Är Europas psykiska hälsa fortfarande i kris?

Mary McCaughey (00:00:24:22 - 00:01:03:16): God morgon och välkommen till den här upplagan av #EurofoundTalks. I dag talar Eurofound om psykisk hälsa. Det har blivit ett regelbundet diskussionsämne under de senaste årtiondena, men det är kanske inte förvånande att det inte är bra för många av våra medborgare i dagens värld med de olika utmaningar som finns både på global och nationell och europeisk nivå.

Mary McCaughey (00:01:03:18 - 00:01:57:06): Sedan covid-19-pandemin har vi sett en ökning av psykiska problem. Det har skett en ökning av ångest och depression. Det har planat ut, men psykisk ohälsa verkar ha blivit en allestädes närvarande del av vårt samhälle idag. Så för att utforska detta ämne får jag sällskap av senior forskningschef, Hans Dubois. Hans har tidigare varit med oss i andra frågor, inte minst i bostadsfrågan, och kanske kan han säga: "Har det fått någon form av input och bidrag till frågan om psykisk hälsa i hela Europa?" Och vi kommer att titta på situationen i Europeiska unionen och kanske titta på några av de lösningar som vi skulle kunna använda. Så Hans, det är ett mycket svårt ämne för oss att hantera idag, men det är ett som vi måste utforska.

Mary McCaughey (00:01:57:07 - 00:02:18:03): Så du är mycket välkommen. Vi upplevde faktiskt den typ av kris som vi verkar tro att vi är när det gäller statistik för psykisk hälsa. Det har en dramatisk inverkan på människors liv, men också när det gäller kostnader. Psykisk hälsa kan verkligen ses som en kris. Vi har dock tittat på en hel rad data.

Hans Dubois (00:02:18:09 - 00:02:41:09): Du jämförde situationen före pandemin och efter. Vi har inte sett någon dramatisk ökning under pandemin. Ja, det har skett en tydlig ökning av antalet personer med dålig psykisk hälsa, och detta understryker hur viktigt sammanhanget är, eftersom det uppenbarligen skedde en plötslig ökning av psykiska hälsoproblem på grund av omständigheterna under pandemin.

Mary McCaughey (00:02:41:12 - 00:03:13:04): Så vad du säger är att vi har sett sedan COVID, naturligtvis, vi har sett ökningen under COVID, men vi ser inte en topp på det sätt som vi skulle ha trott från vad vi hör i media. Stämmer det?

Hans Dubois (00:03:13:06 - 00:03:36:22): Ja, våra data tyder på, genom de data som vi sammanställer från alla möjliga olika källor, att efter pandemin har nivåerna för mental hälsa snabbt planat ut igen. Okej, men det är fortfarande väldigt vanligt på ett sätt som det kanske inte var före covid-pandemin. Och vi ser det i vissa områden. Kan ni ange för mig vilka dessa områden är? Jag menar, du talade tidigare i några av dina viktigaste resultat från den här rapporten om äldre män och yngre kvinnor. Är det de grupperna som drabbas hårdast?

Mary McCaughey (00:03:36:22 - 00:03:57:01): Är yngre människor mer drabbade än äldre? Kan du bara ge oss en bred bild av vad vi tittar på när det gäller de olika grupperna?

Hans Dubois (00:03:57:01 - 00:04:22:21): Ja, absolut, och du pekar på rätt grupper. Även om det överlag verkar ha liknande nivåer som där den psykiska hälsan befinner sig just nu före pandemin, har man sett en tydlig ökning bland till exempel unga tjejer, och yngre kvinnor, och även bland äldre män. Och vet vi varför det är så, Hans? För unga tjejer kan det till exempel finnas ett samband med ökad användning av sociala medier. Och bland de äldsta männen kan det finnas ett samband med ökad ensamhet i denna grupp.

Mary McCaughey (00:04:22:24 - 00:04:44:23): Och när du pratar om användning av sociala medier, för det är faktiskt den sortens standardförklaring för yngre kvinnor en stor del av tiden. Men vår uppfattning är att unga män är lika aktiva på sociala medier. Så vad har det med det att göra? Handlar det om osäkerhet som har att göra med din kropp, med ditt utseende, med din prestation, din karriär?

