Hoppa till huvudinnehållet
Den här sidan har maskinöversatts. Se originalversionen på engelska och Eurofounds språkpolicy.
Disabled archery group
Ämne
Senast uppdaterad: 7 July 2026

Funktionsnedsättning och kronisk sjukdom

En funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom definieras brett som ett kroniskt hälsotillstånd som begränsar en persons dagliga aktiviteter eller deras förmåga att interagera med omvärlden på lika villkor med andra. I takt med att EU:s befolkning åldras ökar antalet personer med funktionsnedsättningar eller kroniska hälsotillstånd. För många européer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom finns det många hinder som hindrar dem från att delta fullt ut i vardagen, och tillgången till arbetsmarknaden är fortfarande en av de största utmaningarna. Att främja aktiv inkludering och rättigheter för personer med funktionsnedsättningar eller kroniska sjukdomar i samhället är en prioritet på EU:s agenda.

Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.

7 July 2026
Verktyg för funktionshinderanställning för att engagera arbetsgivare – Bakgrundspapper
Detta bakgrundsdokument behandlar EU:s politiska kontext gällande arbetsmarknadsdeltagande för personer med funktionsnedsättningar, granskar de främsta hindren bakom funktionshinders sysselsättningsgap och beskriver policyverktyg och arbetsplatspraxis som stödjer deras anställning, behållning och karriärutveckling.
Daphne Ahrendt+2
Anpassad rapport
12 November 2025
Paths towards independent living and social inclusion in Europe for people with a disability - Background paper
This background paper looks at the EU policy context regarding deinstitutionalisation for people with long-term care needs, analyses trends and outlines strategies supporting independent living.
Marie Hyland+2
Anpassad rapport
4 February 2025
Respondents with disabilities hit harder by unmet medical needs
Eurofound’s 2024 e-survey shows that people with disabilities in Europe are more than twice as likely as others to face unmet medical needs, with 40% reporting barriers in accessing healthcare. Financial situation, age, employment status and limited transport, especially in rural areas, are among the main reasons, underscoring persistent inequalities despite EU commitments to equal treatment.
Daphné Chédorge-Farnier+1
Artikel

Dålig psykisk hälsa drabbar en stor andel personer med funktionsnedsättningar och kräver omedelbar uppmärksamhet för att minska den utbredda risken för depression bland denna grupp medborgare.

Personer med funktionsnedsättningar rapporterar större svårigheter att få ekonomin att gå ihop, större ekonomisk sårbarhet och högre skulder än personer utan funktionsnedsättningar. Att öka deras deltagande på arbetsmarknaden är avgörande för att åtgärda denna stora ekonomiska lucka.

Arbetsmarknadsdeltagandet är fortfarande en utmaning för personer med funktionsnedsättning – och detta förvärrades av COVID-19. En rad hinder – från funktionsnedsättningsrelaterade stereotyper till brist på strategisk styrning – gör anställning på den öppna arbetsmarknaden svårare för personer med funktionsnedsättningar.

Stödåtgärder för arbetsmarknaden måste ta hänsyn till funktionsnedsättningar och anpassa policyåtgärder för att stödja inkludering av personer med funktionsnedsättning i arbetslivet. Alla aktörer – regeringar, arbetsgivare och NGO:er som representerar personer med funktionsnedsättningar – spelar en viktig roll i stödgivningen.

Även om stöd och främjande av arbetsmarknadsdeltagandet för personer med funktionsnedsättningar är avgörande, behöver adekvat och inkluderande sociala skyddsmekanismer också införas för att säkerställa att stöd finns tillgängligt för alla personer med funktionsnedsättning, oavsett anställningsstatus.

Ojämlikhet i hälsa och inkomst hänger nära samman, där personer i den lägsta inkomstkvintilen nästan tre gånger så sannolikt har funktionsnedsättning som personer i de översta 20 %. Under pandemin ökade också ojämlikheten i tillgången till hälso- och sjukvård efter inkomst: år 2020 var risken för ouppfyllda medicinska behov för personer i den lägsta inkomstkvintilen 5,4 gånger högre än för de i de 20 högsta 20 %, vilket belyser hur politik som fokuserar på att minska inkomstojämlikheter också kan minska hälsoskillnader.

Med utgångspunkt i data från European Quality of Life Survey (EQLS) och European Working Conditions Survey (EWCS), tillsammans med annan forskning, studerar Eurofound de ojämlikheter och utmaningar som personer med funktionsnedsättningar möter samt de politiska tillvägagångssätt som kan utforskas.

