&w=3840&q=90)
Distansarbete
Distansarbete är en arbetsform där arbete utförs utanför en standardarbetsplats, normalt arbetsgivarens lokaler, med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi (IKT). De viktigaste egenskaperna hos distansarbete är användningen av datorer och telekommunikation för att ändra den vanliga arbetsplatsen, hur ofta arbetstagaren arbetar utanför arbetsgivarens lokaler och antalet platser där arbetstagare arbetar på distans (rörlighet).
Med tanke på rörlighet kan IKT-baserat mobilt arbete definieras som användningen av informations- och kommunikationsteknologier, såsom smartphones, surfplattor, bärbara datorer och/eller stationära datorer, för arbete som utförs utanför arbetsgivarens lokaler och till stor del är 'platsoberoende'. Mobilt arbete kan betraktas som en variant av distansarbete. När termen IKT-baserat mobilt arbete används läggs betoningen på att arbetare arbetar på olika platser och använder IKT för att ansluta till gemensamma företagsdatasystem.
Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.
Övergången till hybridarbete: Ledarskapsutmaningar – Digital berättelse
Denna digitala artikel presenterar huvudfynd om hur hybridarbete omformar ledningspraxis på linjechefsnivå: Varför hybridarbete kräver nya former av samordning; Hur chefer upprätthåller synlighet och prestationsövervakning utan fysisk samnärvaro; Vad som upprätthåller teamets sammanhållning och välbefinnande mellan utspridda team; Hur rättvis tillgång till information och möjligheter kan säkerställas; Där policyvägledning eller stöd behövs mest.Övergången till hybridarbete: Ledarskapsutmaningar
COVID-19-pandemin påskyndade övergången till hybridarbete, där anställda delar sin tid mellan distansarbete och platsarbete. Även om denna modell erbjuder större flexibilitet innebär den också nya utmaningar för linjechefer och andra chefer. Denna rapport undersöker hur hybridarbete omformar arbetsorganisationen och påverkar dagliga ledningsrutiner på linjechefsnivå, med fokus på förändringar i samordning, kommunikation, prestationshantering och medarbetarnas välbefinnande.Att arbeta när som helst, var som helst: Kvaliteten på arbetstiden i EU
Denna forskningsrapport undersöker hur flexibla arbetsarrangemang i EU påverkar arbetstidskvalitet, autonomi och medarbetarnas välbefinnande, och jämför de senaste utvecklingarna med för ett decennium sedan. Den analyserar skillnader mellan kompetensnivåer, sektorer och medlemsstater, och bedömer rollen för regler och policyer såsom rätten att koppla bort sig.Eurofound bedriver forskning om distansarbete och IKT-baserat mobilt arbete i sin verksamhet om arbetsvillkor och hållbart arbete, inklusive i sin forskning om nya former av sysselsättning. Ämnen som behandlas inkluderar balans mellan arbete och privatliv, arbetstid, arbetsvillkor och rätten att koppla av, samt COVID-19:s påverkan på vårt arbetssätt. Olika nivåer av distansarbete/IKTM-baserad mobil (TICTM) arbetsintensitet eller frekvens och variation av platser där individer arbetar kan ha olika konsekvenser för arbetsvillkoren.
IKT har revolutionerat arbete och liv under 2000-talet. Framsteg inom IKT har öppnat dörren för nya arbetssätt. Distansarbete och IKT-baserat mobilt arbete har införlivats i ett paket av flexibla arbetsarrangemang som syftar till att modernisera arbetsorganisationen. Beslutsfattare i många EU-länder debatterar den snabba förändringen i vårt arbetssätt och de biverkande konsekvenserna för andra aspekter av våra dagliga liv, såsom arbetsorganisation, balans mellan arbete och privatliv, hälsa och välbefinnande.
Det europeiska ramavtalet om distansarbete, undertecknat av EU-nivåns sociala parter 2002, definierar distansarbete och upprättar en allmän ram på europeisk nivå för arbetsvillkoren för distansarbetare. Målet syftar till att förena behoven av flexibilitet och trygghet som delas mellan arbetsgivare och arbetstagare. Sedan dess har teknologiska framsteg bidragit till att utöka denna arbetsform och bana väg för en högre rörlighet för arbetstagare att arbeta på distans.
