Subjektivt välbefinnande
Subjektivt välbefinnande avser hur människor uppfattar kvaliteten på sina liv. Att främja medborgarnas välfärd är ett viktigt mål för EU och har fått en framträdande plats på den socialpolitiska dagordningen under det senaste årtiondet. Detta inkluderar skillnader eller ojämlikheter i hälsa.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
The roots of Europe's mental health crisis run deep
This article looks at the trends, the groups at risk, the services and policies in the area of mental health. The European Commission’s communication on a comprehensive approach to mental health, adopted in June 2023, aims to place mental health on an equal footing with physical health and ensure a new, cross-sectoral approach to mental health issues. But, solutions must be sought not only narrowly within mental health care, but also in improving living and working conditions and facilitating social and economic inclusion.Quality of life in the EU in 2024: Results from the Living and Working in the EU e-survey
Eurofound’s e-survey captures the situation of European respondents and their post-pandemic concerns. This factsheet outlines the most recent data on the main challenges faced by Europeans, with a particular emphasis on the rising cost of living, health and mental health, access to healthcare services, work–life balance, and changes in telework opportunities. View the publication or read the findings in digital format via the related content.
Becoming adults: Young people in a post-pandemic world
During the pandemic, many young people had to change their plans for the future. While at the end of 2023 young people’s labour market situation was more favourable than it had been in recent years, many obstacles remained on their route to independence, such as the rising cost of living and inability to move out of the parental home. This report explores young people’s wishes and plans for the future – and the well-being outcomes related to these plans – in the context of the current labour market and housing situation and progress on the implementation of the EU’s reinforced Youth Guarantee.
Europeiska undersökningen om livskvalitet
Eurofounds europeiska undersökning om livskvalitet (EQLS) har en unikt stor uppsättning indikatorer för subjektivt välbefinnande (26 indikatorer i 2016 års undersökning). Två globala mått ingår vanligtvis för att fånga det övergripande subjektiva välbefinnandet:
livstillfredsställelse, vilket gör det möjligt för människor att ge en övergripande utvärdering av sitt liv
övergripande lycka, vilket gör det möjligt för människor att ge en mer känslomässig bedömning av hur de känner sig
Indikatorer på välbefinnande
Eurofound lanserade sin första EQLS 2003, efter att ha slutfört sin fjärde undersökning 2016. Den begreppsram som används i EQLS är i allmänhet i linje med OECD:s riktlinjer. Den behandlar subjektivt välbefinnande med hjälp av tre grupper av indikatorer:
Utvärderande välbefinnande - livstillfredsställelse och tillfredsställelse med livets domäner
Positiv och negativ affekt – lycka, vitalitet, att känna sig lugn, att känna sig glad, att känna sig deprimerad
Eudaimonic välbefinnande – optimism, autonomi, känsla av syfte, att ha tid att njuta av livet och motståndskraft
EQLS-resultaten visar att de starkaste bestämningsfaktorerna för högre livstillfredsställelse och lycka är att ha en känsla av syfte, följt av optimism om sin framtid och autonomi.
Hälsa är en annan viktig faktor för välbefinnande. Uppgifterna från EQLS belyser förändringar i självrapporterad hälsa för EU:s befolkning som helhet och i förhållande till grupper som ger särskilda problem. När det gäller psykisk hälsa och välbefinnande ställer EQLS flera frågor som kan användas för att konstruera WHO:s index för psykiskt välbefinnande (WHO-5).
EQLS 2016 innehöll ytterligare två punkter som mäter motståndskraft för att fånga upp den upplevda förmågan att hantera problem och den tid det tar att återhämta sig. Upplevd motståndskraft korrelerar positivt med variabler för psykiskt välbefinnande.
I artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen anges vikten av att EU främjar folkens välfärd och arbetar för en hållbar utveckling i Europa. I den europeiska pelaren för sociala rättigheter upprepas detta mål och det betonas att ett starkt socialt Europa handlar om att sätta människor och deras välbefinnande i centrum. God hälsa och välbefinnande är också ett av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.
För att fånga komplexiteten i de moderna samhällena syftar Europeiska kommissionens initiativ Bortom BNP till att mäta framsteg, verkligt välstånd och välbefinnande genom att utveckla indikatorer som kompletterar BNP-siffrorna men som i högre grad tar hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter av framsteg. Eurostats livskvalitetsindikatorer ger dessutom aktuell statistik om olika aspekter av livskvalitet i EU, vilket också kompletterar den traditionellt använda BNP-indikatorn.
WHO:s europeiska ram för åtgärder för psykisk hälsa och välbefinnande 2021–2025, som medfinansieras av kommissionen, stöder EU:s medlemsstater i arbetet med att se över sin politik och utbyta erfarenheter för att förbättra politikens effektivitet och ändamålsenlighet.
I ett globalt sammanhang har Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) tagit fram riktlinjer för insamling och användning av mått på subjektivt välbefinnande.
