&w=3840&q=90)
Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter syftar till att öka sysselsättningsgraden för befolkningen i åldern 20–64 år till minst 78 % fram till 2030. Det behövs en inkluderande arbetsmarknadspolitik som syftar till att öka deltagandet på arbetsmarknaden av underrepresenterade grupper såsom äldre, lågutbildade och personer med funktionsnedsättning för att säkerställa en inkluderande sysselsättningstillväxt. Samtidigt spelar aktiva arbetsmarknadsåtgärder, som syftar till att öka sysselsättningsmöjligheterna för arbetssökande och förbättra matchningen mellan lediga platser och arbetslösa, en viktig roll när det gäller att ta itu med långtidsarbetslöshet och befintliga kompetensglapp. Exempel på aktiva arbetsmarknadsåtgärder är utbildning, jobbmatchningstjänster, rekryteringsbidrag, direkt skapande av arbetstillfällen för offentliga arbetsprogram eller särskilda program som syftar till att säkerställa övergångar från skola till arbetsliv. De offentliga arbetsförmedlingarna spelar en viktig roll när det gäller att tillhandahålla effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder och ge inkomststöd under perioder av arbetslöshet.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Det gemensamma mötet för chefsläkare, chefssjuksköterskor och chefstandläkare är en viktig plattform för att koppla samman ledarskapet inom medicinska, omvårdnads- och tandvårdspolicyer i EU. Detta evenemang omfattar en tvådagars konferens, ett platsbesök på en relevant medicinsk anläggning och ett antal gruppsessioner.
Eurofound övervakar strukturella förändringar på arbetsmarknaden via sin europeiska sysselsättningsövervakare (EJM) och sin europeiska omstruktureringsmonitor (ERM), inklusive översikten över rättsliga instrument. Forskningen undersöker arbetsmarknadsdynamik, företagspraxis, omstrukturering och sociala parters engagemang för att ta itu med den policydrivna gröna omställningen, den framskridande tekniska förändringen och en global omstrukturering av försörjningskedjorna. Syftet är att ta fram underlag för förståelsen av EU:s konkurrenskraft och stärka den socioekonomiska motståndskraften.
Dessa uppgifter om strukturella förändringar på arbetsmarknaden bidrar till att ligga till grund för arbetsmarknadspolitik och industripolitiska initiativ och ger kunskap om potentiell uppgradering eller polarisering av arbetstillfällen, om hur arbetskraven i arbetet förändras och om huruvida förändringar i sysselsättningsstrukturen påskyndas eller saktar in.
Genom att undersöka nya arbetsformer, bland annat digitalt som plattformsarbete och IKT-baserat mobilt arbete, kan man bedöma hur vanliga de är över tid och hur de möjligheter eller risker som de skapar påverkar sysselsättnings- och arbetsmarknadsutsikterna för de personer som deltar. Eurofound fortsätter att uppdatera sitt register över plattformsekonomi med information om utvecklingen och regleringen av sysselsättningen i denna typ av ekonomisk verksamhet.
I EU:s databas PolicyWatch finns uppgifter om de åtgärder som regeringar och arbetsmarknadens parter i medlemsstaterna har vidtagit för att mildra effekterna på företag, arbetstagare och medborgare av den senaste tidens kriser – covid-19, kriget i Ukraina och den stigande inflationen. Den innehåller också strategier för att stödja den digitala och gröna omställningen samt företag som behöver omstruktureras.
Artikel 4 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter är inriktad på aktivt stöd till sysselsättning. Detta stöder rätten till individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra utsikterna till sysselsättning eller egenföretagande, ungdomars rätt till vidareutbildning, lärlingsutbildning, praktik eller ett erbjudande om anställning inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin utbildning via ungdomsgarantin, samt arbetslösas rätt till individanpassat, kontinuerligt och konsekvent stöd. År 2021 utfärdade Europeiska kommissionen en rekommendation om effektivt stöd till sysselsättning.
Europeiska kommissionen: Kommissionens rekommendation om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärderopens in new tab (Ease-åtgärder)
Under de senaste åren bristen på arbetskraft i allt högre grad varit den viktigaste faktorn som påverkar arbetsmarknaderna i och utanför EU. I efterdyningarna av covid-19-pandemin har bristen på arbetskraft blivit ett stort problem för både regeringar och arbetsmarknadens parter. De viktigaste drivkrafterna bakom bristen på arbetskraft är demografiska förändringar, arbetskvalitet och den gröna och digitala omställningen.
I mars 2024 lade EU-kommissionen fram en handlingsplan för att ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens,med viktiga åtgärder som EU, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter bör vidta för att nå sina mål för 2030 om kompetens och sysselsättning.
