Nya anställningsformer
Nya anställningsformer är ett samlingsbegrepp för de mer diversifierade anställningsformer som håller på att växa fram eller har fått betydelse sedan omkring år 2000. Vid sidan av de traditionella anställningsförhållandena kännetecknas nya arbetsformer av förändrade arbetsmönster, avtalsförhållanden, platser, arbetstid och tidsplan för arbetet, ökad användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) eller en kombination av dessa.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Begränsad flexibilitet: Tvångsmässig icke-standardiserad anställning inom Europeiska unionen
Denna artikel analyserar förekomsten, trenderna och mikrodrivkrafterna för tvångsmässig icke-standardiserad anställning (INE) i EU:s medlemsstater mellan 2006 och 2024, med hjälp av en sammansatt indikator som omfattar arbetstagare som ofrivilligt anställts under tillfälliga kontrakt, deltidsarbete eller båda.Gender differences in motivation to engage in platform work
The rise of the platform economy during the last decade is one of the main disrupting forces for European labour markets. While standard employment remains the norm, platforms are expanding their reach and diversifying into novel business models. In doing so, they are also attracting an increasing number of women. This policy brief investigates why women are joining the platform economy and how the motivations to perform work on platforms differ between genders. It shows that while women join platforms to gain an additional income and because it allows them the flexibility to combine work with household chores or family commitments, men are driven by the opportunities provided by platforms to work globally and to expand their client base. At the same time, findings suggest that online platforms seem to provide women with a link to the labour market that can potentially prevent their withdrawal from the labour force during different life stages. These findings suggest that policy action should focus on extending working hours regulations and work–life balance measures to all platform workers, irrespective of employment status, and promote equal sharing of care responsibilities between women and men.
Icke-standardiserad sysselsättning i EU: Typer, trender och arbetsvillkor
Denna rapport ger en översikt över trender inom nya och icke-standardiserade arbetsformer inom Europeiska unionen. Med hjälp av tillgängliga jämförande europeiska datamängder kartlägger den senaste utvecklingen i dessa arbetsarrangemang och analyserar deras konsekvenser för arbetskvaliteten. Rapporten undersöker också åtgärder som socialpartners vidtagit under de senaste åren för att hantera de utmaningar som nya och icke-standardiserade arbetsformer medför.För att fylla befintliga kunskapsluckor har Eurofound sedan 2013 undersökt vad som kännetecknar de nya anställningsformerna i EU:s medlemsstater. Forskningen tittar på vad det innebär för arbetsvillkor och arbetsmarknad.
Sociala, ekonomiska och tekniska förändringar i Europa har gett upphov till nya anställningsformer. Covid-19-pandemin har också lett till att de nya anställningsformerna har blivit mer omfattande och omfattande. Många av dessa skiljer sig mycket från traditionellt "arbete". De förändrar det traditionella en-till-en-förhållandet mellan arbetsgivare och anställd. De kännetecknas också av okonventionella arbetsmönster och arbetsplatser.
Beslutsfattarna i EU är intresserade av hur dessa nya anställningsformer kan bidra till att skapa en mer motståndskraftig och inkluderande arbetsmarknad. Diskussionen kretsar också kring hur man kan säkerställa ett tillräckligt socialt skydd och anständiga arbetsvillkor. Av central betydelse i debatten är hur man kan undvika en situation där dessa nya anställningsformer är mindre gynnsamma för arbetstagarna än mer etablerade anställningsformer.
År 2017 proklamerade Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet den europeiska pelaren för sociala rättigheter, med 20 grundläggande principer som är nödvändiga för välfungerande arbetsmarknader. I den åtföljande handlingsplanen för 2021 konstateras att digitaliseringen och de förändringar som pandemin medfört i arbetslivet kräver en bred politisk debatt som inte bara kommer att fokusera på graden av deltagande på arbetsmarknaden utan också på adekvata arbetsvillkor som ligger till grund för arbetstillfällen av hög kvalitet.
Kommissionen tog också upp frågan om arbetsvillkor i sitt meddelande Att forma EU:s digitala framtid. Goda arbetsvillkor är kärnan i en framgångsrik digital omställning som skulle främja innovation och teknikspridning.
Europeiska kommissionen: Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheteropens in new tab
Europeiska kommissionen: Den europeiska pelaren för sociala rättigheter – 20 principeropens in new tab
EUR-Lex: Meddelande om att forma EU:s digitala framtidopens in new tab
Eurofounds arbete med nya anställningsformer är kopplat till kommissionens prioritering för 2019–2024 om ett Europa rustat för den digitala tidsåldern.