Europeiska kommissionen: Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheteropens in new tab
Förenta Nationerna: Mål för hållbar utvecklingopens in new tab
Europeiska kommissionen: Alternativa mått på framsteg bortom BNP opens in new tab
Eurostat: Indikatorer för livskvalitetopens in new tab och subjektivt välbefinnande – statistikopens in new tab
OECD: OECD:s riktlinjer för mätning av subjektivt välbefinnandeopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
21 May 2024
Becoming adults: Young people in a post-pandemic world
During the pandemic, many young people had to change their plans for the future. While at the end of 2023 young people’s labour market situation was more favourable than it had been in recent years, many obstacles remained on their route to independence, such as the rising cost of living and inability to move out of the parental home. This report explores young people’s wishes and plans for the future – and the well-being outcomes related to these plans – in the context of the current labour market and housing situation and progress on the implementation of the EU’s reinforced Youth Guarantee.
7 December 2022
Living, working and COVID-19 in the European Union and 10 EU neighbouring countries
The Living, working and COVID-19 survey, first launched by Eurofound in early 2020, aims to capture the wide-ranging impact of the pandemic on the work and lives of EU citizens. The fifth round of the Eurofound survey, which was implemented in spring 2022, also sheds light on a new uncertain reality caused by the war in Ukraine, record-high inflation and sharp rises in the cost of living. As a pilot survey, a shorter version of the questionnaire was fielded by the European Training Foundation (ETF) in 10 European Union (EU) neighbouring countries. This joint Eurofound-ETF factsheet presents a selection of results from the survey covering both the EU-27 and the 10 selected EU neighbouring countries.
The results reveal at least one clear commonality across respondents from all countries: serious concerns about the rising cost of living. At the same time, the results point to a large divergence in living and working conditions between respondents in the two groups of countries, but also show large differences within the EU itself and amongst the selected EU neighbouring countries.
28 January 2022
COVID-19 and older people: Impact on their lives, support and care
This report captures the impact of the COVID-19 crisis on the quality of life of older citizens, including the impact on their well-being, finances, employment and social inclusion. It explores the effects on the use of care services and older people’s reliance on other support. The report presents policy measures that have been implemented in EU Member States to support older people along all of the above-mentioned dimensions. These include measures to support independent living and schemes to support the labour market integration of older people or to prevent unemployment, all of which play a role in the quality of life of older citizens.
9 November 2021
Impact of COVID-19 on young people in the EU
Following a long recovery from the economic crisis (2007–2013), young people in the EU proved to be more vulnerable to the effects of the restrictions put in place to slow the spread of the COVID-19 pandemic. Young people were more likely than older groups to experience job loss, financial insecurity and mental health problems. They reported reduced life satisfaction and mental well-being associated with the stay-at-home requirements and school closures. While governments responded quickly to the pandemic, most efforts to mitigate the effects of restrictions were temporary measures aimed at preventing job loss and keeping young people in education. This report explores the effects of the pandemic on young people, particularly in terms of their employment, well-being and trust in institutions, and assesses the various policy measures introduced to alleviate these effects.
27 January 2020
What makes capital cities the best places to live?
Quality of life data show that in most countries, the capital city has advantages compared to the regions outside the capital. In light of the continued growth of capital city populations and the concentration of resources within them, this policy brief explores the source of the advantages of capital cities in quality of life. Are these advantages mostly related to specific demographics that these cities nurture and attract? Or do these advantages stem from opportunities that major cities provide due to their scale and economic growth?
The policy brief aims to clarify why policy should focus on both the economy and society when it comes to advancing economic, social and territorial cohesion.
19 December 2019
Household composition and well-being
Demographic change, social progress and economic cycles have impacted household composition in Europe. This report provides an overview of household types in the European Union, how they have changed over the period 2007–2017 and how household type relates to outcomes in terms of living conditions and well-being – such as life satisfaction, the feeling of social exclusion and mental well-being. Changes in household structure have a potential impact on demand for public services and social benefits. The report also discusses the policy implications of changing household composition and recent policies responding to the increasing diversity of households. The report underlines the importance of recognition of diverse family forms, of the provision of social support, and of family policy measures complementing income support in reducing inequality of well-being among households.
12 November 2018
Social cohesion and well-being in Europe
This report provides an analysis of European societies in terms of social cohesion – in particular, social tensions, perceived social exclusion and community engagement are explored as key dimensions. It analyses the links between societal characteristics (quality of society) and well-being of different social groups. The analysis looks at how perceived levels of societal tensions have changed in European societies over time (2003–2016). It also examines which dimensions of social cohesion are most important for individual well-being. The report is based on data from Eurofound’s European Quality of Life Survey 2016, the fourth survey since 2003.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Eszter Sándor
Senior research managerEszter Sandor är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hon har expertis inom undersökningsmetodik och statistisk analys, har arbetat med att förbereda och hantera den europeiska undersökningen om livskvalitet och nu senast e-undersökningen Leva, arbeta och covid-19, och ansvarar för kvaliteten på datamängderna. Hennes forskningsområden är ungdomars välbefinnande och livskvalitet i hushåll och familjer, inklusive subjektivt välbefinnande, balans mellan arbete och privatliv och levnadsvillkor. Hon har tidigare arbetat som ekonomisk konsult i Skottland med fokus på ekonomiska konsekvensbedömningar, utvärderingar och input–output-analys. Hon har en magisterexamen i ekonomi och internationella relationer från Corvinus University i Budapest.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
