Hoppa till huvudinnehållet
Den här sidan har maskinöversatts. Se originalversionen på engelska och Eurofounds språkpolicy.
Ämne
Senast uppdaterad: 7 July 2026

Funktionsnedsättning och kronisk sjukdom

En funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom definieras i stort sett som ett kontinuerligt hälsotillstånd som begränsar en persons dagliga aktiviteter eller deras förmåga att interagera med världen omkring dem på samma villkor som andra. I takt med att EU:s befolkning åldras ökar antalet personer som lever med funktionsnedsättning eller kroniska hälsoproblem. För de många européer som har en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom finns det många hinder som hindrar dem från att delta fullt ut i vardagslivet, och tillgången till arbetsmarknaden är fortfarande en av de största utmaningarna. Att främja aktiv inkludering och rättigheter för personer med funktionsnedsättning eller kroniska sjukdomar i samhället är en prioritering på EU:s agenda.

Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.

7 July 2026
Verktyg för funktionshinderanställning för att engagera arbetsgivare – Bakgrundspapper
Detta bakgrundsdokument behandlar EU:s politiska kontext gällande arbetsmarknadsdeltagande för personer med funktionsnedsättningar, granskar de främsta hindren bakom funktionshinders sysselsättningsgap och beskriver policyverktyg och arbetsplatspraxis som stödjer deras anställning, behållning och karriärutveckling.
Daphne Ahrendt+2
Anpassad rapport
12 November 2025
Paths towards independent living and social inclusion in Europe for people with a disability - Background paper
This background paper looks at the EU policy context regarding deinstitutionalisation for people with long-term care needs, analyses trends and outlines strategies supporting independent living.
Marie Hyland+2
Anpassad rapport
4 February 2025
Respondents with disabilities hit harder by unmet medical needs
Eurofound’s 2024 e-survey shows that people with disabilities in Europe are more than twice as likely as others to face unmet medical needs, with 40% reporting barriers in accessing healthcare. Financial situation, age, employment status and limited transport, especially in rural areas, are among the main reasons, underscoring persistent inequalities despite EU commitments to equal treatment.
Daphné Chédorge-Farnier+1
Artikel

Psykisk ohälsa drabbar en stor andel av personer med funktionsnedsättning och kräver omedelbara åtgärder för att minska den utbredda risken för depression bland denna grupp av medborgare.

Personer med funktionsnedsättning uppger att de har svårare att få ekonomin att gå ihop, att de har större ekonomiska problem och att de har högre eftersläpningar än personer utan funktionsnedsättning. Att öka deras deltagande på arbetsmarknaden är avgörande för att komma till rätta med denna stora klyfta i den ekonomiska situationen.

Deltagandet på arbetsmarknaden är fortfarande en utmaning för personer med funktionsnedsättning – och detta förvärrades av covid-19. En rad olika hinder – allt från stereotyper relaterade till funktionsnedsättning till brist på en strategisk vision i styrningen – gör det svårare för personer med funktionsnedsättning att få jobb på den öppna arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsåtgärder för att stödja arbetsmarknaden måste ta hänsyn till funktionshinder och skräddarsy politiska åtgärder för att stödja inkluderingen av personer med funktionshinder i arbetslivet. Alla aktörer – regeringar, arbetsgivare och icke-statliga organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning – spelar en viktig roll i tillhandahållandet av stöd.

Det är mycket viktigt att stödja och främja deltagandet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, men det måste också införas adekvata och inkluderande mekanismer för socialt skydd för att säkerställa att stöd finns tillgängligt för alla personer med funktionsnedsättning, oavsett deras anställningsstatus.

Det finns ett nära samband mellan hälsa och inkomstskillnader, och det finns nästan tre gånger så stor risk för personer i den lägsta inkomstkvintilen att ha en funktionsnedsättning som personer i de 20 % högsta inkomsterna. Under pandemin ökade också ojämlikheten i tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster efter inkomst: 2020 var risken för att ha ett icke tillgodosett medicinskt behov för personer i den lägsta inkomstkvintilen 5,4 gånger högre än för personer i de 20 bästa inkomstkvintilerna, vilket belyser hur politik som fokuserar på att minska inkomstskillnader också kan minska ojämlikheten i hälsa.

Med utgångspunkt i uppgifter från den europeiska undersökningen om livskvalitet (EQLS) och den europeiska undersökningen om arbetsvillkor (EWCS), tillsammans med annan forskning, studerar Eurofound de ojämlikheter och utmaningar som personer med funktionsnedsättning står inför och de politiska strategier som skulle kunna undersökas.

Uppgifter från e-enkäten Leva och arbeta i EU belyser situationen för personer med funktionsnedsättning under pandemin och jämför deras situation när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård, psykiskt välbefinnande, ekonomisk situation och framtidstro.

I forskningen undersöks också den politiska utvecklingen i EU:s medlemsstater som syftar till att stödja inkluderingen av personer med funktionsnedsättning på den öppna arbetsmarknaden, med särskilt fokus på de tre stadierna av att komma in på arbetsmarknaden, stanna kvar på jobbet och återvända till arbetet efter en frånvaro. I rapporten undersöks mekanismerna och effektiviteten hos de politiska åtgärder som vidtogs före pandemin, och en uppdaterad analys av tidiga politiska åtgärder som infördes i kölvattnet av pandemin.