Hans Dubois (00:04:44:23 - 00:05:12:12):Vad är det särskilt för kvinnor? Vet vi det? Ja. Därför använder vi oss av data om problematisk användning av sociala medier. Och det har skett en stor ökning bland flickor i 11-årsåldern, alltså väldigt unga. Ja, verkligen. För pojkar finns det en större andel problematiskt spelande, vilket också kommer med psykiska problem.

Hans Dubois (00:05:12:14 - 00:05:56:21): Användningen av sociala medier leder dock inte alltid till psykiska problem. Det är inte alltid negativt. Men det finns en grupp som det är problematiskt för, och det är särskilt unga tjejer i det här fallet. Ja. Och de här flickorna, som du pratade om tidigare, de har en högre nivå av rapportering, så att när de känner sig oroliga eller deprimerade eller lider av psykiska problem i någon grad, så rapporterar de detta, eller så finns det en ökning i deras rapportering. Generellt sett verkar pandemin ha minskat stigmat kring psykisk ohälsa lite. Människor är mer benägna att prata om det, särskilt yngre generationer, och förmodligen också söka hjälp. Och det är verkligen pandemin som gör det. Denna ökade uppmärksamhet på psykisk hälsa är säkert en av anledningarna till det. Så det finns faktiskt en positiv aspekt i det här, som kanske inte är så tydlig när vi ser statistiken i termer av en ökning. Men det kan också vara så att det finns en generellt större medvetenhet om behovet av att rapportera.

Hans Dubois (00:05:56:21 - 00:06:21:19): Absolut. Det finns dock fortfarande mycket stigmatisering och diskriminering mot personer med dålig psykisk hälsa, och det måste åtgärdas eftersom det är ett stort hinder för att ta itu med deras situation. Och Hans, prata med mig om de äldre männen, för återigen skulle vi få en berättelse om äldre män som kanske lider av större grader av ensamhet. Skulle det vara en del av den psykiska ohälsa som de står inför?

Hans Dubois (00:06:21:21 - 00:06:48:16): Ja. Så det finns ett problem. Å ena sidan har vi data som handlar om användningen av tjänster. Och när man ser en ökning av viss användning av behandling för depression, ja, det kan betyda två saker: att människor faktiskt har mer depression, men det kan också orsakas av att människor söker vård snabbare. Och det kan vara på grund av förbättrad tillgänglighet och minskad stigmatisering etc.

Hans Dubois (00:06:48:18 - 00:07:13:11): Så du kan inte riktigt veta om det beror på ökad förekomst av dålig mental hälsa. När man tittar på undersökningsdata finns det också alla möjliga typer av fördomar. Människor kan vara mer benägna att rapportera, som vi just talade om. För äldre människor, och ensamhet är ett särskilt problem för äldre människor, med sämre psykisk hälsa mer generellt, är det i undersökningar mycket ofta de äldsta åldersgrupperna inte väl representerade, så de utesluter människor som bor på vårdhem.

Hans Dubois (00:07:13:11 - 00:07:45:27): De exkluderar grupper av äldre. Det är kanske inte så lätt att ta med i undersökningarna. Och när man tittar på en av de sällsynta undersökningarna som inkluderar människor över 50 år, så SHARE-undersökningen, då ser man faktiskt att människor, både män och kvinnor över 80 år, löper mycket större risk att drabbas av depression. Okej. Än yngre grupper i den åldersgruppen.

Hans Dubois (00:07:45:27 - 00:08:14:07): Så de äldsta personerna över 80 löper mycket större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Så att mer generellt. Sedan om ensamhet: så vi tittade på om ensamstående hushåll löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Det gäller förresten främst även för ensamstående föräldrar. Många av dessa ensamhushåll löper större risk att drabbas av till exempel depression.

Hans Dubois (00:08:14:10 - 00:08:41:14): Det är dock bara fallet om de inte har några förtrogna. Så ett enda hushåll som faktiskt dagligen har kontakt med andra människor, är aktiva, löper inte så stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Så jag skulle inte generalisera eller stereotypisera människor som lever ensamma. I flera länder och i EU som helhet kan man dock se att i synnerhet den äldsta gruppen män och i synnerhet på landsbygden oftare löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Mary McCaughey (00:08:41:14 - 00:09:15:27): Okej. Och berätta för mig, när det gäller trender, vad har vi sett, eftersom ni talade där om covid, men vilken typ av trender har vi till exempel sett under det senaste decenniet? Vad skulle ni kunna berätta för mig om ökningarna, eller till och med stagnationen eller minskningarna?

