Begreppet ”minimilön” avser olika lagstadgade begränsningar av den lägsta lön som arbetsgivare kan betala sina anställda. Lagstadgad minimilön regleras av formella lagar eller stadgar. Minimilöner som arbetsmarknadernas parter har kommit överens om föreskrivs i kollektivavtal mellan fackföreningar och arbetsgivare.
I de flesta EU-länder har man fastställt en nationell lagstadgad minimilön, även om nivån, justeringsmekanismerna och omfattningen varierar. I Österrike, Danmark, Finland, Italien och Sverige har man fastställt en minimilön inom ramen för kollektivavtal, medan man använder sig av lagstadgade nivåer beroende på yrke på Cypern.
I november 2017 gick alla EU-institutioner samman och aviserade den europeiska pelaren för sociala rättigheter och i och med detta lade man fram EU:s åtagande att verka för rättvisa löner för arbetstagare. Med pelaren avser man bland annat att säkerställa att arbetstagarna får tillräckliga löner så att de och deras familjer får anständiga standardlevnadsförhållanden, att lågutbildade och unga arbetstagare har möjlighet att hitta anställning samtidigt som det ska löna sig att arbeta.
Den nya europeiska kommissionen som tillträdde i december 2019 åtog sig samma uppgift och satte upp ett reformförslag på en EU-minimilön på agendan. Med kommissionens vision om ett Europa med ett starkt socialt engagemang bereder man vägen för en åtgärdsplan med syfte att implementera den sociala pelaren . Den 28 oktober 2020 tog kommissionen fram ett förslag på ett EU-direktiv om tillräckliga minimilöner efter att man hade konsulterat arbetsmarknadens parter i två omgångar, februari och juni. Målet är att alla arbetstagare i EU ska ha en rättvis och tillräcklig lön, oavsett hemvist, år 2024.
Eurofounds arbete om minimilöner kopplas till kommissionens prioritet 2019–2024 om en ekonomi för människor.
Bland arbetstagare med minimilöner är kvinnor överrepresenterade i så gott som samtliga medlemsländer, oavsett hur man väljer att definiera löntagare med minimilön.
· År 2017 hade en av tio arbetstagare i EU ungefär minimilön (+/- 10 procent).
· Under 2019 debatterades i många EU-länder en ytterligare betydande ökning av minimilönerna efter 2020, dels i förhållande till ett relativt mål, dels i absoluta tal.
· Lagstadgade minimilöner har blivit rättvisare i förhållande till andra arbetstagares löner sedan början av 2000-talet om man jämför lagstadgade minimilöner med medianlöner för samtliga arbetstagare.
· Trots denna uppåtgående trend ligger minimilönerna i majoriteten av länderna fortsatt under 60 procent eller till och med under 50 procent i förhållande till medianlönerna. Så är särskilt fallet i de central- och östeuropeiska medlemsländer, som startade från mycket låga relativa nivåer i början av 2000-talet och fortsätter ha mål runt eller under 50 procent i sina bestämmelser om minimilön.
· Sammantaget anger sju av tio arbetstagare med minimilön att de åtminstone har vissa problem med att få ekonomin att gå ihop, jämfört med färre än fem av tio av övriga arbetstagare. Dessa siffror varierar emellertid kraftigt mellan olika länder. Till exempel uppgav mindre än 10 procent av arbetstagarna med minimilön att det var svårt till mycket svårt i Danmark, Finland, Tyskland och Sverige. I jämförelse var samma siffra 50–60 procent i Bulgarien, Kroatien och Cypern och 80 procent i Grekland.
· Regeringar runt omkring i Europa reagerar med stabiliserande åtgärder för dem som påverkas av krisen i samband med covid-19. Minimilöner kan spela en roll i policymixen för att stabilisera inkomster och därmed motverka en nedåtgående spiral mot recession eller depression.
· Eurofounds PolicyWatch-databas visar att myndigheter ofta blivit hänvisade till den lagstadgade minimilönen när den övre och nedre gränsen för inkomststödsbidrag skulle fastställas, som exempelvis för korttidsanställningar.
