Employment and labour markets
Abstract
Allteftersom ekonomin återhämtar sig från covid-19-pandemin blir bristen på arbetskraft allt tydligare trots att kriget i Ukraina har påverkat energi- och råvarupriserna. Inom vissa sektorer och yrken har denna brist varit endemisk sedan en tid tillbaka, och har nu förvärrats av krisen. I denna rapport granskas de åtgärder som vidtagits på nationell nivå för att ta itu med bristen på arbetskraft inom sektorerna för hälso- och sjukvård, omsorg och informations- och kommunikationsteknik, samt de åtgärder som vidtagits inom ramen för den gröna och digitala omställningen. Rapporten utvärderar åtgärdernas effektivitet samtidigt som den undersöker de kontextuella faktorer som stöder eller hindrar ett effektivt genomförande och goda resultat av dessa politiska åtgärder.
Key findings
Bristen på arbetskraft i EU begränsar produktionen och tillhandahållandet av tjänster inom ett flertal sektorer. Konkurrensen om talangerna är särskilt akut i länder som Österrike, Belgien, Tjeckien, Tyskland och Nederländerna. Forskningsresultat bekräftar att hanteringen av bristen på arbetskraft inte bara handlar om kompetens. Eftersom orsakerna till bristen varierar beroende på sektor, yrke och region måste åtgärderna för att komma till rätta med bristen anpassas på olika sätt. Det kan till exempel handla om att främja utveckling av färdigheter, göra vissa sektorer och yrken mer attraktiva, aktivera underutnyttjad arbetskraft och matcha utbud och efterfrågan på ett bättre sätt.
Bristen på arbetskraft är särskilt utbredd i sektorer med tuffa arbetsvillkor, såsom hälso- och sjukvård och långtidsvård. Låga investeringsnivåer i kombination med pandemins effekter och en könssegregerad arbetsmarknad bidrar till bristen på vård- och långtidsvårdpersonal i en sektor där EU:s åldrande befolkning och arbetskraft kommer att förvärra dessa brister ytterligare under de kommande åren.
Många av åtgärderna för att hantera bristen inom vården är inriktade på löner och arbetsvillkor. Initiativen för att ta itu med låga löner i vissa central- och östeuropeiska länder har visserligen bidragit till att minska antalet personer som överväger att flytta utomlands för att arbeta, men ofta räcker det inte att enbart fokusera på löner. Hänsyn måste också tas till andra livskvalitetrelaterade faktorer som gör arbetet mer attraktivt, såsom utbildningsinfrastruktur, större självständighet i fråga om arbetstider, tillgång till utbildning och karriärutveckling samt mer meningsfullt arbete.
Åtgärder för att utnyttja den befintliga arbetskraften är en särskilt viktig aspekt inom IKT och inom yrken med koppling till den gröna och digitala omställningen, där kompetensglapp är den främsta orsaken till bristen på arbetskraft. Med den snabba tekniska utvecklingen och det växande behovet av att identifiera framtida kompetensbehov i en grönare ekonomi kommer insatser som genomförs gemensamt av regeringar, arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare att vara avgörande för att identifiera befintliga och framtida kompetensbehov. Europaåret för kompetens 2023 är ett viktigt tillfälle att främja effektiva och inkluderande investeringar i utbildning runtom i Europa.
De åtgärder som inriktas på underutnyttjade grupper på arbetsmarknaden måste ge ett heltäckande stöd för att hantera faktorer som hindrar deltagande på arbetsmarknaden, såsom hälsoproblem, brist på tillgång till överkomlig vård samt utbildnings- och yrkeserfarenhetsbehov. I detta sammanhang krävs det ett nära samarbete mellan arbetsmarknadens parter och andra relevanta organ för att kunna vidta åtgärder av övergripande karaktär, exempelvis införande av policyer för balans mellan arbete och privatliv eller skatte- och bidragsincitament.
The report contains the following lists of tables and figures.
List of tables
Table 1: Categorisation of policies to address labour shortages
Table 2: Overview of 40 analysed measures by sector/occupation targeted
Table 3: Classification of greening occupations
Table 4: Overview of policy measures targeting labour shortages in the health and long-term care sectors
Table 5: Summary of working group activities and goals
Table 6: Overview of policy measures targeting labour shortages in the ICT sector
Table 7: Exit to employment rates from some of the training courses offered by Interface3
Table 8: Overview of policy measures targeting labour shortages in occupations affected by the green transition
Table 9: Skills gaps and projected labour shortages
Table 10: Overview of policy measures targeting labour shortages in occupations affected by digital transition
Table 11: Overall assessment of the strength of evidence
Table A1: Overview of 40 analysed measures: country, sector/occupation targeted, temporal scope, budget and lead organisation of the analysed measures
List of figures
Figure 1: CMO framework in relation to assessing measures to tackle labour shortages
Figure 2: Job vacancy rate, EU27, Q1 2013 to Q3 2022 (%)
Figure 3: Job vacancy rates, EU27, Q3 2013, Q3 2021 and Q3 2022 (%)
Figure 4: Job vacancy rate and labour shortages as a factor limiting production (EU27), illustrated by the Beveridge curve
Figure 5: Average job vacancy rate versus average unemployment rate by Member State – Beveridge points, EU27, Q3 2020 (left panel) and Q3 2022 (right panel)
Figure 6: Proportion of companies in the manufacturing, construction and services sectors citing labour shortages as a factor limiting production, EU27, Q1 2013 to Q4 2022 (%)
Figure 7: Dynamics of labour market slack and its components, EU27, Q1 2013 to Q3 2022 (%)
Figure 8: Labour market slack and its components by country, Q2 2022 (%)
Figure 9: Share of potential additional labour force by category, country and gender, Q3 2022 (%)
Figure 10: Growth in employment in the health and social care sector by gender, EU27, Q2 2013 to Q2 2022 (thousands)
Figure 11: Job vacancy rates in human health and social work activities, EU27, Q3 2014 to Q3 2022 (%), and the change in percentage points
Figure 12: Share of extremely and highly strained jobs in the healthcare sector by country, EU27, 2021 (%)
Figure 13: Share of individuals with no or limited overall digital skills, EU27 (%)
Figure 14: Job vacancy rates in the ICT sector, EU27, Q3 2014 to Q3 2022 (%), and the change in percentage points and as a ratio
Figure 15: Percentages of enterprises that had hard-to-fill vacancies for jobs requiring ICT specialist skills
Figure 16: Share of extremely and highly strained jobs in the ICT sector by country, EU27 (%)
Figure 17: Recognition of professional qualifications for working abroad
Figure 18: Frequency distribution of overall assessment of evidence
- Number of pages
-
80
- Reference nº
-
EF22015
- ISBN
-
978-92-897-2316-9
- Catalogue nº
-
TJ-04-23-163-EN-N
- DOI
-
10.2806/216577
- Permalink
Cite this publication
Eurofound (2023), Measures to tackle labour shortages: Lessons for future policy, Publications Office of the European Union, Luxembourg.