Minimilöner stiger: Effekter och politiska lärdomar från ett decennium av förändring

EU-regeringarnas inställning till minimilöner började förändras vid sekelskiftet. Nationella minimikrav har ökat kraftigt, särskilt sedan mitten av 2010-talet, blivit mer bindande och format lönedynamiken i stort. Med utgångspunkt i nyare Eurofound-forskning undersöker denna policyöversikt hur nationella minimilöneökningar kan påverka anställdas lönenivåer, löneojämlikhet, kollektivavtal och den bredare sysselsättningsstrukturen. Resultaten visar betydande ringeffekter längs lönefördelningen, en kompression av löneojämlikhet i botten (särskilt efter stora höjningar av nationella minimilöner), en minskande klyfta med kollektivt överenskomna lönegolv och en koppling till en förskjutning mot högre betalda jobb i sysselsättningsstrukturen. Nationella minimikrav bör dock inte ses som en fristående lösning på fattigdom eller bredare ojämlikheter. Möjliga effekter av arbetslöshet måste också beaktas.