shortages exacerbated by the crisis in some sectors and professions where they had been endemic for some time. This report looks at measures implemented at national level to tackle labour shortages in the health, care, and information and communication technology sectors, as well as those arising from the twin green and digital transition. It assesses what measures are effective and explores the contextual factors supporting or hindering effective policy implementation and outcomes.
29 November 2022
Working conditions in the time of COVID-19: Implications for the future
The strict public health restrictions implemented by governments in 2020 to control the COVID-19 pandemic abruptly changed working life and continued to shape it over the two years that followed. Between March and November 2021, over 70,000 interviews were carried out in 36 countries by the European Working Conditions Telephone Survey (EWCTS), a high-quality probability-based survey. The aim was to provide a detailed picture of the working lives of Europeans in that exceptional time.
The report documents the working conditions of Europeans in 2021. It examines variation in job quality and identifies its positive association with well-being, health, work engagement and the financial sustainability of work. It highlights the divergences in the experiences of workers depending on workers’ own attributes and their place in the workforce. From this analysis, the report aims to derive lessons for the future, particularly in relation to the enduring marks on how we work and the implications for work organisation, the quality of work, and the interaction between work and private life.
20 July 2021
Tackling labour shortages in EU Member States
While unemployment is still a huge challenge in Europe, some countries, sectors and occupations are experiencing labour shortages. This report explores various approaches to identifying labour shortages and maps national policy debates around the issue. It documents public and social partner interventions to tackle labour shortages, such as measures fostering geographical or occupational mobility, addressing skills shortages and underinvestment in skills, improving working and employment conditions, and providing better matching procedures.
30 June 2021
Innovation in EU companies: Do workplace practices matter?
The EU has long supported innovation in business and in workplaces. The challenges facing Europe as it emerges from the COVID-19 crisis make the need for innovation more urgent. The NextGenerationEU recovery package requires a reorientation of business activities towards innovation for resilience. Looking to the longer term, policies such as the European Industrial Strategy aim to support the transition to a green and digital economy.
Against this background, this policy brief investigates the workplace practices of innovative companies and examines the evidence linking them with innovation. These practices aim to encourage employees to work and problem-solve independently, to develop their skills, to include them in organisational decision-making, to motivate them to surpass their job description and to reward them for doing so. Analysis of these workplace practices can improve understanding of how they contribute to increasing the innovation potential of companies. It also provides an evidence base to support the work of policymakers and practitioners.
12 October 2020
European Company Survey 2019 - Workplace practices unlocking employee potential
This report is based on the fourth edition of the European Company Survey (ECS), which was carried out jointly by Eurofound and Cedefop in 2019. It describes a wide range of practices and strategies implemented by European companies in terms of work organisation, human resource management, skills use and skills development, and employee voice. The report shows how these practices are combined and how the resulting ‘bundles of practices’ are associated with two outcomes beneficial to employees and employers: workplace well-being and establishment performance.
The analysis finds that the establishments that are most likely to generate this win–win outcome are those that combine a high degree of worker autonomy, a balanced motivational strategy, a comprehensive training and learning strategy, and high levels of direct employee involvement in decision-making, as well as offering managerial support for these practices. To boost the adoption of employee-oriented practices – particularly in relation to autonomy, skills and employee involvement – managers should be offered appropriate support, as they play a key role in the decision to initiate workplace change. They are also crucial to its success, as they must continuously support the workplace practices implemented.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Gijs van Houten
Senior research managerGijs van Houten är forskningschef vid enheten för sysselsättning vid Eurofound. Han har särskild expertis inom tvärnationella undersökningsmetoder och analys av arbetsplatspraxis och organisationsstrategier. Han leder Eurofounds arbetsgrupp för datainsamling och ansvarar för utformningen av och metoden för den europeiska undersökningen om arbetsvillkor 2024, som kommer att vara ett viktigt steg för att framtidssäkra undersökningarna inom Eurofound. Innan han kom till Eurofound 2010 arbetade han vid Nederländernas institut för social forskning (SCP). Gijs tillbringade ett år borta 2016 och arbetade på Pew Research Center i Washington, DC. Han har en magisterexamen i sociologi från Radboud University Nijmegen och en doktorsexamen i samhällsvetenskap från Utrecht University.
Tina Weber
Senior research managerTina Weber is a senior research manager in Eurofound’s Working Life unit. Her work has focused on labour shortages, the impact of hybrid work and an ‘always on’ culture and the right to disconnect, working conditions and social protection measures for self-employed workers and the impact of the twin transitions on employment, working conditions and industrial relations. She is responsible for studies assessing the representativeness of European social partner organisations. She has also carried out research on European Works Councils and the evolution of industrial relations and social dialogue in the European Union. Prior to joining Eurofound in 2019, she worked for a private research institute primarily carrying out impact assessments and evaluations of EU labour law and labour market policies. Tina holds a PhD in Political Sciences from the University of Edinburgh which focussed on the role of national trade unions and employers’ organisations in the European social dialogue.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