Hans Dubois (00:09:15:29 - 00:09:41:10): Jag tycker att det är viktigt att se de grupper som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa, vilket de inkluderar. För att svara på din fråga, och det inkluderar en grupp arbetstagare, nämligen de som arbetar inom hälso- och sjukvård och socialt arbete. Det är en stor grupp. Och 1 av 5 kvinnor som arbetar arbetar faktiskt inom den sektorn. Det är hälso- och sjukvård, det är långtidsvård, det är barnomsorg. Nu löper de särskilt stor risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Hans Dubois (00:09:41:17 - 00:10:09:16): 1 av 4 av dem rapporterar att de känner sig känslomässigt utmattade efter sin arbetsdag. Nu är till exempel utbildningsnivån också hög, med en femtedel av arbetstagarna som uppger detta. Så det är den sektor som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa. Den har vuxit enormt under de senaste decennierna. Okej. Med en tredjedel, och det är mestadels kvinnor som arbetar inom den sektorn. Det är till exempel en tydlig trend som ökat i en viss riskgrupp.

Mary McCaughey (00:10:09:18 - 00:10:35:13): Men plockar du också upp dem som inte har jobb, som är arbetslösa? Och man skulle kunna anta att arbetslöshet också skulle vara en faktor?

Hans Dubois (00:10:35:15 - 00:11:01:25): Absolut. Så genom att fokusera på arbetstagare riskerar du att ignorera att människor som är arbetslösa faktiskt löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa. Och det uppstår ett problem när vi jämför data över tid, eftersom vi befinner oss i en period med relativt låg arbetslöshet.

Hans Dubois (00:11:01:25 - 00:11:28:04): Så saker och ting kan se bättre ut än de skulle ha sett ut. Så vi ligger på liknande nivåer av arbetslöshet som i ett mer avlägset förflutet. Så det är nyckeln. Och du ser att det är mycket intressant bland personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning löper oftare risk att drabbas av psykisk ohälsa, men inte för att de har en funktionsnedsättning, utan för att de möter alla dessa hinder och diskriminering i samhället.

Mary McCaughey (00:11:28:04 - 00:11:51:07): Och en av dem är inte anställd. Så om man tittar på personer med funktionshinder i arbetslivet så är deras siffror lägre. Men på samma sätt, som du pratade om för äldre människor, är deras brist på engagemang det som avgör deras mentala hälsa, snarare än åldern i sig. Och samma sak med funktionsnedsättningen. Det är bristen på tillgång eller förmåga att delta eller engagera sig.

Hans Dubois (00:11:51:07 - 00:12:27:27):Och det engagemanget kommer ofta från jobbet. Men jag tror att som pensionär är det också viktigt att titta på engagemang utöver enbart sysselsättning för till exempel äldre människor. Och när det gäller länder, har vi fått liknande siffror i hela Europeiska unionen och faktiskt i Norge, eller ser vi fickor av olika länder som har högre siffror? Naturligtvis är det alltid svårt att jämföra länder när man tittar på undersökningsdata, hur sannolikt det är att människor rapporterar dålig psykisk hälsa, till exempel, det finns också en hel del samhällelig kontext, kulturell kontext med avseende på allt detta.

Hans Dubois (00:12:27:27 - 00:12:58:11): Ja, stigmat skiljer sig från land till land. Men om man tittar på en väldigt tydlig och framträdande riskfaktor så är den relaterad till arbetslöshet, men inte ensamt. Det är att ha lägre socioekonomisk status. Det kan vara utbildning, det kan vara inkomst. Då är det mycket mer sannolikt att du löper risk att drabbas av psykisk ohälsa. Och denna situation, med svårigheter att få ekonomin att gå ihop etc., är mycket vanligare i vissa länder i Europa. Så i dessa länder tenderar man också att se dålig psykisk hälsa.

