Jämställdhet innebär att kvinnor och män behandlas lika och har samma rättigheter, skyldigheter, möjligheter och ekonomiska och sociala villkor. Jämställdhet anses ha uppnåtts när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i alla delar av samhället, och när mäns och kvinnors olika intressen, behov och prioriteringar värderas lika.
Jämställdhet är ett av EU:s grundvärden, en grundläggande rättighet, en viktig faktor för ekonomisk tillväxt och en nyckelprincip i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. EU har också uppnått framsteg i sitt arbete med att skapa större jämställdhet under de senaste årtiondena. Men trots att framsteg har gjorts finns det fortfarande klyftor mellan könen på arbetsmarknaden och när det gäller sysselsättning, livskvalitet och arbetsvillkor. Jämställdhet är en central politisk prioritering i Europeiska kommissionens arbetsprogram. Målet är att genomföra EU:s nya jämställdhetsstrategi och förbättra poängen i EU:s jämställdhetsindex 2021, som låg på 68,0 för EU som helhet.
Den 5 mars 2020 lanserade kommissionen en ny jämställdhetsstrategi för 2020–2025. Strategin har följande huvudteman: våld mot kvinnor, insyn i lönesättningen och löneskillnader mellan kvinnor och män, jämn könsfördelning i bolagsstyrelser samt balans mellan arbetsliv och privatliv. Den vägleds också av visionen om ett Europa där kvinnor och män är fria att följa den väg de valt i livet, där de har lika möjligheter att växa och utvecklas och där de på lika villkor kan delta i och leda vårt europeiska samhälle. Ett av strategins första konkreta resultat var kommissionens förslag om bindande åtgärder för insyn i lönesättningen som lades fram den 4 mars 2021.
Den 25–28 oktober 2021 anordnade Europaparlamentet den andra europeiska jämställdhetsveckan på initiativ av utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (FEMM). Parlamentsutskotten stod värd för diskussioner om en rad frågor med koppling till jämställdhet. Under veckan offentliggjorde Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) även resultaten av sitt jämställdhetsindex 2021, som särskilt inriktades på hälsa och på hur könsaspekten påverkar kvinnors och mäns hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård.
Covid-19-pandemin har fått stora konsekvenser för hälsa, välbefinnande, livskvalitet, arbetsmarknad och ekonomi. Den har också på många olika sätt påverkat jämställdheten både på arbetsplatsen och i hemmet. Att främja jämställdhet är kärnan i EU:s politiska svar på krisen, vilket är i linje med jämställdhetsstrategin.
Eurofounds arbete på jämställdhetsområdet är kopplat till kommissionens prioritering för perioden 2019–2024 om en ekonomi som fungerar för människor. Eurofound har på senare tid bidragit till EU:s initiativ för balans mellan arbete och privatliv och till initiativet för insyn i lönesättningen.
Two out of three net new jobs in the EU over the last two decades have been taken up by women. While the gender employment gap has narrowed in recent decades, women continue to participate less than men in the labour market.
The gender pay gap means that women, on average, earn 14.1% less per hour than men. The pay gap has reduced in around two-thirds of Member States.
Eurofound adopts a gender mainstreaming approach systematically in its research. Where possible and relevant, research findings, including surveys and policy analyses, disaggregate data by gender. Other research projects provide specific analysis relevant to gender equality. The research covers a wider variety of topics from a gender perspective, such as pay and income, minimum wage, care, employment participation, leave, skills and training, work organisation, job quality, working time, work–life balance and social cohesion and convergence, including in pan-European surveys and regular reporting at national level.
Listen to or watch a recording of our International Women's Day 2023 podcast on the work–life challenges of women and men.
The COVID-19 pandemic risks rolling back years of progress on gender equality. Eurofound’s e-survey Living, working and COVID-19 offers an insight into the impact of the pandemic on the lives of EU citizens. Conducted in five rounds during 2020, 2021 and 2022, it allows for comparison of the challenges that arose during the different stages of living through the pandemic. Findings show that COVID-19 has impacted gender equality at home. The pandemic has significantly increased the number of teleworkers in Europe, and women were more likely to work from home during the pandemic than men. Furthermore, the closure of schools and childcare facilities during confinement disproportionately impacted women, who generally assumed greater domestic and care responsibilities.
