Minimilön på Cypern
Information for this page was compiled during December 2025 and early 2026. Most Member States had already transposed the EU minimum wage directive at this point. Those that had not yet fully completed transposition or where the information was not yet publicly available include Bulgaria, Cyprus, Luxemburg, Poland and Portugal. These profiles will be updated consecutively as the information becomes available. Users are invited to contact our experts on minimum wage if they are aware of changes.
Denna profil beskriver hur minimilöner regleras och fastställs på Cypern. Den kan läsas som bakgrundsinformation för Eurofounds årliga översikt av minimilönesättning. Sedan den 1 januari 2023 har Cypern ett lagstadgat minimilönesystem som gäller för nästan alla ekonomiska aktiviteter.
Minimilöneförordningen utesluter boendeaktiviteter, för vilka minimilönesatser fastställs genom ett separat dekret (KDP 06/2020) som infördes i januari 2020. KDP 06/2020 fastställer minimilöner för 13 yrken inom branschen. Detta dekret ersattes också av ett nytt dekret (KDP 268/2023) år 2023, som höjde minimilönerna för dessa yrken. Det nuvarande dekretet (KDP 55/2025) för boendesektorn utfärdades i februari 2025 och gäller från och med 1 januari 2025.
Arbets- och socialförsäkringsministeriet har hösten 2024 inlett processen mot införandet av direktiv (EU) 2041 från 2022 om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen i nationell lagstiftning, genom att inrätta en tripartit teknisk kommitté. Kommittén ska utarbeta ett förslag i form av ett lagförslag som ska lämnas in till Labour Advisory Body, landets högsta institution för sociala partnerskap, för vidare övervägande. Cypern, liksom alla andra medlemsstater, var tvunget att anta direktivet senast den 15 november 2024. I slutet av januari 2025 var processen inte slutförd. I januari 2026 skickade Arbets- och socialförsäkringsministeriet ett nytt lagförslag till medlemmarna i den tripartita tekniska kommittén för granskning vid nästa möte den 19 januari 2026.
Till skillnad från det tidigare minimilönesystemet ger det nya minimilönedekretet (KDP 350/2022) ett dubbelt deltagande av sociala parter i processen för fastställande av minimilön:
Ministerrådet har utsett representanter till kommittén för justering av minimilöner (MWRC, artikel 6) från tre fackföreningar, Pancyprian Federation of Labour (PEO), Cyprus Workers' Confederation (SEK) och Democratic Labour Federation of Cyprus (DEOK) samt två arbetsgivarorganisationer, Cyprus Employers' and Industrialists Federation (OEB) och Cyprus Chambers of Commerce and Industry (CCCI).
De ovan nämnda sociala partnerorganisationerna är också involverade i processen för fastställande av minimilön genom sitt deltagande i Labour Advisory Body (LAB, artikel 7), landets övergripande och långvariga institution för social dialog. Sociala parter representeras i LAB av sina respektive ledare genom en annan lagstiftning. Ytterligare aktörer är de oberoende akademiker eller experter som utses av ministerrådet till MWRC. De slutgiltiga beslutande aktörerna är arbets- och socialförsäkringsministern samt ministerrådet. Deras process och roll förklaras mer detaljerat i nästa avsnitt.
'Kommittén för justering av minimilöner' (MWRC) förbereder och lämnar in ett förslag om justering till arbets- och socialförsäkringsministern två månader innan minimilönens justering ska genomföras, genom att förlita sig på ett uppsättning kriterier (beskrivna i nästa avsnitt). MWRC:s förslag till justering upprättas och lämnas in i form av en rapport. Dekretet förutser inga specifika procedurdetaljer om hur kommittén måste avsluta sin rekommendation. I praktiken lämnade kommittén, under sina två arbetscykler (från oktober till december 2023 och från slutet av november till mitten av december 2025), in sina rapporter inklusive alla åsikter som uttryckts av dess enskilda medlemmar. Det nya dekretet ger inte heller några resurser för forskning eller studier. Arbets- och socialförsäkringsministeriet har dock begärt att kommittén fortsätter sitt arbete, oberoende av den förutsedda omjusteringscykeln, och uttryckt sin avsikt att tillhandahålla de ekonomiska resurser för all forskning som kommittén anser nödvändig.
