Offentliga tjänster
Offentliga tjänster som sjukvård, social omsorg, utbildning och transport är avgörande för att uppnå höga nivåer av socialt skydd, social sammanhållning och social inkludering. Men det är kvaliteten på och tillgången till tjänster som avgör deras framgång i ett föränderligt socialt och demografiskt landskap. Utmaningen för beslutsfattare är att säkerställa utformning och leverans av hälso- och sociala tjänster som möter medborgarnas varierande behov. Den utmaningen har förvärrats av allvarliga ekonomiska begränsningar och av ökande efterfrågan, delvis drivet av demografisk åldrande och delvis av inflödet av flyktingar till Europa. Förutom prisvärdhet och kvalitet dyker även nya problem upp. Dessa inkluderar digitaliseringens möjligheter, tillsammans med risken att nya digitala kanaler för tjänsteleverans kan isolera redan missgynnade samhällen och det potentiella hotet om ökad mångfald av tjänsteleverantörer när det gäller tillgång till och kvalitet på offentliga tjänster.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Europe’s digital welfare revolution: Progress at what price?
As Europe races to digitalise its social protection systems, the promise of efficiency collides with the reality of exclusion—creating a paradox where the most vulnerable risk being left furthest behind.Att arbeta för barn är viktigt: En översikt över tillhandahållande av tjänster och arbetskraft i Europa
Att främja barns välbefinnande och bekämpa barnfattigdom är centrala mål för den nya Europeiska kommissionen. I denna rapport analyseras trender och skillnader i tillgången till tjänster för barn som man måste ta itu med för att uppnå detta. Med tanke på att personalen spelar en viktig roll när det gäller att bestämma kvaliteten på och tillgängligheten till dessa tjänster beskrivs i denna rapport läget för personalens arbetsvillkor och utbildningsmöjligheter. Goda arbetsvillkor och överkomliga tjänster av hög kvalitet, såsom småbarnspedagogik, spelar också en viktig roll när det gäller att uppmuntra till deltagande på arbetsmarknaden och öka produktiviteten.
Social protection 2.0: Unemployment and minimum income benefits
This report focuses on unemployment and minimum income benefits for people of working age. Individuals with short or no employment records (mainly young people), the self-employed, those with non-standard working arrangements, and the long-term unemployed are often not entitled to higher-tier, or any, unemployment benefits. No Member State was identified where more than 80% of those entitled to minimum income benefits receive them. Benefit recipients at higher risk of having an inadequate income include those without access to social housing in areas with high housing costs, unemployed individuals whose most recent job was low paid and the long-term unemployed people. The report also investigates the rejection of applications (frequently, around 30% are rejected), the digitalisation of application processes (most common for unemployment benefits) and economic activation requirements (typically, 1–6% of benefit recipients annually are sanctioned for not complying with activity requirements) and service entitlements.
Eurofound undersöker medborgarnas behov i allmänhet, med särskilt fokus på unga, äldre och personer med fysiska eller psykiska hälsoproblem. Den övervakar och analyserar förändringar i offentliga tjänster som orsakats av budgetbegränsningar, förändringar i politik och framsteg inom teknik och digitalisering. Eurofounds forskning om offentliga tjänster undersöker också tjänsteleverantörers perspektiv och deras svar på förändrade användarbehov.
Europeiska kommissionens sociala investeringspaket, som lanserades 2013, uppmanade medlemsstaterna att lägga större vikt vid högkvalitativa offentliga tjänster. Den betonade vikten av att förbättra tillgången till tidig barndomsutbildning och vård, samt kvalitativ sjukvård som en nyckelkomponent för att förbättra den allmänna hälsan och upprätthålla arbetskraftens produktivitet. I maj 2019 antog EU-rådet rekommendationen om högkvalitativa system för tidig barndomsutbildning och omsorgssystem för att stödja medlemsstaterna i att förbättra tillgången till och kvaliteten på de tjänster de erbjuder. Efter detta antogs den europeiska barngarantin i juni 2021 och syftar till att säkerställa att alla barn har tillgång till de mest grundläggande rättigheterna som sjukvård och utbildning.
Dessutom lägger kommissionens strategi för den digitala inre marknaden för Europa, som antogs 2015, vikt vid att modernisera offentliga tjänster som ett sätt att öka konkurrenskraften. Att omfamna ny teknik, onlinetjänster och gränsöverskridande interoperabilitet är avgörande för att öka kostnadseffektiviteten och kvaliteten på tjänsterna. EU:s digitala decennium, som tillkännagavs 2021, presenterar en vision för Europas digitala omvandling till 2030. Den beskriver fyra nyckelområden, varav ett är digitaliseringen av offentliga tjänster.
Europeiska kommissionen: Socialt investeringspaketopens in new tab
Europeiska kommissionen: Socialförsäkringskommitténopens in new tab
Europeiska kommissionen: Europeiska barngarantinopens in new tab
Europeiska kommissionen: Europas digitala decennium: digitala mål för 2030opens in new tab
Europeiska kommissionen: Främjande av vårt europeiska sätt att levaopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
20 September 2023
Guaranteeing access to services for children in the EU
The European Child Guarantee was established in 2021 to ensure that children in need have access to a set of key services. This policy brief analyses trends and disparities in children’s access to early childhood education and care, education, healthcare, nutrition and housing. This is done using a convergence analysis, which tracks whether Member States are improving in respect of specific performance indicators and whether disparities between them are expanding or narrowing. The analysis, where possible, also looks at the differences between urban and rural areas and between children living in households with different levels of income and risk of social exclusion. The indicators chosen for analysis highlight the links between the Guarantee, the European Semester and the Social Scoreboard.