Mary McCaughey (00:12:58:11 - 00:13:21:21):Så för att få ekonomin att gå ihop finns det ett samband med dålig mental hälsa. Ja. Eller att inte få ekonomin att gå ihop. Så därför tittar vi på de länder som har särskilda svårigheter, kanske högre arbetslöshetsnivåer, ekonomiska frågor som spelar in. Och vi kan förvänta oss att ha högre nivåer av rapportering om psykisk hälsa. Jag menar, en av de frågor som ni tog upp i betänkandet, och som jag tycker är särskilt oroande, är frågan om självmord. Och även om du sa tidigare att det inte finns den topp som människor kanske uppfattar när det gäller psykiska problem, när det gäller rapportering och när det gäller människors tillgång, är självmord en mycket tydlig indikator, och här har du sett att det finns en oro för en växande nivå av självmord.

Mary McCaughey (00:13:21:23 - 00:13:56:13):Och här, särskilt unga människor, läser jag det från dem i parentesen 15 till 29. Det är den vanligaste dödsorsaken för denna grupp. Nå, vad är det som händer här, Hans?

Hans Dubois (00:13:56:15 - 00:14:25:18): Jag tror att när vi talar om självmord så är det första vi måste erkänna att det har skett en dramatisk minskning av självmord sedan 80-talet, och minskningen har varit väldigt, väldigt stor. Förklaringen till denna nedgång kan vara att levnadsvillkoren generellt förbättrats i EU och i synnerhet i de länder där minskningen varit störst i postkommunistiska länder, men också bättre vård för personer med psykiska problem, men också bättre hälso- och sjukvård. Alltså färre självmordsförsök som leder till döden. Så det har skett en otroligt stor minskning av självmord.

Hans Dubois (00:14:25:20 - 00:14:52:20): Det har verkligen varit en framgång i Europeiska unionen. Under vilken period? Från 1980-talet fram till slutet av detta århundrade. Det är alltså först sedan de senaste åren som det har skett en stabilisering på dessa mycket lägre nivåer. Och under de senaste åren har det skett en liten ökning och ökningen var störst enligt de senaste tillgängliga uppgifterna.

Hans Dubois (00:14:52:20 - 00:15:18:12): Och det är från 2021 till 2022. Men det har verkligen skett en liten ökning. Och vi ser i nyare nationella data att det inte verkar gå åt andra hållet, utan det verkar bara vara ytterligare små ökningar. Och när de säger små är de små jämfört med den stora minskning som har skett. Men det handlar fortfarande om människoliv.

Mary McCaughey (00:15:18:12 - 00:15:43:16): Och, och när du säger de senaste åren, kan vi sätta fingret på när vi skulle ha sett den sortens stagnation av nedgången i självmordstalen och nu de små stegvisa ökningarna? Var började det?

Hans Dubois (00:15:43:18 - 00:16:11:04): Ja, det var före COVID-pandemin. Det var det inte sedan mer eller mindre 2017. Och en klart större ökning skedde nu med de senaste uppgifterna som är från 2021 till 2022. Men det fanns redan tidigare en ökning när det gäller vissa grupper. Och där kan vi se att unga flickor, och de äldsta männen, så, 85 år och äldre, där såg vi en ökning av självmord.

Mary McCaughey (00:16:11:06 - 00:16:37:24): Men din forskning visar också att män är tre gånger mer benägna än kvinnor. Vet vi varför det är så?

Hans Dubois (00:16:37:24 - 00:16:59:27): Så det finns olika anledningar till det. För det första tycker jag att det är viktigt att belysa att kvinnor generellt sett löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Det kan man se i undersökningarna. Du kan se det i primärvårdens användningsdata. Okej. Du kan fortfarande säga: "Tja, kvinnor kanske är mer benägna att rapportera det." Det kan delvis vara sant.

Hans Dubois (00:17:00:00 - 00:17:32:09): Kvinnor är definitivt mer benägna att söka vård i genomsnitt. Det finns dock tydliga förklaringar till detta. Kvinnor möter större negativa ojämlikheter på jobbet. De möter ojämlikheter i sitt yrke och i hushållsarbetet hemma, och de utsätts oftare för våld i hemmet än män. Så de har alla möjliga riskfaktorer som faktiskt gör dem mer benägna att drabbas av dålig mental hälsa.