Ministern för i sin tur MWRC:s rapport till LAB:s dagordning. Enligt det nya dekretet (KDP 350/2022, artikel 7.1.b) granskar och uttrycker LAB:s medlemmar sin åsikt om MWRC:s rapport. Ministern, efter att ha övervägt de åsikter som uttryckts i LAB, förbereder och lämnar in sin motiverade rekommendation om justering av minimilönernas nivå – inklusive en möjlig rekommendation om nolljustering – till ministerrådet. Den senare har formell befogenhet för det slutgiltiga beslutet (och kan i teorin avvika från de ovan nämnda rekommendationerna). Justeringsprocessen sker i en halvårscykel. Justeringsprocessen aktiverades för första gången i oktober 2023 och den första justeringen trädde i kraft den 1 januari 2024. I slutet av 2025 aktiverades justeringsprocessen för andra gången och trädde i kraft den 1 januari 2026.
Fastställandet av minimilöner inom boendebranschen följer inte någon reglerad process eller schema. Det respektive dekretet (KDP 06/2020) infördes på en gemensam begäran av de undertecknande parterna av landets sektorskollektivavtal. Således sker varje justering av minimilönerna inom boendebranschen på initiativ av sektorns sociala partners. Detta var fallet med dekretet KDP 268/2023, som höjde minimilönerna från och med 1 juni 2023, och med dekretet KDP 55/2025 som höjde nivåerna från och med 1 januari 2025.
Minimilöneförordningen innehåller fem parametrar som Kommittén för justering av minimilöner bör beakta när frågan om en höjning av minimilönen utvecklas. Dekretet är dock ganska vagt när det gäller hur dessa kriterier ska viktas. I praktiken granskade kommittén under 2023 dessa parametrar för att avgöra om en höjning av minimilönen var motiverad. Trots detta fanns det ingen överenskommen eller förutbestämd metod för att beräkna varje kriterium. Därför kunde kommittén inte nå någon slutsats om omfattningen av denna berättigade ökning.
Tabellen nedan listar de fem parametrarna, som avses i artikel 7.1.a i dekret KDP 350/2022. Dessa parametrar gäller inte för boendebranschen (som inte omfattas av KDP 350/2022, utan av KDP 55/2025), eftersom varje justering sker på begäran av de sektoriella sociala parterna.
Criterion | How is this defined/operationalised? | Regulation or practice |
Purchasing power of minimum wage under consideration of cost of living variations | Just a general reference. The decree does not define how the criterion should be taken into consideration. In practice, the MWRC employs Consumer price index statistics (Statistical Service) | Minimum Wage Decree, Regulation 7.1.a.i |
Trends of the levels of employment and unemployment | Just a general reference. The decree does not define how the criterion should be taken into consideration. In practice, the MWRC employs Labour Force Survey statistics (Statistical Service) | Minimum Wage Decree, Regulation 7.1.a.ii |
Variation of economic development and of the level of productivity | Just a general reference. The decree does not define how the criterion should be taken into consideration. In practice, the MWRC employs the National Accounts statistics (Statistical Service) and productivity statistics of Eurostat. | Minimum Wage Decree, Regulation 7.1.a.iii |
Variation of and trends of general wage levels and their distribution | Just a general reference. The decree does not define how the criterion should be taken into consideration. In practice, the MWRC employs the earnings and distribution of earnings statistics (Statistical Service, source of the statistics: Social Insurance Fund' records) | Minimum Wage Decree, Regulation 7.1.a.iv |
Impact of any minimum wage change may have on the level of employment, absolute and relative poverty indicators, cost of living and competitiveness of the economy | Just a general reference. The decree does not define how the criterion should be taken into consideration. In the MWRC there was no particular discussion over statistical sources. The members of the committee resorted to rather general assessments. | Minimum Wage Decree, Regulation 7.1.a.iv |
Cyperns minimilönesystem, som fastställts både genom det allmänna minimilönedekretet och dekretet för boendeaktiviteter, innehåller för närvarande inget indikativt referensvärde som vägledning för bedömning av dess tillräcklighet.
