Framtiden för distansarbete och hybridarbete

Efter pandemin har en del anställda återvänt till arbetsplatsen på heltid, medan många andra väljer hybrida arbetsarrangemang och ofta arbetar hemifrån eller från en annan plats flera gånger i veckan och vid olika tidpunkter på dygnet. För att hjälpa beslutsfattarna att skapa de rätta förutsättningarna för distansarbete och hybridarbete har Eurofound utvecklat olika framtidsscenarier för distansarbete och hybridarbete, vilka belyser olika konsekvenser för arbetskvalitet och organisatoriska metoder.

Distansarbete och hybridarbete håller fortfarande på att utvecklas, men ny forskning tyder på att en rättvis utveckling av distansarbete och hybridarbete ger bättre resultat när det gäller arbetskvalitet och organisatoriska metoder. Det kommer därför att vara av avgörande betydelse för arbetsmarknadens parter och beslutsfattare att ta hänsyn till frågor som till exempel avser att garantera rättvisa på arbetsplatsen, se över organisatoriska metoder och möjliggöra självständighet, utveckla chefernas kompetens, effektivisera regleringsarrangemang, garantera arbetskvalitet i situationer med distansarbete eller hybridarbete samt se till att arbetstagarna får komma till tals för att skapa en positiv framtid för distansarbete och hybridarbete.

Utan noggrann planering kan förändrade arbetsarrangemang komma att störa dynamiken på arbetsplatsen och förstärka obalansen mellan könen. Detta visar vikten av att stödja arbetsplatserna i genomförandet av arrangemang för distansarbete och hybridarbete på en rad olika områden, till exempel när det gäller att ompröva metoder för riskbedömning avseende hälsa och säkerhet i förhållande till psykosociala risker, skapa en kultur av förtroende på arbetsplatserna och uppmärksamma avancerad teknik som kan påverka fjärrstyrningen av arbetsuppgifter i framtiden.

För att se till att de överordnade är väl rustade för att hantera hybridarbete krävs investeringar i utbildning på arbetsplatserna. Effektiva utbildningsstrategier kommer att kräva riktlinjer för exempelvis kommunikation, rättvisa och inkludering samt rekommendationer om till exempel operativ effektivitet och främjande av anställdas engagemang i hybridmiljöer.

Det kommer att vara en prioritet för beslutsfattare på nationell nivå att överväga de lämpligaste sätten att fastställa minimistandarder för distansarbete och hybridarbete, till exempel angående rätten att inte vara uppkopplad, kostnader för utrustning, kommunikation, energikostnader, hälsa och säkerhet, psykisk hälsa samt likabehandling av anställda som arbetar på distans och anställda som endast arbetar i arbetsgivarens lokaler. Arbetsmarknadens parter har en avgörande roll att spela när det gäller att utforma dessa standarder. På EU-nivå kommer det också att vara viktigt att övervaka frågan om gränsöverskridande distansarbete och hybridarbete, inklusive skatte- och socialförsäkringsmässiga konsekvenser.