Hoppa till huvudinnehåll
Abstract

Historiskt sett har den politiska debatten om konvergens i EU tagit fart i efterdyningarna av olika kriser. Syftet med denna rapport är att i covid-19-pandemins kölvatten utvärdera konvergenstrender under de senaste två decennierna. Studien inleds med en empirisk undersökning av ekonomisk, social och institutionell konvergens 2004–2019 på både medlemsstatsnivå och regional nivå. För att kunna undersöka effekterna av pandemin analyseras även år 2020 och 2021. I studien bekräftas en övergripande uppåtgående konvergens, som drivs av medlemsstaterna i Central- och Östeuropa, och som verkar ha fortskridit under pandemin, om än i långsammare takt. Trendanalysen följs av en bedömning av hur faciliteten för återhämtning och resiliens potentiellt kan påverka konvergens och en diskussion om olika politiska scenarier för att stödja uppåtgående konvergens, med utgångspunkt i de aktuella erfarenheterna av faciliteten för återhämtning och resiliens och den pågående debatten om framtiden för EU:s sammanhållningspolitik.

Key findings

Efter den ekonomiska krisen 2008–2013 kunde man se en positiv utveckling i EU. År 2020 hade dock konvergensen i EU fortfarande inte kommit upp i samma nivåer som före krisen, trots att de ekonomiska, sociala och institutionella klyftorna mellan EU:s medlemsstater minskade stadigt fram till covid-19-pandemins utbrott.

På regional nivå sågs en uppåtgående konvergens i EU mellan 2004 och 2019, även om detta skedde i en långsammare takt än på nationell nivå. Denna trend drevs främst av medlemsstater i Central- och Östeuropa med snabbväxande huvudstadsregioner. De sydeuropeiska regionerna drabbades emellertid av ekonomisk stagnation och en mer allmän försämring av de sociala och institutionella villkoren, vilket understryker behovet av uppåtgående konvergens för att fortsätta stå i centrum för EU:s politiska åtgärder.

Covid-19-krisen hade betydande effekter på konvergensen i EU. Även om krisen inte vände trenden med stark uppåtgående konvergens påskyndade den utvecklingen av divergensstrukturer, såsom ökande skillnader i BNP per capita. Detta visar att det kommer att vara avgörande för EU att ha politiska verktyg som kan anpassas till omfattande ekonomiska chocker och djupgående sociala förändringar i samband med EU:s gröna och digitala omställning.

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens är den första insatsen i sitt slag som syftar till att driva på omvandlingen av medlemsstaternas ekonomier efter covid-19-pandemin. En analys av fyra länders planer för faciliteten för återhämtning och resiliens visar att detta viktiga instrument bidrar till reformer och investeringar som man annars inte skulle kunna ha fått till stånd, och även om konvergens inte i sig är ett mål för faciliteten för återhämtning och resiliens är det en potentiell biprodukt av medlemsstaternas återhämtningsplaner.

Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens håller på att bli en viktig grund för att hitta framåtblickande, alternativa sätt att stödja uppåtgående konvergens på. Genom nya iakttagelser lyfts olika alternativ fram för att uppnå detta mål, såsom att ytterligare stärka den traditionella sammanhållningspolitiken, bygga upp en centraliserad modell för reform och investering eller utveckla en integrerad strategi som kombinerar starkare sammanhållningspolitik med en centraliserad modell för reform och investering. Det kommer att vara avgörande för EU:s beslutsfattare att beakta dessa som en del av debatten om stöd till ekonomisk och social konvergens.

The report contains the following lists of tables and figures.

List of tables

Table 1: Economic, social and institutional indicators used in the convergence analysis
Table 2: Unconditional beta-convergence in the EU, by indicator and time period, 2004–2019
Table 3: Conditional convergence in income inequality, 2004–2008, 2008–2013 and 2013–2019
Table 4: APE on probability of convergence in income inequality
Table 5: Conditional convergence in the AROPE rate, 2005–2008, 2008–2013 and 2013–2019
Table 6: APE on the probability of convergence in the AROPE rate
Table 7: WGI pairwise correlations
Table 8: Unconditional beta-convergence in the NUTS 2 regions, by indicator and period, 2004–2019

Table A1: Income inequality convergence (2004–2008, 2008–2013, 2013–2019)
Table A2: AROPE conditional convergence (2005–2008, 2008–2013, 2013–2019)
Table A3: Performance of four countries in relation to the European Pillar of Social Rights Social Scoreboard 2020