The findings also reveal a general deterioration of work–life balance among workers in the EU with more women and men reporting work–life conflicts, but women who have to telework and care for small children appear to be struggling most. The percentage of women reporting difficulties was higher in April 2020 than in previous Eurofound surveys. Women are also reporting greater financial strain than men during the pandemic. The COVID-19 survey questionnaire drew on questions used in Eurofound’s pan-European surveys, the European Quality of Life Survey (EQLS) and the European Working Conditions Survey (EWCS).
Eurofound's EU PolicyWatch database collates and maps the national-level policy responses across Europe to the COVID-19 crisis, the war in Ukraine and rising inflation. Some of these measures have a gender dimension.
Eurofound research explores the characteristics and consequences of gender gaps in labour market participation, as well as policies and measures aimed at fostering female labour market participation. Women’s employment and participation rates are still lower than those of men in almost all EU Member States. Eurofound has estimated the cost of this gender employment gap in the EU at more than €320 billion in 2018. Although the cost of the gap is falling, the economic loss is still significantly high. Research also looks at upward convergence in the gender employment gap, assessing which are the best and worst-performing Member States in this regard.
The European Jobs Monitor (EJM) tracks structural change in European labour markets in terms of occupation and sector, giving a qualitative assessment of these shifts using various proxies of job quality. This monitoring includes analysis of patterns of employment change by gender and by job-wage quintile, as well as labour market segregation.
Eurofound research covers a range of topics linking wages and gender, such as variable pay, performance-related pay, low pay and the gender pay gap. Survey research looks at earnings as one of seven indicators of job quality for men and women at work. On minimum wages, an annual review monitors the level of minimum wages across Europe, also measuring coverage rates of workers by gender in 2019 and the link with the gender pay gap. Furthermore, the EJM analyses the extent to which different jobs, occupations and sectors contribute to the gender pay gap. This will be useful for the interpretation of the Commission’s social scoreboard’s indicator on the gender pay gap and for the implementation of the gender-equality principle of the European Pillar of Social Rights.
Eurofound reviewed the first experiences of countries with gender pay transparency measures in 2018. At the Commission’s request, Eurofound has initiated an ad hoc study on measures to promote gender pay transparency in companies, looking at how much they cost and whether companies can see any opportunities. This will feed into the Commission’s impact assessment.
Eurofound’s European Working Conditions Survey (EWCS) covers a range of aspects of working conditions from a gender perspective. In recent questionnaires, gender mainstreaming has been an important topic. The survey monitors occupational, sectoral, time and pay gaps, as well as working time patterns, work–life balance, violence and harassment at work, and health and well-being, including what all this means for sustainable work. The European Working Conditions Telephone Survey (EWCTS) 2021 analysed the multiple dimensions of job quality, comparing the situation in the Member States also by gender.
EWCS analysis will help to inform policies aimed at closing gender gaps in the area of job and employment quality. The knowledge provided is relevant for the principle of gender equality and initiatives to improve work–life balance, as well as those included in the context of the European Pillar of Social Rights and implementation of the European Gender Equality Strategy.
Research also looks at the experience of women in management roles and how their underrepresentation in management can be addressed. It analyses the job quality of both male and female managers, and the impact a management job has on personal life.
Other research analyses the level of female entrepreneurship in Europe and the market gap when it comes to investing in women-led enterprises. It examines the financial hurdles facing female entrepreneurs and the use of private or public funds to invest in this group. In addition, it investigates the prevalence of public finance tools and public support schemes that effectively remove barriers and enable women to become competent entrepreneurs.
The higher participation of women in the labour market has prompted changes in the way European social partner organisations tackle gender issues. Research has also assessed the role of the EU social partners in advancing gender equality, exploring actions taken within the different national frameworks of industrial relations and against the ranking of Member States on EIGE’s Gender Equality Index.
