Hoppa till huvudinnehållet
Den här sidan har maskinöversatts. Se originalversionen på engelska och Eurofounds språkpolicy.
Woman records working time
Ämne
Senast uppdaterad: 28 October 2026

Arbetstid

Arbetstid avser vilken period som helst under vilken arbetstagare arbetar, till arbetsgivarens förfogande och utför sina aktiviteter eller uppgifter, i enlighet med nationella lagar och/eller praxis. Arbetstiderna varierar mellan arbetstagare inom olika yrken eller i olika livsstadier, och dessa skillnader är särskilt påtagliga när kön beaktas.

Hitta det senaste innehållet om detta ämne nedan.

28 October 2026
Arbetsmarknadsrelationer: Diskurs om och utveckling av arbetstidsarrangemang under 2025
Förändringar i arbetstidsarrangemang i hela EU under 2025 speglar mångfalden i nationella arbetsmarknadssystem och de nivåer på vilka social dialog äger rum. Denna artikel analyserar diskursen och utvecklingen under 2025 gällande övertid, tidsregistrering, semester och minskning av arbetstid.
Theodor Björk
Artikel
27 August 2026
Övergången till hybridarbete: Ledarskapsutmaningar – Digital berättelse
Denna digitala artikel presenterar huvudfynd om hur hybridarbete omformar ledningspraxis på linjechefsnivå: Varför hybridarbete kräver nya former av samordning; Hur chefer upprätthåller synlighet och prestationsövervakning utan fysisk samnärvaro; Vad som upprätthåller teamets sammanhållning och välbefinnande mellan utspridda team; Hur rättvis tillgång till information och möjligheter kan säkerställas; Där policyvägledning eller stöd behövs mest.
Sara Riso+1
Digital berättelse
27 August 2026
Övergången till hybridarbete: Ledarskapsutmaningar
COVID-19-pandemin påskyndade övergången till hybridarbete, där anställda delar sin tid mellan distansarbete och platsarbete. Även om denna modell erbjuder större flexibilitet innebär den också nya utmaningar för linjechefer och andra chefer. Denna rapport undersöker hur hybridarbete omformar arbetsorganisationen och påverkar dagliga ledningsrutiner på linjechefsnivå, med fokus på förändringar i samordning, kommunikation, prestationshantering och medarbetarnas välbefinnande.
Sara Riso+1
Forskningsrapport

  • Majoriteten av den arbetande befolkningen fortsatte att arbeta standardarbetstider i sina jobb 2021: 70 % arbetade fem dagar i veckan, och ungefär hälften arbetade 35–40 timmar i veckan. En betydande minoritet av de anställda, 14 %, arbetade långa timmar på 48 timmar eller mer i veckan.

  • EWCTS-data tyder på att det fanns en latent men utbredd önskan bland arbetare att arbeta färre timmar: 45 % hade föredragit att arbeta färre timmar, medan 43 % var nöjda med sina nuvarande timmar. Bland arbetare vars arbetstid var standarden 35–40 timmar per vecka skulle 4 av 10 ha föredragit att arbeta färre timmar.

  • En stark könsskillnad fortsätter i betalt och obetalt arbete (inklusive hushållsarbete samt omsorg av barn eller släktingar). I genomsnitt tillbringade män i EU27 under 2021 nästan 6 timmar mer per vecka än kvinnor på betalt arbete, medan kvinnor tillbringade 13 timmar mer på obetalt arbete än män. Detta resulterade i att kvinnor arbetade 7 timmar mer per vecka än män (70 timmar respektive 63 timmar).

  • År 2021 arbetade kvinnor i deltidsjobb lika många timmar totalt (betalda och obetalda) som män i heltidsjobb (64 respektive 65 timmar), där de förstnämnda tillbringade motsvarande ett heltidsjobb med obetalt arbete (37 timmar).

  • En jämförelse av tiden som män och kvinnor med och utan barn spenderar på betalt och obetalt arbete belyser ytterligare könsskillnaderna. År 2021 tillbringade män med barn 1,3 timmar mer per vecka på betalt arbete och ytterligare 14,2 timmar mer på obetalt arbete jämfört med män utan barn. Kvinnor med barn arbetade 1,5 timmar mindre i betalt arbete än kvinnor utan barn, men 29,3 timmar mer i obetalt arbete.