· Covid-19-pandemin drabbar i synnerhet sektorer och yrken med en stor andel arbetstagare med minimilöner. Arbetstagare inom jordbruk (där 15 procent av arbetstagarna har minimilön, cirka 20 procent inom vissa jordbruksrelaterade arbeten), försäljning (13 procent) eller städning och omsorg och personliga tjänster (25 procent) är de som ser till att samhället fungerar i tider av social distansering och nedstängning.
· I andra sektorer eller yrken med en stor andel arbetstagare med minimilöner – i synnerhet inom hotell- och restaurangbranschen (16 procent), hantverk, underhållning, fritidsaktiviteter, hushållstjänster (14 procent) eller personliga tjänster (16 procent) – var man bland de första att känna av konsekvenserna av de restriktioner som infördes när covid-19-pandemin bröt ut.
Most EU Member States have a statutory minimum wage. But its level, adjustment mechanisms and coverage vary.
Eurofound’s e-survey on Living, working and COVID-19 shows that nearly half of households are struggling to make ends meet.
Eurofound provides regular updates on pay in the EU, including an annual study on how minimum wage rates have developed across the EU (as well as Norway and the UK), reviewing how national governments and social partners engage in setting new rates. It also looks at the concept of a living wage, aimed at guaranteeing workers and their families a decent level of living and social participation in response to the inadequacy of income for many working households reliant on existing statutory minimum wage rates.
The annual review on minimum wages for 2023 summarises how minimum wage rates were set during 2022.
In an earlier study on pay in Europe in the 21st century , Eurofound explored the implications of a hypothetical scenario of a minimum wage coordinated at EU level and set at 60% of the median national wage.
COVID-19 is likely to impact the ongoing minimum wage debate, as many workers delivering essential services during the pandemic are at the bottom of the pay ladder, like workers in retail, food-supply chains or care roles. Others low-wage workers, like workers in the accommodation and food sector, or in leisure and entertainment services, have been the first affected by unemployment. With unemployment on the rise, it will be important to see how minimum wages can contribute to the policy mix governments and social partners are currently applying to cushion the economic and social impacts. Eurofound’s e-survey on Living, working and COVID-19 shows that nearly half of households are already struggling to make ends meet. Minimum wages could play a policy role in stabilising incomes.
Most EU countries have a statutory minimum wage. A related but distinct concept is that of a living wage, which is a wage designed to secure a basic but acceptable standard of living for its earner (and, in some cases, household dependents). The living wage rate is based on a detailed, regularly updated costing of the basic services and goods required for such a standard of living and is intended in part to reflect the inadequacy of prevailing statutory minima for that end. Living wage campaigns are generally voluntary and rely on coalitions of interest groups, trade unions and employers working together. These campaigns can take on an advocacy role (Ireland) as well as an accreditation role (UK) where organisations are formally accredited as living wage employers. In line with the fair wage provisions set out in the Social Pillar, Eurofound research aims to provide policymakers with a practical guide to the living wage concept.
Most EU Member States have a statutory national minimum wage in place, although its level, adjustment mechanisms and coverage vary. Austria, Denmark, Finland, Italy and Sweden have minimum wages set within collective agreements, while Cyprus has statutory rates for different occupations.
The EU institutions jointly proclaimed the European Pillar of Social Rights in November 2017, setting out the EU’s commitment to fair wages for workers. This includes ensuring adequate wages for workers to allow them and their families to have a decent standard of living, safeguarding the ability of the low-skilled and young workers to find employment, while also making work financially attractive.
The new European Commission, which took office in December 2019, reiterated this commitment, putting a reform initiative for an EU minimum wage on the agenda. The Commission’s vision for a strong social Europe prepares the way for an Action Plan to implement the Social Pillar. On 28 October 2020, the Commission put forward a proposal for an EU Directive on adequate minimum wages. This was followed by a political agreement between the European Parliament and the Member States on 7 June 2022. The Minimum Wages Directive was adopted in October 2022. The aim is that by 2024 all workers in the EU should earn a fair and adequate wage, no matter where they live.