Hans Dubois (00:17:32:09 - 00:17:58:18):Men de är i genomsnitt mer benägna än män att söka hjälp, och andra saker. Så till exempel ser vi en undersökning som säger att det fortfarande kan handla om en relativt liten grupp, i själva verket är det många män, eller fler än kvinnor, som vårdas för missbruk eller alkoholmissbruk. Och det är kanske ett av uttrycken för att inte ha sökt vård för till exempel psykisk ohälsa.

Hans Dubois (00:17:58:18 - 00:18:25:23): Självklart är dessa relationer komplexa, men det kan helt klart vara ett av exemplen. Och det är också viktigt att notera att uppgifterna är mycket tydliga när det gäller dödsfall på grund av självmord. Få länder har data från självmordsförsök. Vi kartlägger en del av dessa data i rapporterna. Och där är bilden en annan. Så där är det svårt att mäta.

Hans Dubois (00:18:26:00 - 00:18:48:17): Vanligtvis är det sjukhusvistelser och orsakerna till det används. Och där ser vi mer jämställda nivåer av kvinnor och män. Okej.

Mary McCaughey (00:18:48:19 - 00:19:17:05): Jag menar, du hänvisade tidigare till stigmatiseringen, frågan om stigmatisering, och att det har förbättrats till viss del i hela EU och den sortens rädsla för att rapportera har kanske minskat lite. Men när det gäller tillgången till vård som följer med rapporteringen, finns det några betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller den tillgången, eller finns det en klyfta mellan stad och landsbygd? Finns det någon synbar skillnad mellan norra Europa och södra Europa i dessa frågor?

Hans Dubois (00:19:17:05 - 00:19:40:13): Så när det gäller tillgång till vård finns det i allmänhet, och jag blev själv förvånad över det. Och vi kartlade så att rätten till psykiatrisk vård i hela EU faktiskt är ganska bra. De flesta människor har rätt till gratis eller billig psykiatrisk vård om de behöver det i hela EU, och särskilt för de mest akuta behoven. Men vi har redan pratat om stigmatisering och diskriminering, vilket är ett stort problem.

Hans Dubois (00:19:40:17 - 00:20:06:00): Så det gör att många människor inte söker den vård de behöver. Och för det andra, ja, många människor har rätt till denna psykiatriska vård, men kapaciteten är mycket låg. I vissa områden i Europa, och vi ser att väntelistor är ett stort problem på detta område. Så många människor som behöver vården kan inte få den på grund av väntelistor.

Hans Dubois (00:20:06:00 - 00:20:32:09): Och det är särskilt på landsbygden. Tillgången till psykiatrisk vård är mycket problematisk på grund av dessa kapacitetsbegränsningar. Och generellt sett har man i många länder märkt att det är särskilt problematiskt för barn och ungdomars behov av psykisk vård.

Mary McCaughey (00:20:32:09 - 00:21:00:13): Och vad betyder det för människors uppfattning om psykisk hälsovård i deras land eller i deras samhälle?

Hans Dubois (00:21:00:13 - 00:21:34:02): Så jag kanske borde lägga till en sak till innan det: det är så att det här handlar om akut behov. Men för mildare eller måttligare former av psykisk ohälsa är täckningen mer sällan. Ibland är den tillgänglig offentligt, men den är verkligen omöjlig att komma åt på grund av alla dessa kapacitetsbegränsningar. Så folk kan behöva köpa dem på den privata marknaden. Dessa tjänster. Det är mycket dyrt att köpa en tjänst av en privat psykolog eller psykiater. Vi kartlägger dessa, dessa kostnader i rapporten. I de flesta medlemsländer skulle du till exempel behöva en minimilön i månaden för att täcka 10 sessioner. Och det är inte tillgängligt för alla. Jag antar att rapporten också tittar på vad utfallen skulle bli när människor får tillgång till den här vården, och att jag antar, kanske felaktigt, att resultaten förbättras.

Hans Dubois (00:21:34:05 - 00:21:59:20): Ja. Och det finns ett land som har ett mycket bra exempel, Italien. De införde rätten för personer med låga inkomster att få tillgång till dessa, denna typ av stöd för personer med psykisk ohälsa, tillgång till psykolog för personer med låga inkomster. Och du ser verkligen att detta har en positiv inverkan på dessa gruppers mentala hälsa. Och så i allmänhet, ja.