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
10 September 2024
This report provides updated evidence on the persistence of labour shortages amid declining levels of labour market slack in the EU and at Member State level. This serves as a background to the main focus of the report, which is on organisational policies aimed at attracting workers to occupations in which shortages are common. Case studies were conducted across sectors and Member States to gain an insight into how organisations deal with recruitment and retention challenges in a tight labour market. The report offers lessons on steps employers can take to fill vacancies, whether acting alone or in partnership with other organisations. It builds on previous Eurofound research that developed a taxonomy of actions employers adopt aimed at addressing labour shortages.
21 May 2024
During the pandemic, many young people had to change their plans for the future. While at the end of 2023 young people’s labour market situation was more favourable than it had been in recent years, many obstacles remained on their route to independence, such as the rising cost of living and inability to move out of the parental home. This report explores young people’s wishes and plans for the future – and the well-being outcomes related to these plans – in the context of the current labour market and housing situation and progress on the implementation of the EU’s reinforced Youth Guarantee.
27 March 2023
As economies begin to recover from the COVID-19 pandemic, labour shortages are becoming increasingly evident despite the impact of the war in Ukraine on energy and commodity prices. These include shortages exacerbated by the crisis in some sectors and professions where they had been endemic for some time. This report looks at measures implemented at national level to tackle labour shortages in the health, care, and information and communication technology sectors, as well as those arising from the twin green and digital transition. It assesses what measures are effective and explores the contextual factors supporting or hindering effective policy implementation and outcomes.
20 July 2021
While unemployment is still a huge challenge in Europe, some countries, sectors and occupations are experiencing labour shortages. This report explores various approaches to identifying labour shortages and maps national policy debates around the issue. It documents public and social partner interventions to tackle labour shortages, such as measures fostering geographical or occupational mobility, addressing skills shortages and underinvestment in skills, improving working and employment conditions, and providing better matching procedures.
18 April 2021
This report examines policy developments in EU Member States aimed at supporting the inclusion of people with disabilities in the open labour market, with a particular focus on the three stages of entering into employment, staying in the job and returning to work after an absence. It explores the mechanisms and effectiveness of more than 150 different policy measures designed to address the dimensions in place in the EU before the COVID-19 pandemic: job creation, labour supply, labour demand and contextual factors. In addition, it provides an updated analysis of early policy measures created in the wake of the pandemic that aimed to support the labour market situation of people with disabilities. A country case study on Ireland complements the study by outlining the complexity of disability and support systems from a broader perspective. The report builds on the lessons learned and provides policy pointers to improve the integration of people with disabilities into the open labour market.
24 June 2020
The effect of the COVID-19 pandemic on the lives of individuals and societies, including on the economy and labour markets, is unprecedented. The impact of the global health emergency has placed a growing number of businesses under threat, putting the jobs of more and more workers at risk and impacting the livelihoods of many citizens. Policymakers moved swiftly in an effort to mitigate the social and economic effects on businesses, workers and citizens. Eurofound’s COVID-19 EU PolicyWatch database provides information on initiatives introduced to cushion these effects. Drawing on the content of this database of around 500 policy initiatives (April 2020), this report aims to present an overview of both large-scale government measures and collective agreements that impact on large groups of workers, setting this in the context of the evolving labour market situation.
Data: COVID-19 EU PolicyWatch
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Dragoș Adăscăliței är forskningsansvarig vid arbetsenheten på Eurofound. Hans nuvarande forskning fokuserar på ämnen relaterade till arbetslivets framtid, inklusive artificiell intelligens påverkan på jobb, automatiseringens konsekvenser för sysselsättning och regulatoriska frågor kring plattformsarbete. Han är också en regelbunden bidragsgivare till jämförande projekt som övervakar strukturella förändringar på de europeiska arbetsmarknaderna. Innan han började på Eurofound var han lektor i arbetsrelationer vid University of Sheffield, Management School. Han har en magisterexamen i statsvetenskap från Central European University och en doktorsexamen i sociologi från universitetet i Mannheim.
Tina Weber is a senior research manager in Eurofound’s Working Life unit. Her work has focused on labour shortages, the impact of hybrid work and an ‘always on’ culture and the right to disconnect, working conditions and social protection measures for self-employed workers and the impact of the twin transitions on employment, working conditions and industrial relations. She is responsible for studies assessing the representativeness of European social partner organisations. She has also carried out research on European Works Councils and the evolution of industrial relations and social dialogue in the European Union. Prior to joining Eurofound in 2019, she worked for a private research institute primarily carrying out impact assessments and evaluations of EU labour law and labour market policies. Tina holds a PhD in Political Sciences from the University of Edinburgh which focussed on the role of national trade unions and employers’ organisations in the European social dialogue.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
This website is an official website of the European Union.
All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodies
Europeiska stiftelsen för förbättring av levnads- och arbetsvillkor