I juni 2020 undertecknade EU-nivåns sociala parter ett ramavtal om digitalisering, som beskriver relevanta bestämmelser om 'modaliteter för koppling och frånkoppling', vilka ska genomföras på nationell nivå i enlighet med de rutiner och praxis som är specifika för ledning och arbetsmarknad i medlemsstaterna.
I januari 2021 antog Europaparlamentet en resolution där Europeiska kommissionen uppmanas att föreslå en lag som gör det möjligt för dem som arbetar digitalt att koppla bort utanför sina arbetstider. Det bör också fastställa minimikrav för distansarbete och klargöra arbetsförhållanden, arbetstider och viloperioder.
EUR-Lex: Distansarbeteopens in new tab
ETUC: Europeiska sociala parternas ramavtal om digitalisering (PDF)PDFopens in new tab
Europaparlamentet: Resolution av 21 januari 2021 om rätten att koppla bort opens in new tab
Sedan början av 2020, som en följd av COVID-19-pandemin, har många arbetsgivare och anställda gått över till distansarbete, vilket potentiellt kan förändra vårt arbetssätt i framtiden. Denna förändring ger möjligheter för företag och hjälper arbetstagare att behålla sina anställningar, men innebär också utmaningar kring hälsa och balans mellan arbete och privatliv kopplade till suddiga gränser, långa arbetstider och ständig tillgänglighet.
Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.
2 September 2024
Regional employment change and the geography of telework in Europe
The fast and steady recovery in employment following the COVID-19 pandemic in the EU benefited from proactive policy responses to the crisis and from resilient labour markets. Almost 90% of regions across the EU had exceeded their pre-pandemic employment levels by 2022; however, significant regional disparities remain. EU regions fared differently, depending on their economic specialisation and notably on the concentration of jobs in knowledge-intensive services that can be performed remotely. The geography of telework across EU regions was primarily shaped by differences in occupational structure, and fast internet connectivity remains an essential enabling factor. Recent initiatives to support remote work in rural, peripheral or marginalised areas through the creation of coworking spaces show how dynamism and diversity in rural economies can be promoted.
29 November 2023
Right to disconnect: Implementation and impact at company level
The rise in telework and more flexible working patterns, speeded up by the pandemic, has intensified concerns about an ‘always on’ culture and employees’ constant connection to their workplace, leading them to work additional and often unpaid hours. One of the solutions put forward to help address this issue is the introduction of a right to disconnect. Based on a survey of HR managers and employees, this report explores EU Member States’ legislation around the right to disconnect and assesses the impact of company policies in this area on employees’ hours of connection, working time, work–life balance, health and well-being, and overall workplace satisfaction.
25 May 2023
Hybrid work in Europe: Concept and practice
The term ‘hybrid work’ was popularised with the upsurge of telework during the COVID-19 pandemic, when companies and employees started to discuss ways of organising work after the crisis. The term has been increasingly used to refer to situations in which (teleworkable) work is carried out from two sites: at the usual place of work (normally the employer’s premises) and from home (as experienced during the pandemic) or other locations. However, the concept of hybrid work is still fuzzy and various meanings are attributed to it. This report aims to bring clarity to this concept by exploring the available information from two main sources: recent literature and contributions provided by the Network of Eurofound Correspondents from across the European Union. It summarises the main debates around hybrid work in the Member States and shows how hybrid work has been implemented in practice across Europe. The main hindrances, challenges, benefits and opportunities of hybrid work are also discussed.
28 April 2023
The future of telework and hybrid work
The report explores plausible and imaginable scenarios examining how telework and hybrid work in the EU might have developed by 2035, and their implications for the world of work. How prepared are managers and employees, employer organisations and trade unions, and policymakers for the greater prevalence of these ways of organising work? How can they ensure that future telework and hybrid work arrangements benefit both employees and organisations? Using a foresight methodology, the report identifies blind spots, outlines emerging issues and assists policymakers in addressing key issues related to this form of work.
8 December 2022
The rise in telework: Impact on working conditions and regulations
This report presents Eurofound’s research on telework during the COVID-19 pandemic in 2020 and 2021. It explores changes in the incidence of telework, working conditions experienced by employees working from home and changes to regulations addressing issues related to this working arrangement. The findings reveal a rapid escalation of telework triggered by the pandemic: in 2021, 2 out of 10 European employees were teleworking – a figure that most likely would not have been reached before 2027 had the pandemic not occurred. The health crisis unleashed the social and technological potential for flexibility in terms of working time and place. The impacts of telework on working conditions were initially difficult to determine because it was difficult to disentangle them from pandemic-induced factors, such as lockdowns and school closures. However, both the positive impacts, such as the contribution of telework to improving work–life balance, and the negative impacts, such as reduced social interaction and an increase in overtime worked, have become more evident. The rise in telework and an awareness of its implications for working conditions have prompted a renewed focus on regulatory frameworks, with new telework regulations passed in several EU Member States.