Hans Dubois (00:21:59:22 - 00:22:34:22): Men i det stora hela så relaterar det till din tidigare fråga. Det är verkligen ett mycket tydligt resultat i rapporten, även det från människor som upplever känslomässiga eller psykosociala problem. Nästan hälften av dem ger mentalvårdstjänsterna betyget fyra eller lägre än tio. De kan ha använt det eller inte, men det kan vara ett hinder för dem att använda det eftersom de inte känner till någon psykiatrisk vårdgivare som de litar på, eller som de tycker är tillräckligt bra, och de som använder det är inte alltid nöjda med det.

Mary McCaughey (00:22:34:22 - 00:23:15:04): Så ja, en sak är att tillhandahålla tjänsterna, och den andra saken är att tillhandahålla de tjänster som behövs som har den typ av inverkan som vi skulle önska. Ja. Och när vi tittar på allt detta, Hans, jag menar, du har pratat om den sortens utveckling och evolution av trender under de senaste decennierna. Det vi har sett i er rapport är att saker och ting förbättrades, särskilt när det gäller psykisk ohälsa och självmordstal, fram till mer eller mindre 2017. Före covid har saker och ting gått ner.

Mary McCaughey (00:23:15:07 - 00:23:38:23):Det har kanske inte varit samma topp som vi trodde eller som vi förstår, men att vi ser en stegvis ökning av psykiska problem både när det gäller rapportering. Men mer oroande, kanske helt, är när det gäller självmordsfrekvensen. Så det är fram till idag. Och jag antar att med tanke på vad som händer i världen är det inte troligt att saker och ting kommer att förbättras inom en snar framtid.

Hans Dubois (00:23:38:25 - 00:24:08:18): Men har du en aning om vilken typ av trender vi kan se komma under det kommande decenniet eller så? Covid-pandemin, faktiskt, precis som den stora lågkonjunkturen gjorde, gjorde det mycket tydligt att situationen mycket snabbt kan försämras om sammanhanget tillåter att det försämras. Så det är helt klart att pandemin och situationen orsakade en hel del dålig psykisk hälsa.

Hans Dubois (00:24:08:21 - 00:24:34:15): Så det är väldigt kontextspecifikt. Så om framtiden ger oss fred, välstånd och inga pandemier tror jag att vi sannolikt kommer att se en vändning av den trenden. Ja. Eller nästan lika radikalt som vi ser ökningen. Ja, men om så inte är fallet, då slår en lågkonjunktur till, mer kostnader, om det blir en ny pandemi, då kommer många fler människor att möta dålig psykisk hälsa igen.

Mary McCaughey (00:24:34:16 - 00:24:58:20): Och jag antar också att vi inte ens pratar på den absoluta, du vet, makronivån. Vi pratar också om bostäder. Vi talar om ekonomisk osäkerhet. Vi talar om arbetsmarknader. Vi talar om arbetslösheten. Jag menar, det här är också saker som har en direkt inverkan på människors mentala hälsa som en slags mer mikronivå, om man så vill.

Hans Dubois (00:24:58:23 - 00:25:22:23): Ja. Och människor oroar sig för klimatförändringarna. Det är en annan, om bostäder. Verkligen. Vi såg att särskilt många unga oroar sig för bostadssituationen och rapporterade att det påverkar deras psykiska hälsa. Inte bara det, utan också människor som står inför bostadsosäkerhet, vilket var under den stora lågkonjunkturen, ett nyckelproblem som människor behövde för att lämna sitt hus.

Hans Dubois (00:25:22:25 - 00:25:56:27): Nu orsakar det en hel del psykiska problem. Så dessa frågor är kanske lättare att ta itu med än de större makrofrågorna. Till exempel kan man göra saker för att minska ensamheten och man kan göra saker för att förbättra bostadssituationen. Och det är viktigt att man kan göra saker för att ta itu med diskriminering eftersom det finns många grupper som är mer benägna att utsättas för diskriminering, och på grund av det är mer benägna att drabbas av psykiska problem.