Moreover, Eurofound has worked on a joint project with the International Labour Organization (ILO) to look at working conditions in a global perspective. It expands on gender gaps across the world (1.2 billion workers) and provides evidence on the gendered differences in job quality and on higher risk of women to be exposed to sexual violence; the latter is also identified in EWCS 2015.
The European Quality of Life Survey (EQLS) also covers the gender dimension, in relation to issues such as employment, income, risk of poverty, household composition and well-being, education, family and care responsibilities, health and work–life balance.
Both the EWCS and EQLS data contribute to the policy debate on reconciliation issues and work–life balance for men and women. The EQLS looks at the difference between men and women in their levels of life satisfaction or happiness. The gendered division of unpaid work, in relation to for example childcare or caring for elderly relatives, is also covered in the EQLS.
Research on patterns of social mobility for men and women across the EU looks at barriers to equal opportunities and policies to promote it. It highlights the increasingly important gendered patterns of social mobility in different countries.
Eurofound cooperates with the European Institute for Gender Equality (EIGE) on gender-related topics. Eurofound is a key data provider for EIGE’s Gender Equality Index and is involved in the working group for this indicator. Following on for a number of collaborations in 2022, other areas for cooperation between the two Agencies in 2023 include research related to the impact of the transition to a carbon neutral economy, as well as that on care, the working life of essential workers, the impact of the war against Ukraine from a gender perspective and in relation to integration of refugees, the socioeconomic impact of COVID-19 on women and gender equality, and platform work.
Gender equality is a core value of the EU, a fundamental right, a critical component of economic growth and a key principle of the European Pillar of Social Rights. In this light, the EU has been making progress in the gender equality field over the past decades, albeit at a slow pace. The Gender Equality Index score for the EU in 2023 is 70.2 points out of 100, surpassing 70 points for the first time. This is an improvement of 1.6 points since the 2022 edition and the highest year-on-year increase since 2013. Two decades into the 21st century, gender inequalities persist in many areas, including in employment, working conditions and quality of life. As part of the European Commission’s work programme, gender equality remains an important policy priority, with the goal being to roll out the European Gender Equality Strategy.
On 5 March 2020, the Commission launched a new Gender Equality Strategy 2020–2025. The Strategy’s main topics are: violence against women; pay transparency and the gender pay gap; gender balance on company boards; and work–life balance. It is also guided by the vision of ‘a Europe where women and men are free to pursue their chosen path in life, where they have equal opportunities to thrive, and where they can equally participate in and lead our European society’. As one of the first deliverables of the Strategy, the Commission presented a proposal for a pay transparency directive on 4 March 2021, which was backed by the European Parliament on 5 April 2022. The Parliament, EU Council and Commission reached a provisional agreement on the directive on 30 November 2022. The Council adopted the directive on 24 April 2023.
In October 2023, the European Parliament holds its fourth European Gender Equality Week, at the initiative of the Women’s Rights and Gender Equality Committee (FEMM). During the week, the European Institute for Gender Equality (EIGE) also publishes the findings of its Gender Equality Index 2023.
The COVID-19 pandemic has had vast implications on health, well-being, quality of life, the labour market and the economy. It has also had a multifaceted impact on gender equality at work and at home. Promoting gender equality is at the heart of the EU policy response to the crisis, in line with the Gender Equality Strategy.
Eurofound’s work on gender equality links in with the Commission’s 2019–2024 priorities on an economy that works for people and a new push for European democracy. Eurofound has contributed in the recent past to the EU initiative on work–life balance and on the pay transparency initiative.
Eurofound tillämpar systematiskt jämställdhetsintegrering i sin forskning. När så är möjligt och relevant ska forskningsresultat, inklusive undersökningar och politiska analyser, delas upp efter kön. I andra forskningsprojekt ingår särskilda analyser som är relevanta i jämställdhetshänseende. Forskningen sträcker sig över ett bredare spektrum av frågor med ett jämställdhetsperspektiv och inbegriper bland annat EU-omfattande undersökningar och regelbunden rapportering på nationell nivå. Frågor som tas upp är till exempel lön och inkomst, minimilön, omvårdnad, deltagande på arbetsmarknaden, ledighet, kompetens och utbildning, organisation av arbetet, kvalitet i arbetet, arbetstid, balans mellan arbetsliv och privatliv och konvergens uppåt.