16 August 2023
Social services in Europe: Adapting to a new reality
This report addresses the impact of the COVID-19 crisis on social services in the EU. While the pandemic negatively affected social services, it nevertheless provided lessons on how to adapt them in response to new challenges and social risks. One lesson, for instance, is that policies should be developed to make better use of digitalisation in the sector, to improve access to new technologies and training for both workers and services’ target groups. And, most importantly, there is a need for clear contingency plans and funding for adaptation in times of crisis.
An increase in public expenditure on social protection, healthcare and education was a critical part of the pandemic response. However, there is uncertainty about the future development of social services in the context of the overarching policy interest and investment in the green and digital transition. This implies that the contribution of social services to the resilience of European societies needs to remain in the policy debate and that policies should be further fine-tuned.
7 September 2022
Access to essential services for people on low incomes: Energy, public transport and digital communications
In collecting information on essential services, the European Commission requested Eurofound to provide input on certain aspects of existing and planned measures in the Member States to improve access to essential services in reference to Principle 20 of the European Pillar of Social Rights. For this exercise, the scope was on energy services, public transport, and digital communications, and the focus on people at risk of poverty or social exclusion (in most cases in practice, people on low incomes). This paper provides an overview of the measures in the Member States based mainly on the inputs from the Network of Eurofound Correspondents, collected in February–March 2022. The paper reviews the measures across the entire EU by clustering the major types or targets of the measures to make essential services accessible, and by succinctly listing main country-level examples. It provides information for understanding the diversity and similarities of the measures applied and suggests pointers on areas where policy action could be developed.
30 September 2021
COVID-19: A turning point for upward convergence in health and healthcare in the EU?
The impact of COVID-19 has moved public health up the EU social policy agenda. As the EU directs its efforts towards establishing a European Health Union to guard against future health crises, this policy brief examines the extent to which the EU achieved upward convergence in terms of health and healthcare outcomes, as well as health expenditures and delivery, prior to the pandemic. It also examines convergence patterns in infections and deaths from COVID-19 and in the mitigating measures adopted by the EU and national governments.
The findings indicate that, from 2008 to 2019, the health of EU citizens improved overall, and Member States converged in health outcomes, but disparities in government expenditures and delivery of health services continued to widen. Against this background, the COVID-19 pandemic caused further divergence, with death and infection tolls varying greatly across countries. The policy brief stresses that a European Health Union would ideally not only reinforce the crisis preparedness of the EU but also ultimately enable convergence in health and healthcare indicators across its Member States.
14 December 2020
Long-term care workforce: Employment and working conditions
The long-term care (LTC) sector employs a growing share of workers in the EU and is experiencing increasing staff shortages. The LTC workforce is mainly female and a relatively large and increasing proportion is aged 50 years or older. Migrants are often concentrated in certain LTC jobs. This report maps the LTC workforce’s working conditions and the nature of employment and role of collective bargaining in the sector. It also discusses policies to make the sector more attractive, combat undeclared work and improve the situation of a particularly vulnerable group of LTC workers: live-in carers. The report ends with a discussion and policy pointers on addressing expected staff shortages and the challenges around working conditions.
8 October 2020
Access to care services: Early childhood education and care, healthcare and long-term care
The right of access to good-quality care services is highlighted in the European Pillar of Social Rights. This report focuses on three care services: early childhood education and care (ECEC), healthcare, and long-term care. Access to these services has been shown to contribute to reducing inequalities throughout the life cycle and achieving equality for women and persons with disabilities. Drawing on input from the Network of Eurofound Correspondents and Eurofound’s own research, the report presents an overview of the current situation in various EU Member States, Norway and the UK, outlining barriers to the take-up of care services and differences in access issues between population groups. It pays particular attention to three areas that have the potential to improve access to services: ECEC for children with disabilities and special educational needs, e-healthcare and respite care.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Daniel Molinuevo
Senior research managerDaniel Molinuevo är forskningschef vid enheten för socialpolitik och började på Eurofound 2010. Hans forskning inom vård och omsorg har fokuserat på tjänsternas kvalitet och tillgänglighet, deras digitala transformation och personalens arbetsvillkor. Hans arbete har främst varit inriktat på tjänster för barn, både vid Eurofound och vid Unicef, där han under 2021 arbetade med att stödja genomförandet av den europeiska barngarantin. Han studerade sociologi i Salamanca, Spanien och vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Han har en masterexamen i europeiska politiska och administrativa studier från College of Europe i Brygge och en masterexamen i europeisk socialpolitik från London School of Economics, där han också arbetade som forskare.
Hans Dubois
Senior research managerHans Dubois är forskningschef vid enheten för socialpolitik vid Eurofound. Hans forskningsämnen inkluderar bostäder, överskuldsättning, hälso- och sjukvård, långtidsvård, sociala förmåner, pension och livskvalitet i närområdet. Innan han kom till Eurofound var han biträdande professor vid Kozminski-universitetet i Warszawa. Han avslutade en doktorsexamen i företagsekonomi och ledning vid Bocconi-universitetet (Milano), efter att ha arbetat som forskningssekreterare vid European Observatory on Health Systems and Policies (Madrid).
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