List of figures

Figure 1: Beta-convergence – GDP per capita (PPS), EU27, 2004–2019
Figure 2: Sigma-convergence – GDP per capita (PPS), in the EU27 and by geographical cluster, 2004–2019
Figure 3: Beta-convergence – adjusted household disposable income per capita (PPS), EU27, 2009–2019
Figure 4: Sigma-convergence – adjusted household disposable income per capita (PPS), in the EU27 and by geographical cluster, 2009–2019
Figure 5: Beta-convergence – income quintile share ratio, EU27, 2004–2019
Figure 6: Sigma-convergence – income quintile share ratio, in the EU27 and by geographical cluster, 2004–2019
Figure 7: Predicted probabilities of convergence in income inequality, by value added in the agricultural sector, in the EU27 and by geographical cluster
Figure 8: Beta-convergence – compensation of employees per hour worked, EU27, 2004–2019
Figure 9: Sigma-convergence – compensation of employees per hour worked, in the EU27 and by geographical cluster, 2004–2019
Figure 10: Beta-convergence – employment rate, EU27, 2004–2019
Figure 11: Sigma-convergence – employment rate, in the EU27 and by geographical cluster, 2004–2019
Figure 12: Beta-convergence – unemployment rate, EU27, 2004–2019
Figure 13: Sigma-convergence – unemployment rate, in the EU27 and by geographical cluster, 2004–2019
Figure 14: Beta-convergence – NEET rate, EU27, 2004–2019
Figure 15: Sigma-convergence – NEET rate, in the EU27 and by geographical cluster, 2004–2019
Figure 16: Beta-convergence – early school-leavers rate, EU27, 2004–2019
Figure 17: Sigma-convergence – early school-leavers rate, in the EU27 and by geographical cluster, 2004–2019
Figure 18: Beta-convergence – AROPE rate, EU27, 2005–2019
Figure 19: Sigma-convergence – AROPE rate, in the EU27 and by geographical cluster, 2005–2019
Figure 20: Predicted probabilities of convergence in the AROPE rate by income inequality levels, in EU27 and by geographical cluster
Figure 21: Beta-convergence – government effectiveness, EU27, 2004–2019
Figure 22: Sigma-convergence – government effectiveness, in the EU27 and by geographical cluster, 2004–2019
Figure 23: Sigma-convergence in quality of governance indicators, 2004–2019
Figure 24: Beta-convergence – GDP per capita, NUTS 2 regions, 2004–2019
Figure 25: GDP per capita in NUTS 2 regions – transition maps and matrix and distribution of classes, 2004–2008
Figure 26: GDP per capita in NUTS 2 regions – transition map and matrix and distribution of classes, 2008–2013
Figure 27: GDP per capita in NUTS 2 regions – transition map and matrix and distribution of classes, 2013–2019
Figure 28: GDP per capita growth (%) in CEE countries, by region, 2004–2019
Figure 29: Beta-convergence – employment rate, NUTS 2 regions, 2004–2019
Figure 30: Employment rate in NUTS 2 regions – transition map and matrix and distribution of classes, 2004–2008
Figure 31: Employment rate in NUTS 2 regions – transition map and matrix and distribution of classes, 2008–2013
Figure 32: Employment rate in NUTS 2 regions – transition map and matrix and distribution of classes, 2013–2019
Figure 33: Beta-convergence – EQI, NUTS 2 regions, 2010–2019
Figure 34: EQI in NUTS 2 regions – transition map and matrix and distribution of classes, 2010–2013
Figure 35: EQI in NUTS 2 regions – transition map and matrix and distribution of classes, 2013–2019
Figure 36: Beta-convergence – GDP per capita, EU27, 2013–2019 and 2013–2021
Figure 37: Sigma-convergence – GDP per capita (€), EU27, 2004–2021
Figure 38: Beta-convergence – employment rate, EU27, 2013–2019 and 2013–2021
Figure 39: Sigma-convergence – employment rate (%), EU27, 2004–2021
Figure 40: Beta-convergence – government effectiveness, EU27, 2013–2019 and 2013–2020
Figure 41: Sigma-convergence – government effectiveness, EU27, 2004–2020
Figure 42: Total number of social reforms in Croatia, Germany, Italy and Spain, by policy area
Figure 43: Breakdown of investment by policy areas in Croatia, Germany, Italy and Spain (% of total RRF funds)

Number of pages
104
Reference nº
EF22016
ISBN
978-92-897-2312-1
Catalogue nº
TJ-07-23-025-EN-N
DOI
10.2806/706661
Permalink

Cite this publication

Disclaimer

When freely submitting your request, you are consenting Eurofound in handling your personal data to reply to you. Your request will be handled in accordance with the provisions of Regulation (EU) 2018/1725 of the European Parliament and of the Council of 23 October 2018 on the protection of natural persons with regard to the processing of personal data by the Union institutions, bodies, offices and agencies and on the free movement of such data. More information, please read the Data Protection Notice.