Eurofound’s work on minimum wages links in with the Commission’s 2019–2024 priority on an economy that works for people.
Eurofound presenterar uppdaterad information om lönerna i EU med jämna mellanrum, inklusive en årlig undersökning om hur minimilönenivåerna har utvecklats inom EU (samt Norge och Storbritannien), där man har gått igenom på vilket sätt nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter åtar sig att ställa om nivåerna. Institutionen granskar även konceptet levnadslön (dvs. lön som det går att leva på) och avser att säkerställa att arbetstagare och deras familjer har uppnått en anständig levnadsstandard och social delaktighet för att motverka att många hushåll tvingas tampas med otillräckliga löner och är beroende av lagstadgade minimilöner.
I den årliga översynen av minimilöner för 2021 sammanfattas hur nivåerna för minimilönerna fastställdes under 2020 – året som genomsyrades av covid-19-pandemin. I rapporten granskas de svårigheter som nationella beslutsfattare ställdes inför och hur de vid beslutsfattande om minimilönen reagerade på utmaningarna till följd av pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser. Den kartlägger i vilken omfattning minimilöner behandlades i covid-19-relaterade stödåtgärder. I rapporten diskuteras framsteg med EU-initiativet för tillräckliga minimilöner och reaktionerna från arbetsmarknadens parter på EU-nivå och nationella beslutsfattare kartläggs.
I en tidigare utgiven undersökning om löneläget under 2000-talet , undersökte Eurofound konsekvenserna av ett hypotetiskt scenario med minimilöner som samordnades på EU-nivå och fastställdes till 60 procent av den nationella medianlönen.
Covid-19 kommer med stor sannolikhet att påverka den pågående debatten om minimilöner med tanke på att många arbetstagare som tillhandahåller väsentliga tjänster under pandemin befinner sig längst ner på lönestegen, som till exempel säljare, livsmedelsleverantörer eller vårdpersonal. Andra låglönetagare, såsom arbetstagare inom hotell- och restaurangbranschen och livsmedelssektorn eller som utför tjänster inom nöjes- och underhållsbranschen, har varit de som förlorat sina arbeten först. Mot bakgrund av att arbetslöshetssiffrorna är på uppgång kommer vi att behöva undersöka på vilket sätt minimilöner bidrar till den stora blandningen av politikinriktningar som myndigheter och arbetsmarknadens parter för närvarande tillämpar för att dämpa de ekonomiska och sociala konsekvenserna. I Eurofounds e-undersökning Leva, arbeta och covid-19 har man kunnat påvisa att så gott som vartannat hushåll redan kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Minimilönerna kan spela roll för riktlinjer som syftar till att stabilisera inkomster.
De flesta EU-länder har inte någon lagstadgad minimilön. Ett relaterat men annat koncept rör en levnadslön som utgörs av en lön som tagits fram för att säkerställa en grundläggande men ändå godtagbar levnadsstandard för de berörda inkomsttagarna (och i vissa fall de personer som ingår i hushållet). Levnadslönernas nivå baseras på en utförlig och regelbundet uppdaterad kostnadsberäkning av de grundläggande tjänster och varor som krävs för den ifrågavarande levnadsstandarden och avsikten är till viss del att kasta ljus på hur pass otillräckliga de rådande lagstadgade minimilönerna är. Kampanjer för levnadslöner är i allmänhet frivilliga och man förlitar sig på sammanslagningar av olika intressegrupper, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Med de här kampanjerna kan man anta ett förespråkande förhållningssätt (Irland) och/eller ett ackrediterande förhållningssätt (Storbritannien) där organisationer blir formellt kvalificerade som arbetsgivare med levnadslöner. I linje med bestämmelserna om rättvisa löner som fastställs i den sociala pelaren är syftet med Eurofounds forskning att utarbeta en särskild praktisk handbok för beslutsfattare om konceptet med levnadslön.
På begäran av Europaparlamentet och kommissionen kommer Eurofound att genomföra ett pilotprojekt om förändrade minimilöner i EU mellan 2021 och 2023. För mer information, se avsnittet om pågående arbete nedan.