Covid-19 -pandemin riskerar att omintetgöra flera års framsteg på jämställdhetsområdet. Eurofounds e-undersökning ”Leva, arbeta och covid-19” ger en inblick i hur pandemin har påverkat EU-medborgarnas liv. Undersökningen genomfördes i flera omgångar under 2020 och 2021 och gör det möjligt att jämföra livsutmaningarna under pandemins olika stadier. Resultaten visade att covid-19 har påverkat jämställdheten i hemmet. På grund av pandemin arbetade betydligt fler EU-invånare på distans, särskilt kvinnor. Nedstängningen av skolor och barnomsorg påverkade också på ett oproportionerligt sätt kvinnorna, som i allmänhet tog ett större ansvar för barnen och hushållet.
Dessutom ledde pandemin till en allmän försämring av balansen mellan arbete och privatliv bland arbetstagare i EU: fler kvinnor och män uppgav att de upplevde konflikter mellan arbete och privatliv. Kvinnor som distansarbetade och samtidigt tog hand om små barn verkar dock ha haft det svårast. Kvinnor uppgav också att de drabbats av ekonomiska påfrestningar i högre grad än män under pandemin. Frågorna i e-undersökningen om covid-19 byggde på frågor som används i Eurofounds EU-omfattande undersökningar EQLS och EWCS.
I maj 2020 lanserade Eurofound databasen ”COVID-19 EU PolicyWatch”, där uppgifter om politiska åtgärder i de olika EU-länderna under pandemin samlas in och kartläggs. En del av dessa åtgärder har en jämställdhetsaspekt.
I Eurofounds forskning undersöks särdragen och konsekvenserna av skillnader mellan könen när det gäller deltagande på arbetsmarknaden. Man granskar även politik och åtgärder som syftar till att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Kvinnors sysselsättning och arbetskraftsdeltagande är fortfarande lägre än mäns i nästan alla EU-länder. Eurofound uppskattade 2018 den årliga kostnaden för denna sysselsättningsskillnad mellan könen i EU till över 320 miljarder euro. Denna kostnad håller visserligen på att minska, men den ekonomiska förlusten är fortfarande betydande. I samband med forskningen tittar man också på konvergens uppåt när det gäller sysselsättningsskillnaden mellan könen och bedömer vilka EU-länder som har bäst och sämst resultat i detta avseende.
Övervakningsverktyget European Jobs Monitor (EJM) används för att övervaka strukturella förändringar på de europeiska arbetsmarknaderna i fråga om yrke och sektor. Det ger även en kvalitativ bedömning av dessa förändringar med hjälp av olika mått på arbetskvalitet. I övervakningen ingår en analys av förändringar i sysselsättningsmönstren uppdelat på kön och på lönekvintil samt av den yrkesmässiga segregeringen.
Eurofound forskar om ett flertal ämnen som rör löner och kön, till exempel rörlig lön, resultatrelaterad lön, låga löner och löneskillnader mellan könen. I forskningen betraktas lönenivån som en av sju indikatorer på arbetskvaliteten för både män och kvinnor. När det gäller minimilöner görs en årlig översyn av minimilönerna i Europa. Man mätte även arbetstagarnas täckningsgrad efter kön 2019 och kopplingen till löneskillnaderna mellan könen. Dessutom kommer EJM att användas för att analysera i vilken utsträckning olika jobb, yrken och sektorer bidrar till löneskillnaderna mellan könen. Det kommer att vara till nytta för tolkningen av indikatorn för löneskillnader mellan könen i kommissionens sociala resultattavla liksom för genomförandet av jämställdhetsprincipen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Eurofound granskade ländernas första erfarenheter av åtgärder för insyn i lönesättningen under 2018. På kommissionens begäran har Eurofound också påbörjat en studie om åtgärder för att främja insyn i lönesättningen inom företag, där man tittar på hur mycket åtgärderna kostar och om företagen ser några fördelar med dem. Studien kommer att bilda underlag till kommissionens konsekvensbedömning.