7 December 2022
Living, working and COVID-19 in the European Union and 10 EU neighbouring countries
The Living, working and COVID-19 survey, first launched by Eurofound in early 2020, aims to capture the wide-ranging impact of the pandemic on the work and lives of EU citizens. The fifth round of the Eurofound survey, which was implemented in spring 2022, also sheds light on a new uncertain reality caused by the war in Ukraine, record-high inflation and sharp rises in the cost of living. As a pilot survey, a shorter version of the questionnaire was fielded by the European Training Foundation (ETF) in 10 European Union (EU) neighbouring countries. This joint Eurofound-ETF factsheet presents a selection of results from the survey covering both the EU-27 and the 10 selected EU neighbouring countries.
The results reveal at least one clear commonality across respondents from all countries: serious concerns about the rising cost of living. At the same time, the results point to a large divergence in living and working conditions between respondents in the two groups of countries, but also show large differences within the EU itself and amongst the selected EU neighbouring countries.
1 September 2022
Telework in the EU: Regulatory frameworks and recent updates
This report sets out to map and analyse legislation and collective bargaining on telework in the 27 Member States and Norway. It highlights the main cross-country differences and similarities regarding telework legislation and recent changes to these regulations. It also examines the current situation regarding collective bargaining on telework. The analysis highlights many of the drawbacks and challenges of telework, focusing on provisions relating to access to telework, flexible working time, continuous availability/connectivity, isolation, occupational and health risk prevention and the costs incurred by the employee while working remotely. With COVID-19 having been an accelerator for regulating telework both in legislation and through collective bargaining, the report sheds light on how the future of telework could be regulated at national and EU level to improve working conditions and the well-being of workers.
9 September 2021
Right to disconnect: Exploring company practices
Digital technologies have made it possible for many workers to carry out their work at any time and anywhere, with consequent advantages and disadvantages. Eurofound data show that teleworkers are twice as likely to exceed the 48-hour working time limit, take insufficient rest and work in their free time, with knock-on effects on their physical and mental health. To address this issue, there have been calls for the ‘right to disconnect’. This report is based on case studies that chart the implementation and impact of the right to disconnect at workplace level. It builds on previous Eurofound research that shows an increase in collective agreements providing for a right to disconnect in countries that have enshrined this right in their legislation. With the exponential growth in teleworking brought about by the COVID-19 pandemic, the importance of striking a better balance between the opportunities and the challenges associated with teleworking and ICT-based flexible working has become more relevant than ever before.
Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.
Oscar Vargas Llave
Senior research managerOscar Vargas Llave is a senior research manager in the Working Life unit at Eurofound and manages projects on changes in the world of work and the impact on working conditions and related policies: organisation of working time, remote work, the right to disconnect, health and well-being and ageing. Before joining Eurofound in December 2009, he worked as project coordinator in the field of health and safety and was responsible for the Professional Card Scheme for the Construction Sector in Spain at the non-profit Fundación Laboral de la Construcción in Madrid. He has a background in industrial sociology (Universidad Pontificia de Salamanca), and also holds a Diploma in Social Science Research Methods from the University of Cardiff and a Master’s degree in Health and Safety from the Autonomous University of Madrid.
Sara Grubanov-Boskovic
Research officerSara Grubanov-Boskovic är forskare vid Working Life-enheten på Eurofound och bidrar till projekt om distansarbete, arbetstid, levnadsvillkor och EU:s utvidgning. Innan hon började på Eurofound arbetade hon som policyansvarig vid OECD:s centrum i Istanbul inom Global Relations Directorate och som vetenskaplig projektansvarig vid Europeiska kommissionens kunskapscentrum för migration och demografi. Som postdoktoral forskare vid Torino universitet fokuserade hennes forskning på kompetensmissanpassningar, medan hon som gästforskare vid Hebreiska universitetet i Jerusalem arbetade med demografisk övergång och befolkningsåldrande. Sara har en doktorsexamen i befolkning och ekonomisk utveckling från universitetet i Bari.
Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.