Hans Dubois (00:25:57:00 - 00:26:43:07): Det inkluderar till exempel HBTQ+. Så det är också funktionshindrade människor och viktigast av allt, även människor som har dålig mental hälsa eller som har haft dålig psykisk hälsa tidigare. En sak som också hävdas i vår rapport är att människor som tidigare har haft dålig psykisk hälsa ofta pekas ut som mer benägna att ha dålig psykisk hälsa i framtiden, och det är till exempel ett skäl till att de diskrimineras i försäkringsavtal, vilket gör deras liv svårare. vilket är en slags självuppfyllande profetia, eftersom alla dessa svårigheter i livet, som de möter för att de är diskriminerade, för att de har haft psykiska problem i det förflutna,

Hans Dubois (00:26:43:09 - 00:27:19:00): gör dem mer benägna att drabbas av psykiska problem i framtiden. Så det är en mycket komplicerad flerdimensionell fråga, den här. Och det är verkligen inte en som vi har en snabb lösning för i slutet av en podcast. Men efter att ha genomfört den här forskningen och blivit ganska expert på det här området under flera år, om du skulle prata med mig om tre stycken, vilka skulle vara dina tre viktigaste politiska rekommendationer för att ta itu med några av de frågor som vi har diskuterat i dag?

Hans Dubois (00:27:19:03 - 00:27:46:00): Den första är att jag tror att det är viktigt att se till att människor kan få tillgång till stöd när det behövs, och det kräver att man tar itu med stigmatisering och diskriminering. Personer med psykisk ohälsa. Det kräver också att man arbetar på platser där människor tillbringar större delen av sin tid i skolor. Det är ett mer allmänt arbete i samhället för att öka medvetenheten så att människor känner igen problem och är mer benägna att söka stöd när det behövs.

Hans Dubois (00:27:46:03 - 00:28:11:06): Det kräver också att man samarbetar med professionella som är mer benägna att vara i kontakt med människor som har dålig psykisk hälsa, som allmänläkare. De blir mer medvetna och medicinska specialister inom andra områden, som gynekologer, till exempel, att de är mer medvetna om risken för dålig psykisk hälsa. För det andra är det viktigt att stödet också faktiskt möter människors behov.

Hans Dubois (00:28:11:12 - 00:28:41:24): För att uppnå detta är det viktigt att involvera människor som har haft dålig psykisk hälsa eller upplever dålig psykisk hälsa, att involvera dem i utformningen av politik och i utformningen av tjänster för att se till att de kommer att möta behoven hos människor med dålig psykisk hälsa. Och den tredje, som jag anser är den viktigaste, och det är att ta ett steg tillbaka när man snävt fokuserar på vårdtjänster, det handlar om att ta itu med problem med människor som redan har dålig psykisk hälsa, vilket naturligtvis är Europa.

Hans Dubois (00:28:41:24 - 00:29:07:29):Vi vill förebygga dessa problem. Och vi ser att den typ av psykisk ohälsa, om vi tittar på depression, ångest, väldigt ofta har orsaker som man kan förebygga. Som vi talade om under den här intervjun handlar de alla om att förbättra arbets- och levnadsvillkoren i Europa och att säkerställa inkludering på arbetsmarknaden. Men också social inkludering.

Mary McCaughey (00:29:07:29 - 00:29:47:29):Ja. Så inkludering är en stor del av svaret på detta. I alla fall i alla delar. Hans, tack för dagens diskussion. Det är tillnyktrande, det råder det ingen tvekan om. Och när vi lämnar i dag antar jag att vi är mycket medvetna om att det kanske finns människor som lyssnar på den här podden som skulle vilja få tillgång till psykisk vård eller stöd, och att de borde hitta dessa tjänster och kommer att hitta dem online, särskilt tillsammans med den här podden. Om du vill veta mer om detta är du välkommen att kontakta oss här på Eurofound.

Mary McCaughey (00:29:47:29 - 00:30:22:02):Och Hans är en av våra experter på just det här ämnet. Om du också är intresserad av frågor som vi har diskuterat i förbigående, till exempel jämställdhet, inkludering, arbetsvillkor, bostäder, arbetsmarknad, har vi naturligtvis ämnessidor och mycket mer forskning som du kan ta del av på vår webbplats, så gör det gärna. Under tiden kan du följa oss på våra sociala medier, på Facebook, på X och LinkedIn.

Mary McCaughey (00:30:22:02 - 00:30:40:24):Och var du än tittar på din podcast kan du hitta oss på Spotify eller någon annanstans. Så tack för att ni har lyssnat i dag. Jag hoppas att detta har varit informativt och användbart. Tills nästa gång när Eurofound pratar med dig.