Living conditions and quality of life
Abstract
Covid-19-pandemin har förstärkt ojämlikheten i samhället i Europa, bland annat genom bristande jämställdhet mellan kvinnor och män på flera viktiga områden. Denna rapport ger en överblick över jämställdhetsbristerna före covid-19-krisen och beskriver hur pandemin har påverkat könsklyftorna. I rapporten analyseras också de politiska initiativ som nationella regeringar runtom i EU har tagit för att få bukt med könsklyftorna och de åtgärder som de vidtog för att förhindra de här klyftornas fördjupning under pandemin. Pandemins effekter på sysselsättningen på EU-nivå har varit anmärkningsvärt könsneutrala på det hela taget, men vissa nyanser kan ses inom olika sektorer och socioekonomiska grupper. I fråga om oavlönat arbete kvarstår könsklyftorna från tiden före pandemin, vilket leder till obalans mellan arbete och privatliv, särskilt bland distansarbetande småbarnsmammor. Slutligen beskriver rapporten utsikterna för jämställdhetsbristerna i Europa och lyfter fram faktorer som kommer att vara avgörande för den framtida jämställdheten mellan kvinnor och män, såsom könssegregering på arbetsmarknaden, könsklyftor inom distansarbete och hybridarbete samt jämställdhetsintegrering i beslutsfattandet, särskilt på området vård och omsorg.
Key findings
De traditionella könsrollerna, där kvinnorna tar det största ansvaret för omsorgsrelaterade arbetsuppgifter, är fortfarande djupt rotade i samhällets normer för kvinnor och män – och detta återspeglas även i fördelningen av avlönat och oavlönat arbete. Dessa skillnader leder till att klyftorna mellan könen på och utanför arbetsmarknaden fortsätter att förekomma, vilket kan mätas med hjälp av indikatorer som arbetsvillkor, fattigdom, total arbetstid och obalans mellan arbete och privatliv.
Covid-19-pandemins inverkan på arbetsmarknaden var anmärkningsvärt könsneutral på EU-nivå, men speglade det faktum att kvinnor är överrepresenterade inom de sektorer som drabbades hårdast av nedstängningarna. Samtidigt visade pandemin på kvinnors representation inom sådana arbeten som kan utföras på distans och arbeten inom samhällsviktiga sektorer. Undersökningar visar dock att lågavlönade kvinnor har drabbats hårdast av förlorade arbetstillfällen under covid-19-krisen, medan förlusten av arbetstillfällen för män har haft en jämnare fördelning.
Obalansen mellan arbete och privatliv sköt i höjden under covid-19-pandemin, särskilt bland distansarbetande småbarnsmammor. I ett Europa som återhämtar sig efter pandemin är det viktigt att beslutsfattarna är medvetna om att frivilliga, flexibla arbetsformer – som sannolikt kommer att användas mest av kvinnor – också kan innebära ökad obetald arbetsbörda och lägre synlighet på arbetsplatsen, vilket kan få långsiktiga konsekvenser i fråga om karriärutveckling, löner och pensioner.
Covid-19-krisen har belyst den avgörande roll som vården och omsorgen har när det gäller att stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden samt deras ekonomiska säkerhet och allmänna välbefinnande. Det är av yttersta vikt att medlemsstaterna stöder utvecklingen av vård- och omsorgstjänster som är lättillgängliga, av hög kvalitet och som alla har råd med. I detta ingår att ta itu med personalbristen och att förbättra arbetsvillkoren inom vården och omsorgen.
Perioden av återhämtning efter pandemin är en bra tidpunkt för att åstadkomma verklig förändring i fråga om könsnormer, beteenden och politisk innovation. Att prioritera jämställdhetsfrågor samtidigt som framstegen övervakas och utvärderas kommer att vara avgörande aspekter av beslutsfattandet, inte minst för arbetsmarknadens parter.
The report contains the following table and figures.