Den europeiska undersökningen om arbetsvillkor (EWCS) som genomförs av Eurofound omfattar ett antal olika aspekter på arbetsvillkor ur ett jämställdhetsperspektiv. I de senaste undersökningarna har jämställdhetsintegrering varit ett viktigt ämne. Undersökningen omfattar skillnader när det gäller yrkesval, sektorer, arbetstid och löner, arbetstidsmönster, balans mellan arbetsliv och privatliv, våld och trakasserier på arbetsplatsen samt hälsa och välbefinnande, liksom vad alla dessa faktorer innebär för arbetets hållbarhet.
Resultaten från EWCS används när man utformar politik för att minska skillnaderna mellan könen när det gäller arbetsområden och sysselsättningens kvalitet. Den kunskap som erhålls är relevant för principen om jämställdhet och initiativ för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv. Den är även relevant för initiativ inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Man forskar också om erfarenheterna för kvinnor i ledande befattningar och hur deras underrepresentation i ledningsroller kan åtgärdas. Arbetskvaliteten för både manliga och kvinnliga chefer och den inverkan ett jobb som chef har på privatlivet analyseras.
I annan forskning analyseras omfattningen av kvinnligt företagande i Europa och marknadsmisslyckandet när det gäller investeringar i företag som leds av kvinnor. Man tittar bland annat på vilka ekonomiska hinder som finns för kvinnliga företagare och hur privata eller offentliga medel används för att göra investeringar i denna grupp. Dessutom undersöks förekomsten av offentliga finansieringsverktyg och stödsystem som effektivt undanröjer hinder och gör det möjligt för kvinnor att bli kompetenta entreprenörer.
Kvinnors allt större deltagande på arbetsmarknaden har lett till förändringar i hur europeiska arbetsmarknadsparter hanterar jämställdhetsfrågor. Det har också forskats om den roll som de europeiska arbetsmarknadsparterna spelar för att främja jämställdhet. Man har tittat på nationella åtgärder som rör förhållandet mellan arbetsmarknadens parter och åtgärder som vidtagits som svar på EU-ländernas rangordning i EIGE:s jämställdhetsindex.
Eurofound deltar dessutom i ett gemensamt projekt med Internationella arbetsorganisationen (ILO) för att undersöka arbetsvillkor ur ett globalt perspektiv. I projektet undersöks klyftorna mellan könen i världen (1,2 miljarder arbetstagare), och man har kunnat konstatera att det finns skillnader mellan könen när det gäller arbetets kvalitet och att kvinnor löper större risk att utsättas för sexuellt våld. Det sistnämnda konstaterades också i EWCS 2015.
Undersökningen av livskvaliteten i Europa (EQLS) tar också upp jämställdhetsaspekten i samband med sysselsättning, inkomst, risk för fattigdom, hushållens sammansättning och välbefinnande, utbildning, familje- och omsorgsansvar, hälsa samt balans mellan arbetsliv och privatliv.
Uppgifterna från både EWCS och EQLS bidrar till den politiska debatten om möjligheten att förena arbete och familj för män och kvinnor. I EQLS tittar man på skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller hur nöjda de är med livet och hur lyckliga de känner sig. Den könsrelaterade uppdelningen av oavlönat arbete, till exempel när det gäller barnomsorg eller vård av äldre anhöriga, undersöks också i EQLS.
I forskning om mönster för social rörlighet för kvinnor och män i hela EU undersöks vilka hinder som står i vägen för lika möjligheter och vilka politiska åtgärder som vidtagits för att främja lika möjligheter. Forskningen belyser att det finns en allt starkare könsaspekt när det gäller social rörlighet i olika länder.
Eurofound samarbetar med Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) i frågor som rör jämställdhet. Eurofound tillhandahåller viktiga uppgifter för EIGE:s jämställdhetsindex och deltar i arbetsgruppen för denna indikator. De två instituten samarbetade i ett gemensamt projekt om konvergens uppåt i jämställdhetsindexets olika dimensioner. Andra samarbetsområden är de samhällsekonomiska konsekvenserna av covid-19 för kvinnor och jämställdhet, EJM:s tematiska analys av kön och ålder samt forskning om plattformsarbete.