  • Det finns potential för höga nivåer av flexibilitet och autonomi i den digitaliserade arbetsmiljön. På grund av detta ger digitaliseringen möjligheter att förbättra arbetarnas balans mellan arbete och privatliv. Denna potential är dock förknippad med risker som långa eller icke-standardiserade arbetstider och att gränserna mellan arbetstid och privat tid suddas ut.

  • Reglerna som styr de algoritmer som används (till exempel i vissa plattformsarbeten) kan ha konsekvenser för organiseringen av arbetstiden och därmed för scheman eller arbete på begäran, vilket lämnar arbetare med liten kontroll över sin arbetstid. Digital övervakning och övervakning utgör ytterligare risker för arbetstidsautonomin.

  • Det har visats att distansarbete kan öka pressen på arbetstagare att vara 'permanent' tillgängliga eller arbeta under sin fritid. Vissa distansarbetare har upplevt isolering och konflikter mellan balans mellan arbete och privatliv kopplade till att gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut. Överlag förbättrar dock distansarbete balansen mellan arbete och privatliv eftersom det kan hjälpa arbetstagare att jonglera barnomsorg, avsevärt minska pendlingstiden och leda till ökad arbetsautonomi och bättre användning av arbetstiden.

  • Med lämplig längd och korrekt schemalagda kan vilopaus från arbetet minska vissa av de potentiellt skadliga effekterna av arbete på hälsa och välbefinnande samtidigt som de bidrar till förbättrad prestation och produktivitet.

Under många år har Eurofound samlat information om olika aspekter av arbetstid och deras konsekvenser för arbetsvillkor och livskvalitet för män och kvinnor i EU. Eurofounds studier om arbetstid syftar till att förbättra förståelsen av hur länge arbetstagare arbetar och hur deras tid är organiserad samt effekterna av arbetstidsmönster för sysselsättning, produktivitet, välbefinnande och balansen mellan arbete och privatliv. Data om kollektivt överenskomna arbetstider och de sociala parternas roll har publicerats regelbundet och har också analyserats ur ett långsiktigt perspektiv. Forskning om mäns arbetstid jämfört med kvinnors visar att män är mycket mer benägna att arbeta längre timmar och kvinnor är mer benägna att tillbringa mer tid med obetalt hushållsarbete. Medan de flesta individer, oavsett kön, verkar vara nöjda med sin nuvarande arbetstid, säger majoriteten av dem som föredrar att ändra sin arbetstid att de vill minska sina timmar.

Reglering och organisation av arbetstid

Reglering av arbetstid har en roll i att öka balansen mellan arbete och privatliv samt även arbetsmarknadsdeltagandet. I ett snabbt föränderligt ekonomiskt klimat behöver företag och arbetstagare flexibilitet. Eurofound har undersökt sambandet mellan arbetstid och balans mellan arbete och fritid ur ett livscykelperspektiv.

Forskning har undersökt olika aspekter av arbetstidsorganiseringen och konsekvenserna för produktivitet och arbetsvillkor. Eftersom arbetstidsorganisationen förändras undersökte Eurofound tillsammans med Internationella arbetsorganisationen effekterna av distansarbete och ICT-mobilt arbete på arbetstiden för dem som är engagerade i sådana arbetsarrangemang.

Med ett långsiktigt perspektiv på arbetstid har Eurofound undersökt utvecklingen av aspekter av kollektivt överenskomna arbetstider i EU i början av 2000-talet. Forskningen fokuserade särskilt på fem sektorer: kemi, metallbearbetning, bank, detaljhandel och offentlig förvaltning. Den beskrev de institutionella regimen för arbetstidsreglering och bedömer förändringar i överenskomna arbetstider och ordinarie arbetstider mellan 1999 och 2014.