- Table: Gender equality policy measures analysed as part of the research
- Figure 1: Annual labour market indicators, 2002–2019, EU27
- Figure 2: Employment rate in 2019, by gender and country (%)
- Figure 3: Average number of actual hours of work a week in main job, annual data by gender, 2002–2019, EU27 (hours)
- Figure 4: Main reason for economic inactivity, by gender, 2019, EU27 (%)
- Figure 5: Economic inactivity due to care responsibilities, family reasons, or personal reasons in 2019, by gender and country (%)
- Figure 6: Top 10 employment sectors, 2019, EU27 (% of total employment by gender)
- Figure 7: Mean hours spent on unpaid work, by gender and year, EU27 (hours per week)
- Figure 8: Mean hours spent on unpaid work in 2016, by gender and country (hours per week)
- Figure 9: Mean total working time among employed individuals in 2016, EU27 (hours per week)
- Figure 10: Mean hours spent on total work in 2016, by gender and country (hours per week)
- Figure 11: Frequency of sporting, cultural or leisure activity participation by gender in 2015, EU27 (%)
- Figure 12: Work–life conflict by gender and parenthood status, EU27 (%)
- Figure 13: Risk of depression by gender and year, EU27 (%)
- Figure 14: Annual labour market indicators, 2019–2021, EU27 (%)
- Figure 15: Monthly unemployment rate by gender, EU27 (%)
- Figure 16: Quarterly employment rate by gender (change from Q3 2008/Q4 2019), EU27 (percentage points)
- Figure 17: Share of employment in sector groups by gender in 2019, EU27 (% of total employment by gender)
- Figure 18: Change in employment compared with Q2 2019, in sector groups by gender, EU27 (%)
- Figure 19: Change in annual employment rate compared with 2019, by gender and age group, EU27 (percentage points)
- Figure 20: Employment shifts (thousands) by gender and job–wage quintile: two crisis periods compared, EU27
- Figure 21: Change in annual employment rate by gender and country (from 2019 to 2020) (percentage points)
- Figure 22: Absence from work by main reason, EU27 (thousands)
- Figure 23: Changes Q4 2019 to Q4 2021 in average number of actual weekly hours of work in main job by gender, EU27 (hours)
- Figure 24: Total duration of school closures up until March 2022, by country (weeks)
- Figure 25: Mean hours spent on unpaid work, by gender, EU27 (hours per week)
- Figure 26: Mean hours spent on childcare, by gender and presence of children in the household, EU27 (hours per week)
- Figure 27: Mean hours spent on unpaid work by gender, EU27 (hours per week)
- Figure 28: Mean hours spent on unpaid work, by age and gender, EU27 (hours per week)
- Figure 29: Sharing of unpaid work within couples, EU27 (%)
- Figure 30: Change in division of unpaid work within couples, EU27 (%)
- Figure 31: Change in division of childcare and education of children within couples, depending on both partners’ teleworking status, EU27 (%)
- Figure 32: Mean total working time among employed individuals, EU27 (hours per week)
- Figure 33: Changes in health during the pandemic by gender, EU27 (%)
- Figure 34: Risk of depression during the pandemic by gender, EU27 (%)
- Figure 35: Optimism about future during the pandemic by gender, EU27 (scale 1–5)
- Figure 36: Risk of poverty or social exclusion by gender, EU27 (%)
- Figure 37: Work–life conflicts by gender, EU27 (%)
- Figure 38: Work–life conflicts, by gender and parenthood status, EU27 (%)
- Figure 39: Difficulties concentrating on job because of family responsibilities, by teleworking and parenthood status, EU27 (%)
- Number of pages
-
86
- Reference nº
-
EF22010
- ISBN
-
978-92-897-2275-9
- Catalogue nº
-
TJ-07-22-930-EN-N
- DOI
-
10.2806/015588
- Permalink
Cite this publication
Eurofound (2022), COVID-19 pandemic and the gender divide at work and home, Publications Office of the European Union, Luxembourg.
Related publications
Publication series