Cyperns minimilönesystem, som gäller från och med den 1 januari 2023 med utfärdandet av dekret KDP 350/2022, omfattar inte anställda inom jordbruks- och sjöfartsverksamhet samt hushållens arbetsgivare. Praktikanter och personer inom yrkesutbildning omfattas inte av minimilönebestämmelserna.
Dekretet täcker slutligen inte boendeaktiviteter, eftersom dessa omfattas av ett annat minimilönedekret (KDP 55/2025). Den senare gäller för 13 yrken inom bostadsbranschen.
Det allmänna minimilönedekretet (KDP 350/2022, ändrat genom dekret KDP 402/2023 och KDP 427/2025) föreskriver en startgrad och en högre anställningstid efter sex månaders anställning. Dessutom föreskriver det nya dekretet att personer under 18 år ska ansöka om tillfälligt arbete under 18 år med högst två sammanhängande månader.
Minimilöneförordningen inom boendebranschen (KDP 268/2023) föreskriver också höjda minimilöner vid tre eller sex månaders tjänstgöring, samt ett undantag från bestämmelserna i dekretet för alla eftergymnasiala studenter vid hotellskolor som, inom ramen för sina studier, är anställda för praktik på arbetsplatsen. Dekretet gäller endast för 13 yrkesgrupper inom branschen.
Det allmänna minimilönedekretet (KDP 350/2022) anger 12 månadspremier utan att ange ett specifikt antal arbetstimmar. Detta innebär att anställda inom olika sektorer kan behöva arbeta mellan 38 och 48 timmar per vecka för att få full minimilön, eftersom det på Cypern inte finns någon enhetlig lagstadgad definition av maximal daglig och veckovis arbetstid.
Minimilöneförordningen för bostadsbranschen (KDP 268/2023) fastställer 12 månatliga utbetalningar. Priserna för de 13 omfattade yrkena definieras både i månads- och timtermer, baserat på en 38-timmars arbetsvecka fördelad på fem dagar.
Dekretet om allmän minimilön (KDP 350/2022) definierar minimilönen som den totala bruttomånadslön en anställd får för heltidsarbete (artikel 5). Övertidsersättning, arbete utanför ordinarie arbetstider, helgdagslön och andra förmåner ingår inte i minimilönens beräkning (artikel 9). Dekretet tillåter minskningar på 15 % och/eller 10 % om anställda får måltider och/eller boende genom ett avtal med sin arbetsgivare (artikel 10). Om en anställd får båda kan minimilönen därför sänkas till 75 % av hela satsen (artikel 11). Vissa grupper av mottagare av minimilön kan ha rätt till ytterligare förmåner, såsom helgdagar, övertidsersättning etc., i kraft av andra lagar som fastställer minimistandarder för sysselsättning inom vissa ekonomiska aktiviteter.
Dekretet för bostadsbranschen (KDP 268/2023) anger att minimilönerna för de 13 reglerade yrkena inkluderar grundlön, levnadskostnadsersättning och tjänsteavgifter. Övertidsersättning och allmän helgdagslön behandlas inte av detta dekret. Dock garanterar en separat lag alla anställda inom boendebranschen 15 betalda helgdagar årligen och övertidsersättning med en och en halv (1,5:1).
Ingen sådan rapport har publicerats på Cypern. De rapporter som nämnts i tidigare avsnitt är relevanta för processen att fastställa minimilön, men de är för närvarande inte offentligt tillgängliga.