Eurofound har också undersökt de nationella tillvägagångssätten för hur och när pauser från arbetet bör tas. Forskningen jämför olika tillvägagångssätt mellan medlemsstaterna, ger exempel på rättsliga beslut, lyfter fram vissa typer av arbete som får särskild uppmärksamhet och undersöker orsakssamband mellan pauser, hälsa och arbetsinsats.

Forskning om nya arbetssätt som främjats av digitalisering, såsom distansarbete och plattformsarbete, har belyst den ökande trenden mot flexibelt arbete med långtgående konsekvenser för arbetstidens längd och organisation. Dessa aspekter är också en del av den regulatoriska debatten på EU- och nationell nivå, till exempel genom antagandet av lagstiftning om rätten att koppla av.

Arbetstid vid undersökningsanalys

Eurofounds tre stora undersökningar ger data om frågor relaterade till arbetstid.

European Working Conditions Survey (EWCS) täcker arbetstid ur olika perspektiv. I den europeiska telefonundersökningen om arbetsvillkor 2021 (EWCTS) var arbetstidsarrangemang en av sex dimensioner av arbetskvalitet som analyserades. Denna dimension inkluderar osociala arbetsscheman (som ett arbetskrav) och flexibilitet i arbetstiden (som en arbetsresurs). EWCTS fångade fyra typer av arbetstid som generellt anses vara osociala: regelbundet arbeta på fritiden, regelbundet arbeta på natten, arbeta långa dagar och regelbundet behöva arbeta med kort varsel. Flexibilitet i arbetstider är positivt kopplat till arbetstagarens välbefinnande och stödjer en hälsosam balans mellan deras personliga och arbetsliv. EWCTS lyfte fram hur lätt det är för en individ att ta en eller två timmars ledighet under arbetstid för att ta hand om en personlig angelägenhet som en indikator på sådan flexibilitet.

Med hjälp av EWCS 2015-data har Eurofound undersökt arbetstidsmönster för hållbart arbete. Analysen undersöker sambanden mellan arbetstidsmönster, balans mellan arbete och fritid och arbetstidspreferenser, samt arbetstagares hälsa och välbefinnande. Den bedömer också hur hållbara de nuvarande arbetsförhållandena och arbetstidsmönstren är i framtiden.

European Quality of Life Survey (EQLS) undersöker arbetstidsarrangemang, både betalda och obetalda, och deras påverkan på tillfredsställelse med balans mellan arbete och privatliv.

Arbetstidsarrangemang kan ha stor betydelse för företagens effektivitet, produktivitet och konkurrenskraft, för att inte tala om de anställdas hälsa, välbefinnande och motivation. Genom sin European Company Survey (ECS) har Eurofound även genomfört omfattande forskning om arbetstid och balans mellan arbete och privatliv. Man har undersökt förekomsten av flexibla arbetstidsarrangemang och arbetstidskonton, deltidsarbete, övertid och icke-standardiserade arbetstider; föräldraledighet och annan långtidsledighet; fasad och tidig pensionering; samt specifika policyer för att stödja balans mellan arbete och privatliv i företag.

Arbetstid är en nyckelkomponent i arbetslivet och reglering av den har varit kärnan i politiska, ekonomiska och sociala debatter på både EU- och nationell nivå. För att skydda arbetstagares hälsa och säkerhet kräver EU:s arbetstidsdirektiv att alla medlemsstater garanterar minimistandarder för arbetstidens längd och organisation för alla arbetstagare i hela EU. Detta inkluderar standarder för maximal veckoarbetstid (fastställd till 48 timmar), minimivila och raster, semester, nattarbete och skiftarbete.

De mest relevanta förändringarna i arbetstidsregleringen inom EU 2021 och 2022 var kopplade till införandet av två europeiska direktiv:

Detta är ett urval av de viktigaste resultaten för detta ämne.

Eurofounds forskare bidrar med expertkunskap och kan kontaktas med frågor eller förfrågningar från medier.

Detta avsnitt ger tillgång till allt innehåll som har publicerats om ämnet.

Flag of the European UnionThis website is an official website of the European Union.
European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions
The tripartite EU agency providing knowledge to assist in the development of better social, employment and work-related policies

All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.

See all EU institutions and bodies