 

Annan forskning har omfattat en rad olika ämnen:

  • vård och omsorg, kartläggning av arbetsvillkoren och anställningens karaktär samt kollektivförhandlingarnas roll i sektorn, och framhävandet av arbetskraftens betydelse för att förbättra livskvaliteten och sysselsättningsutsikterna för äldre och personer med funktionsnedsättning

  • Tillgång till barnomsorgstjänster såsom förskoleverksamhet och barnomsorg, hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg omfattar frågan om tillgång till dessa tjänster för personer med funktionsnedsättning och fokuserar även på förskoleverksamhet och barnomsorg för barn med funktionsnedsättning och särskilda utbildningsbehov

  • Hur man ska hantera kroniska hälsoproblem på arbetsplatsen, undersöka förekomsten av kroniska sjukdomar, inverkan på arbetsförmågan, i vilken utsträckning arbetsplatserna gör anpassningar för arbetstagarna och hur detta påverkar arbetets kvalitet och hållbarhet.

  • Den sociala situationen och sysselsättningssituationen för personer med funktionsnedsättning, med beaktande av förändringar över tid när det gäller sysselsättning, utbildning, deltagande i samhället, socialt skydd och hälso- och sjukvård, som alla är prioriterade områden i EU:s handikappstrategi

  • Sysselsättningsmöjligheter för personeroch som har svårt att komma in på eller tillbaka till arbetsmarknaden och orsakerna till

  • Sysselsättningsmöjligheter för personer med kroniska sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar, diabetes, multipel skleros, artrit och psykiska problem

  • Aktiv inkludering av ungdomar med funktionsnedsättning eller hälsoproblem, en grupp som har särskilt svårt att få tillgång till sysselsättning, med tonvikt på att bedöma genomförandet av politiken för aktiv inkludering på nationell nivå

Den 3 mars 2021 presenterade Europeiska kommissionen sin strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030. Den bygger vidare på den tidigare 10-årsstrategin 2010–2020 och syftar till att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan delta fullt ut i samhället på samma villkor som andra. Även om det har gjorts framsteg under de senaste årtiondena när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning, sysselsättning, fritidsaktiviteter och deltagande i det politiska livet, återstår mycket att göra för att undanröja hinder. Den innehåller viktiga initiativ inom tre huvudteman: EU:s rättigheter; självständigt boende och autonomi; Icke-diskriminering och lika möjligheter. Som ett flaggskeppsinitiativ under 2022 lade kommissionen fram ett paket för att förbättra arbetsmarknadsresultaten för personer med funktionsnedsättning. Och under 2024 nåddes en politisk överenskommelse om kommissionens förslag till direktiv om inrättande av det europeiska intyget om funktionsnedsättning och det europeiska parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning.

Handikappstrategin bidrar till den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som lades fram av kommissionen den 4 mars 2021. Pelaren, som formellt proklamerades av EU-institutionerna i november 2017, återspeglar ett gemensamt åtagande att tillhandahålla en hälsosam, säker och väl anpassad arbetsmiljö för arbetstagare i EU. I direktivet betonas rätten till likabehandling och lika möjligheter när det gäller anställning, socialt skydd, utbildning och tillgång till varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten, oavsett funktionsnedsättning. 

Den 10-åriga strategin utgör ramen för stöd till åtgärder på EU- och medlemsstatsnivå för att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som antogs av FN 2006.

Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.

Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.

Daphne Ahrendt

Senior research manager
Social policies research

Daphne Ahrendt är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Sedan hon kom till Eurofound 2013 har hennes arbete omfattat ett brett spektrum av socialpolitiska områden. För närvarande samordnar hon Eurofounds verksamhet för förvaltning och utveckling av undersökningar och leder utarbetandet och analysen av e-undersökningarna om covid-19. Daphne har mer än 20 års erfarenhet som forskare inom internationella undersökningar, efter att tidigare ha arbetat på Eurobarometerenheten vid Europeiska kommissionen och vid National Centre for Social Research i London där hon arbetade med International Social Survey Programme. Daphne har en magisterexamen i straffrätt från London School of Economics och en kandidatexamen i statsvetenskap från San Francisco State University.

Se profil

Oscar Vargas Llave

Senior research manager
Working life research

Oscar Vargas Llave is a senior research manager in the Working Life unit at Eurofound and manages projects on changes in the world of work and the impact on working conditions and related policies: organisation of working time, remote work, the right to disconnect, health and well-being and ageing. Before joining Eurofound in December 2009, he worked as project coordinator in the field of health and safety and was responsible for the Professional Card Scheme for the Construction Sector in Spain at the non-profit Fundación Laboral de la Construcción in Madrid. He has a background in industrial sociology (Universidad Pontificia de Salamanca), and also holds a Diploma in Social Science Research Methods from the University of Cardiff and a Master’s degree in Health and Safety from the Autonomous University of Madrid.

Se profil

Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.

Flag of the European UnionThis website is an official website of the European Union.
European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions
The tripartite EU agency providing knowledge to assist in the development of better social, employment and work-related policies

All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.

See all EU institutions and bodies