Data från e-undersökningen Living and Working in the EU belyser situationen för personer med funktionsnedsättning under pandemin, och jämför deras situation i relation till tillgång till sjukvård, psykiskt välbefinnande, ekonomisk situation och optimism om framtiden.

Forskningen undersöker också policyutvecklingen i EU:s medlemsstater som syftar till att stödja inkludering av personer med funktionsnedsättning på den öppna arbetsmarknaden, med särskilt fokus på de tre stadierna att börja arbeta som arbetsföring, stanna kvar i jobbet och återvända till arbete efter frånvaro. Den utforskar mekanismerna och effektiviteten hos de politiska åtgärder som fanns före pandemin och ger en uppdaterad analys av tidiga politiska åtgärder som skapades efter pandemin.

 

Annan forskning har täckt en rad olika ämnen:

  • Långtidsvårdsarbetskraft, kartläggning av arbetsvillkor och sysselsättningens natur samt kollektivavtalens roll i sektorn, samt att lyfta fram arbetskraftens betydelse för att förbättra livskvaliteten och sysselsättningsutsikterna för äldre och personer med funktionsnedsättningar

  • Tillgång till vårdtjänster såsom förskoleutbildning och vård, sjukvård och långtidsvård omfattar tillgången till dessa tjänster för personer med funktionsnedsättning och fokuserar även på tidig barndomsutbildning och omsorg för barn med funktionsnedsättningar och särskilda utbildningsbehov

  • Hur man hanterar kroniska hälsoproblem på arbetsplatsen, att undersöka förekomsten av kroniska sjukdomar, effekten på arbetsförmågan, i vilken utsträckning arbetsplatser gör anpassningar för arbetstagare och hur det påverkar arbetskvalitet och hållbarhet i arbetet

  • Den sociala och sysselsättningsmässiga situationen för personer med funktionsnedsättning, med hänsyn till förändringar över tid inom sysselsättning, utbildning och träning, deltagande i samhället, socialt skydd och sjukvård, alla prioriterade områden inom den europeiska funktionshinderstrategin

  • Arbetsmöjligheter för ekonomiskt inaktiva personer som har svårt att komma in på eller återvända till arbetsmarknaden och orsakerna till detta

  • Arbetsmöjligheter för personer med kroniska sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdom, cancer, kronisk luftvägssjukdom, diabetes, multipel skleros, artrit och psykiska problem

  • Aktiv inkludering av unga med funktionsnedsättningar eller hälsoproblem, en grupp som har särskilda svårigheter att få arbete, med betoning på att utvärdera genomförandet av aktiv inkluderingspolitik på nationell nivå

Den 3 mars 2021 presenterade Europeiska kommissionen sin strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030. Med utgångspunkt i den tidigare tioårsstrategin 2010–2020 syftar den till att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan delta fullt ut i samhället på lika villkor med andra. Även om det under de senaste decennierna har skett framsteg inom tillgång till sjukvård, utbildning, sysselsättning, fritidsaktiviteter och deltagande i det politiska livet, återstår mycket att göra för att undanröja hinder. Den presenterar viktiga initiativ under tre huvudteman: EU:s rättigheter; självständigt boende och autonomi; icke-diskriminering och lika möjligheter. Som ett flaggskeppsinitiativ 2022 presenterade kommissionen ett paket för att förbättra arbetsmarknadsresultaten för personer med funktionsnedsättning. Och 2024 nåddes en politisk överenskommelse om kommissionens förslag till ett direktiv som inrättar det europeiska funktionshinderkortet och det europeiska parkeringskortet för personer med funktionsnedsättning.

Strategin för funktionsnedsättning bidrar till den europeiska pelaren för sociala rättigheter , som presenterades av kommissionen den 4 mars 2021. Pelaren, som formellt proklamerades av EU-institutionerna i november 2017, speglar ett gemensamt åtagande att erbjuda en hälsosam, säker och välanpassad arbetsmiljö för arbetstagare inom EU. Den betonar rätten till lika behandling och möjligheter när det gäller anställning, socialt skydd, utbildning och tillgång till varor och tjänster tillgängliga för allmänheten, oavsett funktionsnedsättning.

Tioårsstrategin ger ramen för att stödja åtgärder på EU- och medlemsstatnivå för att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD), som antogs av FN 2006.

Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.

Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.

Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.

Flag of the European UnionThis website is an official website of the European Union.
European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions
The tripartite EU agency providing knowledge to assist in the development of better social, employment and work-related policies

All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.

See all EU institutions and bodies