Europeiska kommissionen: Ett Europa rustat för den digitala tidsåldernopens in new tab
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
Watch the webinar - #EurofoundLIVE: Regulating platform work – The EU’s big balancing act
2 December 2021
Initiatives to improve conditions for platform workers: Aims, methods, strengths and weaknesses
The rapid rise of the platform economy has led to a marked transformation of European labour markets, and existing regulatory frameworks and voluntary initiatives have yet to catch up. While platform work offers opportunities for workers and employers and potentially contributes to innovation, economic growth and competitiveness in the EU, it has been criticised from the beginning because of the poor employment and working conditions often experienced by workers. Accordingly, across the EU, governments, social partners, grassroots organisations and platforms have started to introduce initiatives to tackle the negative aspects of platform work. This policy brief assesses some such initiatives in the Member States and offers recommendations for further action.
15 December 2020
New forms of employment: 2020 update
Although standard employment (generally full-time and permanent) remains the dominant employment type across the EU, European labour markets are increasingly characterised by a variety of different forms. These new forms of employment involve new formal employment relationships or work patterns (linked to aspects such as place of work, working time or use of ICT) and sometimes both. This report puts the spotlight on nine innovative employment forms across the 27 EU Member States, Norway and the UK. It examines the policy frameworks of each country, as well as mapping the scale and scope of the incidence of these new forms and highlighting the main opportunities and risks associated with each form. The report concludes with some policy recommendations taking into account the future of work that will be shaped by the twin transition to the digital age and a carbon-neutral economy, as well as a new way of working due to COVID-19.
20 September 2020
Back to the future: Policy pointers from platform work scenarios
Platform work– the matching of supply and demand for paid labour through an online platform – is still small in scale but is expected to grow. Accordingly, it is important to anticipate the opportunities and risks related to this business model and employment form. This report explores potential scenarios for two selected types of platform work by 2030, drawing on Eurofound’s ‘Future scenarios of platform work’ project. It assesses the expected implications for the economy, labour market and society if these potential futures were realised. On this basis, policy pointers show what could be done to facilitate desirable and avoid undesirable futures. These policy pointers consider how to capitalise on the opportunities inherent in on-location platform work, the need for regulatory clarity and enforcement, issues around worker representation, and the embeddedness of platform work in the digital age.
16 January 2020
Telework and ICT-based mobile work: Flexible working in the digital age
Advances in ICT have opened the door to new ways of organising work. We are shifting from a regular, bureaucratic and ‘factory-based’ working time pattern towards a more flexible model of work. Telework and ICT-based mobile work (TICTM) has emerged in this transition, giving workers and employers the ability to adapt the time and location of work to their needs. Despite the flexibility and higher level of worker autonomy inherent in TICTM, there are risks that this work arrangement leads to the deterioration of work–life balance, higher stress levels and failing worker health. This report analyses the employment and working conditions of workers with TICTM arrangements, focusing on how it affects their work–life balance, health, performance and job prospects. While policymakers in many EU countries are debating TICTM and its implications, the study finds that only a few have implemented new regulations to prevent TICTM from having a negative impact on the well-being of workers.
28 January 2020
The pandora’s box of the platform economy
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Cesira Urzì Brancati
Research officerCesira Urzì Brancati är forskningsassistent vid Employment Unit på Eurofound. Hennes forskningsintressen inkluderar teknikens påverkan på sysselsättning och digitalisering av arbete, med fokus på digitala arbetsplattformar, digital övervakning och algoritmisk hantering. Hon är specialiserad på mikroekonometri, enkätdesign och analys av enkätdata. Innan hon började på Eurofound 2024 arbetade Cesira vid Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum i Sevilla, vid International Longevity Centre i London, vid University of Modena och Reggio Emilia samt vid University of Turin. Hon har en magisterexamen och en doktorsexamen i internationell ekonomi från University of Tor Vergata i Rom.
Dragoș Adăscăliței
Research officerDragoș Adăscăliței är forskningsansvarig vid arbetsenheten på Eurofound. Hans nuvarande forskning fokuserar på ämnen relaterade till arbetslivets framtid, inklusive artificiell intelligens påverkan på jobb, automatiseringens konsekvenser för sysselsättning och regulatoriska frågor kring plattformsarbete. Han är också en regelbunden bidragsgivare till jämförande projekt som övervakar strukturella förändringar på de europeiska arbetsmarknaderna. Innan han började på Eurofound var han lektor i arbetsrelationer vid University of Sheffield, Management School. Han har en magisterexamen i statsvetenskap från Central European University och en doktorsexamen i sociologi från universitetet i Mannheim.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
